Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodomlopp - Blodpinkning - Blodplasma - Blodplättar - Blodpropp - Blodprov - Blodregn - Blodrenande medel - Blodriska - Blodruta el. Blodstilla - Blodsband - Blodserum - Blodserumreaktion, Biologisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Blodpinkning—Blodserumreaktion
546
der organet i funktion, vidgas kapillärerna
och släppa nu igenom blodströmmen.
Kapillärernas kontraktionstillstånd står ävenledes
under nervös kontroll. För kapillärernas
slutande spelar även ett i blodet cirkulerande
hormon (se d. o.) en viktig roll. Detta
härstammar sannolikt från hypofysen.
Artärpulsen uppkommer genom en
tryckhöjning i artärerna vid kamrarnas
kontrak-tion. Tryckhöjningen fortplantar sig med en
hastighet (6—9 m i sek.), som vida överträffar
blodströmmens hastighet (jfr ovan).
Iakttagelser över artärpulsens frekvens och styrka
höra till en av läkekonstens äldsta
undersökningsmetoder. Lättast tillgänglig för en
undersökning av pulsen är radialisartären på
handlovens framsida. I vanliga fall sker
undersökningen genom att man med fingret lätt
trycker på artären. För noggrannare
iakttagelser finnas särskilda registreringsapparater
konstruerade (se Puls). I kapillärerna kan
pulsen endast undantagsvis iakttagas.
Venpulsen uppträder endast i närheten av hjärtat
och har sin orsak i ett ökat motstånd för det
till hjärtat strömmande blodet vid förmakens
kontraktion. J. R-m.
Blodpinkning, se Blodurinering.
Blodplasma, se Blod, sp. 534.
Blodplättar. 1. Dets. som
trombocy-ter, se Blod, sp. 534. — 2. Liksom
blodpudding en maträtt, beredd av svinblod,
svag-dricka, sirap, rågmjöl, njurtalg, lök o.
kryddor. B. äro dessutom tillsatta med mjölk.
Blodpropp. Under flera sinsemellan ganska
olikartade förhållanden händer det, att en
liten mängd blod redan under livet stelnar inuti
ett blodkärl eller i något av hjärtats rum.
Den stelnade blodmassan, som ju måste helt
eller delvis tilltäppa ifrågavarande del av
kärlsystemet, kallas blodpropp (tromb). Vid
skador å blodkärlen uppträder b.
regelbundet ; processen är i dessa fall organismens
vanliga sätt att hämma en blödning. Dessutom
förekommer b. vid åtskilliga sjukdomar, t. ex.
åderbråck. Den närmaste följden av b. i ett
kärl är, att strömmen därigenom helt eller
delvis avstänges. Gäller detta en ven, får
blodet från ifrågavarande kroppsdel svårt att
strömma tillbaka till hjärtat; blodstockning
och svullnad uppträda. Sitter b. i en pulsåder,
blir motsvarande kroppsområde blodfattigt
eller t. o. m. blodtomt och kan hemfalla åt
lokal död, stundom i form av brand. Från
den mindre allvarliga platsen i en ven eller
någon del av hjärtat kan en b. lösslitas och
slungas vidare med blodströmmen. Hamnar
en dylik b., e m b o 1 u s, i hjärnans kärl eller
lungpulsådern, kan effekten bli
ögonblicklig död. Fastnar den t. ex. i armpulsådern,
blir följden lokal och kan leda till brand. På
kirurgisk väg, genom att öppna kärlet och
ut-skaffa embolus med följande hopsyning av
snittet i artären, ha åtskilliga fall
framgångsrikt behandlats. Svensken F. Bauer har t. o.
m i ett dylikt fall lyckats ur stora kropps-
pulsådern i buken avlägsna en b. och
återställa cirkulationen. Lokal blodproppsbildning
och dess resultat kallas t r o m b o s, förloppet
vid en embolusbildning kallas e m b o 1 i.
B. undergår på den plats, där den fastnat,
vissa förändringar, som leda till fastväxning
eller t. o. m. upplösning av den. Tills dessa
processer avslutats, är det av ovan anförda
skäl nödvändigt för den därav drabbade att
iakttaga största möjliga stillhet. G. F-r. (T. R.)
Blodprov tages 1) genom stick i fingret
eller örsnibben (kapillärblod): för
blodkropps-räkning (se d. o.), för bestämning av blodets
halt av urinämne, urinsyra, restkväve, socker
(glykos) m. m., för undersökning på
blodparasiter eller bakterier i blodet (bakteriemi), för
undersökning av blodserums halt av
antikroppar, t. ex vid nervfeber, eller
»reaktionskrop-par», t. ex. vid syfilis (Wassermanns
reaktion); 2) genom venpunktion (vanl. i
armvecket) för samma undersökningar, i synnerhet
de kemiska och serologiska; 3) på sista tiden
har använts artärpunktion (vanl. ovan
handleden), för bestämning av blodgaserna. Tillg.
Blodregn i verklig mening är ytterst
sällsynt; Denza beskriver ett sådant i Kalabrien
15 maj 1890, troligen härrörande från ett av
en luftvirvel skadat flyttfågelssträck.
Vanligen är b. (riktigare: rött regn) ett av
ökenstoft från Sahara röd- el. rostfärgat
vanligt regn, ej så ovanligt på och utanför v.
Afrikas kust eller i medelhavsländerna;
stoftpartiklarnas diameter växlar mellan 0.06 och
0,001 mm, vanligast 0,02 mm;
huvudbeståndsdelarna äro kvarts, järnhaltig lera o. kalkspat
jämte mikroorganismer, som understundom,
tydligen av antipassaden, förts ända från
Sydamerika. Särskilt anmärkningsvärt var ett
b. 10—12 mars 1901, som från Sicilien vid
östlig markvind drog sig norrut ända till
Jylland och Skåne; per kvm föll härvid i Italien
5 g stoft, i östalperna (jämväl »röd snö») 8
g, i Nordtyskland 0,2 g. Sammanlagda
stoftmängden uppskattades till nära 2 mill. ton,
vilka virvlats upp av en sandstorm i s.
Algeriet dagarna förut. B. R.
Blodrenande medel, den populära
benämningen på en stor mängd såväl organiska som
oorganiska läkemedel, vilka man tillskrivit
förmåga att befria blodet från förmodade
föroreningar eller sjukdomsämnen. Dekokter på
sassaparill, guajakved, enrötter, sassafras m.
fl. ha i gångna tider åtnjutit stort rykte ss.
synnerligen »blodrenande». (J. E. J-n.)
Blodriska, se R i s k a.
Blodrot el. B 1 o d s t i 11 a, den grova,
knö-liga, mörkbruna rotstocken av Potentilla
erecta. Har på grund av sin garvsyrehalt
förr brukats som adstringerande medel.
Blodsband, nära släktskap till följd av
födelse. Jfr Inavel och Ingifte.
Blodserum, se Koagulation.
Blodserumreaktion, Biologisk, se P r
e-cipitiner.
III. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
