Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Blomma
558
som i övrigt äro byggda som b. men sakna
könsdelar: gallblommor el. könlösa b.,
t. ex. de stora, i blomställningens periferi
sittande b. bos olvonbusken oeh kantblommorna
hos blåklinten.
Blomaxeln el. blombottnen är i de flesta
fall mera utvecklad på bredden än på längden
och till följd därav kort. Mera sällan, t. ex.
hos barrträden och råttsvansörten (Myosurus
Fig. 2. Schematiska bilder av blommor med
översittande (A), inomsittande (B, B’) och undersittande
(G) fruktämne.
minimus), är den långsträckt, konisk eller
nästan cylindrisk. Hos vissa rosväxter
(Rosa-ceae), t. ex. smultronörten, är den skivlik
med en liten, avtrubbat konisk upphöjning i
mitten. Hos andra rosacéer är blombottnen
mer eller mindre djupt urholkad eller t. o. m.
urnelik, t. ex. hos släktet Rosa. Fruktbladen
sitta då på en liten upphöjning i bottnen av
urnan, under det att hyllebladen äro fästa i
urnans kant. Många växter, t. ex. fam.
Com-positae, ümbelliferae och Orchidaceae, ha den
nedre, fröämnena inneslutande delen av
pistillen nedsänkt i och sammanvuxen med
blombottnen, så att hyllebladen och ståndarna
komma att sitta fästa ovanpå fruktämnet.
Fruktämnet säges då vara
undersittan-d e, och i detta fall ingår blombottnen i
bildningen av fruktens vägg.
Fig. 3. Olika former av gynaeceum: A Aconitum
napellus, B Linum usitatissimum, C Nicotiana rustica.
f fruktämne, g stift, n märke.
Fruktbladen i en b. bilda gynaeceum.
Deras antal växlar mycket, men när det är
ringa, är det vanligen konstant för varje art
eller t. o. m. för större växtgrupper. När mer
än ett fruktblad finns i b., kunna de vara
antingen sammanvuxna med varandra,
bildande en pistill (t. ex. hos liljeväxterna), eller
sinsemellan fria, bildande flera pistiller (t. ex.
hos sipporna). Varje pistill består av en ihålig
nedre del, fruktämnet, vari fröämnena sitta,
och en eller flera håriga, finvårtiga eller klib-
biga delar, märkena, som äro avsedda att
mottaga pollenkornen. Ofta sitter märket på
ett skaft, stiftet. När pistillen bildas av
ett fruktblad, är fruktämnet i regeln enrum-
Fig. 4. Tvärsnitt av fruktämne: från vänster Lobelia,
Diapensia och Passiflora; pl fröämnesfäste, sa
fröämnen.
Fig. 5. Ståndare hos
Hyoscyamus niger: A
framifrån, B bakifrån.
p knapp, / sträng, c
konnektiv (strängens
fortsättning uppe i
knappen).
migt, när den består av flera, kan det vara
enrummigt (t. ex. hos krusbärsbusken och
orkidéer) eller flerrummigt med lika många
rum som de i pistillen ingående fruktbladen
(t. ex. hos liljeväxterna och släktet Pyrola).
Ståndarbladen i en blomma bilda a n d r o
e-c e u m. Antalet kan även här växla starkt
men är oftast konstant
för varje art eller större
växtgrupp.
Sammanväx-ningar förekomma även i
androeceet, ehuru de ej
äro så vanliga där som i
gynaeceet. — Varje
ståndare består av en
vanligen fyr- eller
tvårum-mig knapp, i vilken
alstras frömjöl (pollen),
och ett skaft, s t å n d a
r-strängen. Ståndarna
äro fästa än direkt på
blomaxeln, än (skenbart)
på hyllet.
Hyllet består än av till
färg och konsistens i
det närmaste lika blad
(enkelt hylle el. blomkalk), än av två slags
i nämnda hänseenden olika blad (dubbelt hylle).
I senare fallet bilda de yttre, vanligen gröna
bladen fodret, de inre, som ha annan färg
än grön, kronan. Såväl i det enkla hyllet
som i fodret och kronan kunna
sammanväx-ningar förekomma (sambladigt hylle, i motsats
till fribladigt). Stundom äro somliga blad fria,
andra sammanvuxna med varandra; så är
t. ex. förhållandet i den fjärillika kronan (hos
A B
Fig. 6. A flersymmetrisk (aktinomorf) blomma,
Ge-ranium sanguineum. B ensymmetrisk (zygomorf)
blomma, Viola tricolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
