Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomma - Blommér, Nils Jakob (Olsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Blommér
560
många ärtväxter), där tre blad äro fria, två
sammanvuxna med varandra och bilda
»kölen». Ofta äro samtliga blad i kronan till
form och storlek lika varandra: likbladig
krona, även kallad regelbunden eller a k-
® O
Blomdiagram: 1 liljeväxt, 2 Viola, 3 Veronica.
tinomorf (likbladig sambladig, t. ex. hos
blåklockorna; likbladig fribladig, t. ex. hos
nejlikväxterna). I andra fall äro de olika
varandra: olikbladig krona, även kallad
oregelbunden eller zygomorf (olikbladig
sambladig, t. ex. hos labiaterna; olikbladig
fribladig, t. ex. hos violerna). På samma sätt
förhålla sig fodret och det enkla hyllet. —
Stundom antaga de hylleblad, som till anlag
och läge äro foderblad, utseendet av kronblad,
under det att de egentliga kronbladen
ombil-dats till organ för avsöndring eller förvaring
av honung (nektarier). Så är förhållandet
t. ex. hos stormhatten (Aconitum), där de
stora, livligt färgade, blå hyllebladen till
läget äro foderblad; av kronbladen ha endast
två utvecklat sig och bilda de under hjälmen
befintliga nektarierna (»duvorna»). Någon
gång, t. ex. hos kaktusväxterna, finns en
jämn övergång mellan foderblad och
kronblad. Hos vita näckrosen övergå kronbladen
inåt utan gräns i ståndarblad.
I likhet med bladen på näringsskotten sitta
bladen i b. antingen i kransar eller i spiral.
Äro alla — foderblad, kronblad, ståndare och
fruktblad — ordnade i spiral, säges blomman
vara a c y k 1 i s k (t. ex. hos släktet
Calycan-thus), sitta några i spiral, andra i kransar,
hemicyklisk (t. ex. hos
smultronblomman, där foderblad, kronblad och ståndare
sitta i kransar, fruktbladen i spiral), sitta alla
i kransar, holocyklisk(t. ex. hos Pyrola).
— Antalet blad i varje krans är oftast tre (i
allm. hos monokotyledoner), fem (hos de flesta
dikotyledoner) eller fyra (hos många
dikotyle-doner, mera sällan hos monokotyledoner).
Hyllets knoppläge (se även Blad) är
antingen kantlagt (t. ex. i fodret hos Malva,
kronan hos Compositae) eller tegellagt. Det
senare uppträder under flera olika former. I
många fall (t. ex. i kronan hos Geranium
sil-vaticum) ligger den ena kanten av varje blad
öppen, den andra däremot täckt av
vidliggande blad: vridet knoppläge. Mycket
ofta ha i en femtalig hyllekrans två blad båda
kanterna öppna, två båda kanterna täckta och
ett den ena kanten täckt, den andra öppen:
kvinkuncialt knoppläge.
I fråga om symmetriförhållandena i b.
råder stor omväxling. Ofta kan b. genom
flera snitt (symmetriplan) delas i två
varandra spegelbildligt lika delar:
flersym metrisk, strålformig
eller aktinomorf b. (t. ex. hos
gullvivan och blåbärsriset). I många
fall finns endast ett
symmetriplan : e n s y m metrisk,
två-sidigt symmetrisk eller zygomorf
b. (t. ex. hos vitplistern och
violerna). Saknar b. helt och hållet
symmetriplan, säges den vara
asymmetrisk.
B:s byggnad spelar en mycket
stor roll i fanerogamernas
systematik. För att åskådliggöra det
grundväsentliga i byggnaden och underlätta
jämförelsen mellan olika b. »konstruerar» man
diagram, schematiska tvärsnitt, vari ofta
delar, som i verkligheten ligga på olika höjd,
tänkas befinna sig i samma plan.
Hos flera växter (t. ex. Viola mirabilis och
många vattenväxter) äro några b., sällan (t.
ex. hos flera släkten inom fam. Anonaceaé)
alla, k 1 e i s t o g a m a, d. v. s. öppna sig icke
men utveckla dock mogna frön. De flesta
blommor äro k a s m o g a m a, d. v. s. öppna
sig en eller flera gånger under den tid
stån-darknapparna eller märkena stå färdigbildade
och friska. Hos det senare slaget kan pollen
överföras från en b. till märket i en annan.
Se Pollination.
Varje b:s varaktighet, d. v. s. den tid den
står öppen, är mycket olika hos olika arter.
Hos somliga öppnar den sig endast för ett par
timmar för att sedan vissna, t. ex. hos
»nattens drottning» (Cereus grandiflorus) ; hos
andra står den öppen flera dagar, stundom
ända till över två månader, t. ex. hos arter
av orkidésläktet Oncidium. Hos andra åter
öppnar och sluter sig b. en gång i dygnet
under en längre eller kortare tid, t. ex. hos
vitsippan. — öppnandet och slutandet ske
på för varje art ganska noga bestämd
tidpunkt på dygnet (se Blomsterur).
Antalet b. på varje individ är högst olika
hos olika arter. Under det att
kungsängs-liljan (Fritillaria meleagris) under varje
vegetationsperiod alstrar endast en enda b., kan gråbo
(Artemisia vulgaris) frambringa över en halv
million. Även storleken är i hög grad
växlande. Hos de sydamerikanska
jättenäckrosorna (Victoria) är b. omkring 30 cm i diameter,
och hos Rafflesia Arnoldi (se färgplanschen),
som har den största kända b., kan den bli ända
till 1 m bred; hos många växter är den
däremot så liten, att den knappt kan tydligt
urskiljas utan förstoringsglas. G. M-e.
Blommér, Nils Jakob (intill 1839
Olsson), målare (1816—53). Son till en
yrkes-målare och skollärare, blev B. målarlärling och
gesäll i Lund, fick där undervisning av rit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
