Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bloch, Oscar - Block - Block, Magnus-Gabriel von - Blockad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Block—Blockad
526
kirurgi. Hans kliniska föreläsningar i kirurgi
äro utgivna. Mycket läst även i Sverige är
hans stora, populärt vetenskapliga arbete »Om
döden» (1903; »Döden», 1904).
Block. 1. I geologien, se Flyttblock.
2. Kortare stycken av balkar eller timmer.
Nyttjas vid skeppsbyggnad till
avlöpnings-block (jfr Avlöpning) och kölblock
(stapelblock). De senare anbringas under kölen
och uppbära hela fartyget, när det står på
stapel eller i docka. Kantringsblock
kallas de på kant mellan kölen och bädden
ställda plankstyckena, vilka, sedan man
borttagit så många av kölblocken, att de
återstående ej ha nog kraft att uppbära fartyget,
tjäna att hindra detta från att sjunka ned i
släden. Vid fartygets rörelse böra de stjälpa
omkull (kantra). Jfr Bädd. (ö-g.)
3. En mekanisk inrättning, bestående av
blockhus med en eller flera skivor,
nagel (å) och stropp (b, c, g). Stroppen
tillverkas av tågvirke, ståltross eller
järn
band, övriga delar av hårt trä eller järn.
B. kallas efter skivornas antal: enkla (i),
dubbla (k), treskiveblock (l) o. s. v.; efter
formen: kastblock (m), fiolblock (n), hakblock,
syskonblock (o) m. fl. Två sådana b. utgöra i
förening med löpare (a, det tåg, som går
genom blockskivorna) en hissinrättning, s. k.
talja, gin a, blocktyg, genom vilken
kraften att lyfta eller flytta tyngder
mångfaldigas, alltefter antalet skivor, på vilket
tåget löper. Jfr Lyftblock. (ö-g.)
4. Vid planläggningen av en rationell
skogshushållning å större sammanhängande
skogskomplex bruka dessa primärt indelas
i skilda block eller skogsblock. Varje
sådant avser att vara en hushållningsenhet, för
vilken särskilda sammandrag över
virkesförrådets storlek och beskaffenhet göras och
särskild avverkningsberäkning upprättas. I
gällande föreskrifter om
skogshushållningspla-ners uppgörande å statens skogar har
föreskrivits, att ett b. i regel skall omfatta i s.
Sve
rige högst 1,000 har och i Norrland högst 5,000
har produktiv skogsmark. S-r.
5. Förening till ordnat samarbete för vissa
gemensamma mål mellan eljest olikartade
politiska partier eller grupper. Man talar
sålunda om »regeringsblock», »oppositionsblock»,
»högerblock», »vänsterblock» o. s. v. Särskilt
vanlig var benämningen »blocket» (fr. le bloc)
på den av radikaler och socialdemokrater
bestående vänstermajoriteten i franska
deputeradekammaren i början av 1900-talet.
»Nationella blocket» (fr. le bloo national) plägade
den högermajoritet kallas, som behärskade
samma kammare mellan 1919 och 1924 års val.
Den koalitionspolitik, som ett b. för, plägar
kallas blockpolitik. V. S-g.
Block, Magnus-Gabriel von, läkare
(1669—1722). Företog i ungdomen långvariga
utländska resor, varunder han 1696—98 var
kabinettssekreterare hos storhertigen av
Tosco na samt 1702 blev
med. doktor i
Harder-wijk. 1704 utnämndes
B. till
provinsialmedi-kus i Östergötland och
var tillika
brunnslä-kare vid Medevi. Med
stor framgång bidrog
han till hämmandet
av böldpestepidemien i
Norrköping 1710—11
och förrättade där för
första gången i
Sverige obduktion på en i
pesten avliden person. 1719 blev B. assessor
i Collegium medicum med bibehållande av sin
provinsialläkarbefattning. B. adlades 1719
(hette förut Block) och blev 1720
rikstransla-tor. B. var en mångfrestare. Han utgav bl. a.
1708 ett stort arbete mot astrologi och annan
vidskepelse och 1711 en värdefull skrift om
pesten i Östergötland. Med U. Hjärne och
Collegium medicum låg han ofta i fejd. Biogr.
(av O. Hult) i Sv. biogr. lexikon, IV (1924).
Blockad (fr. blocus, av bloc, block). 1. En
krigföringsmetod, som avser att binda
motståndarens sjöstridskrafter genom att hindra
dem att utlöpa ur sina hamnar eller
basområden, örlogsblockad, eller att
avspärra fiendens land från handelsförbindelser
med övriga länder, handelsblockad.
B. är i sjökriget ett vanligt och ofta med
framgång använt medel att betvinga
motståndaren. Frågan om neutrala makters
berättigade anspråk på vissa skyddande
bestämmelser föranledde tillkomsten av 1780 års
»väpnade neutralitet», som även avsåg b:s
reglering. Efter Krimkriget blevo i
Parisdeklarationen 1856 av makterna med undantag
av Amerikas förenta stater (som dock i
inbördeskriget 1861—65 tillämpade
bestämmelserna) erkända följ, grundregler: 1)
Kape-riet skall vara avskaffat; 2) Neutral flagga
skyddar även fientligt gods utom
krigskontra-band; 3) Neutralt gods, utom krigskontra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
