Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blixtregistreringsapparater - Blixtrör el. Fulgurit - Blixtskarv - Blixtskydd - Bliziński, Józef - Blizzard - Bloch, Carl Heinrich - Bloch, Jan - Bloch, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Blixtrör—Bloch
524
En antenn, a, jordades genom kohären (se
d. o.), b. I strömkretsen med kohären var
inkopplat ett elektriskt element, e, och en
känslig elektromagnet, d, i förbindelse med
ringklockan, c. När en blixtimpuls uppfångades
av antennen, blev kohären b ledande och
släppte ström genom elektromagneten d,
vilken i sin ordning slöt ringklockans
strömkrets. Samtidigt som klockan gav en signal,
slog dess kläpp till kohären, varigenom
strömmen bröts och kohären ånyo inställdes för
nästa blixtimpuls. Popovs anordning har
sedermera utvecklats på så sätt, att man i
antennkretsen insatt antingen en detektor med
känslig registrerande galvanometer eller en
tidskänslig oscillograf (se d. o.). Genom att i
en b. nyttja ett Brauns rör (katodstrålrör) har
man lyckats analysera blixturladdningarna och
konstatera deras karaktär av oftast starkt
dämpade likströmsimpulser, förande negativa
el. positiva elektricitetsladdningar från
antennkretsen till jorden. H. Ndr.
Blixtrör el. F u 1 g u r i t, bildning, som
leder sitt ursprung från blixtens inverkan på
sand vid åskslag. När blixten på sin väg i
jorden till ett underliggande vattenförande
jordlager passerar ett lager av sand, smälter
den stundom kvartskornen, så att en
rörfor-mig kropp bildas, som i det inre har glacerad
yta men utvändigt är ojämn och skrovlig. B.
kunna bli ända till 10 m, inre diametern
växlar mellan 1 och 50 mm. (K. A. G.)
Blixtskarv.
Blixtskarv, en vid skarvning av träbjälkar
vid mindre påkänningar använd enkel skarv,
där fogen går i en lutning av ung. 1 på 3
mot styckenas längdriktning samt är försedd
med tvära avskärningar vid ändarna och ett
hak å mitten av den snedgående fogytan. De
skarvade styckena sammanhållas av ett par
genom träet dragna järnbultar.
Blixtskydd, anordningar, ägnade till skydd
mot sådana blixturladdningar, som menligt
kunna påverka radioantenner, telefon- och
telegrafledningar. Blott sällan träffas dylika
ledningar direkt av blixten. Oftast uppträda
på ledningarna i samband med närbelägna
blixtar avsevärda spännings- och
strömimpulser, som kunna skada lindningar och andra
ömtåliga aggregat i apparaterna. Till skydd
däremot insättas i ledningarna intill
apparaterna ofta smältpatroner, bestående av små
glasrör, vilkas metallbelagda ändstycken
invändigt förbindas med så fin silvertråd, att
den smälter för högst några ampère.
Mellan telefonledningar och jorden
inkopplas dessutom två kolskivor i serie, delvis
skilda åt av ett tunt glimmerblad, ett slags
guistgap, som avleder inkommande
överspänningar till jorden. Radioantenner anslutas
dessutom i vissa fall till jorden genom små
evakuerade glasrör med insmälta elektroder,
som i form av glimurladdning kunna avleda
svagare överspänningar. • H. Ndr.
Blizinski, J 6 z e f, polsk författare (1827—
93). B:s lustspel från 1870- och 80-talet hörde
till sin tids bästa, skickligt tillrättalagda för
scenen, med fyndig intrig och frisk humor ; hans
särskilda område, varifrån han tecknat
storartade typer, är det i avveckling stadda
lantliga adelslivet. Mest känd är komedien »Pan
Damazy» (1877; Herr Damazy). A. Kgn.
Blizzard [blFzed], urspr. namn på en hård
och kall nordanvind med snöyra v. om
Mississippi, på baksidan av en cyklon, nu
beteckning i allmänhet för hård vind med luften
fylld av snöstoft. Se V i n d. B. R.
Bloch [blåk], Carl Heinrich, dansk
målare (1834—90), broder till O. B. Utbildad
i Köpenhamn och 1859—65 i Italien, professor
vid danska konstakademien 1883. Debuterade
med livligt uppskattade, ofta humoristiska
bilder ur danskt och italienskt folkliv,
framträdde 1863 som historiemålare (»Simson i
kvarnen») och vann snart stort anseende
genom historiska, mytologiska och religiösa
kompositioner (»Kristian II i fängelset», 1871,
»Christus Consolator», 1875, den senare i
Lö-beröds kyrka i Skåne, 23 målningar i
Frede-riksborgs slottskyrka) men målade alltjämt
också genretavlor och porträtt (bl. a. H. C.
Andersen, se plansch vid d. o.). Med klen
koloristisk begåvning och föga fantasi
lyckades han dock ofta i sina figurmålningar ge
talande uttryck åt motivens innebörd, särskilt
på det religiösa området, medan det måleriska
utförandet på samma gång kan vara ganska
svagt; bättre äro hans okonstlade
landskapsmålningar och några av hans porträtt. II. W-n.
Bloch [blåk], Jan, polsk finanspolitiker
(1836—1902). Förvärvade genom
järnvägsföretag och affärsverksamhet en stor förmögenhet
och ägnade sig därjämte åt
nationalekonomiska och politiska
studier. Han utgav flera
arbeten om de ryska
järnvägarna och
väckte stort uppseende
genom sin bok
»Framtidens krig», vari han
sökte visa hurusom
f ör störelsered skåpens
tekniska fulländning
väsentligt försvårade
framtidens
krigsoperationer (sv. övers, i
utdrag 1899). Hans
fredsvänliga författarskap anses ha påverkat
tsar Nikolaus II vid tiden kort före
freds-konferensen i Haag 1899.
Bloch [blåk], Oscar, dansk läkare (f. 1847),
broder till C. H. B. Var 1886—1904 överkirurg
vid Frederiks hospital, 1897—1913 professor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
