Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blommér, Nils Jakob (Olsson) - Blommor, Konstgjorda - Blomning - Blomnystan - Blomquist, Gustaf - Blomskaft - Blomskog - Blomskärm, Skärmblad - Blomstedt, Carl Georg - Blomstedt, Johan Abraham Magnus - Blomsterfonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Blommor—Blomsterfonden
562
mästaren M. Körner, blev en anlitad
porträt-tör, studerade vid Konstakademien i
Stockholm 1839—47, vistades som statsstipendiat i
Paris till 1850 och sedan i Italien, avled i Rom.
svärmisk och
reflekterande natur, var B.
med starka rottrådar
fäst vid hembygd och
hemland. Hans
specialitet blev
nordiskt-romantiska sagoäm-nen; han ville fånga
den nordiska naturens
karaktär och poesi
genom att befolka den
med sägnernas och
folkvisornas
naturväsen, vilka han gav
mänsklig gestalt med
osökt och uppriktig naivitet. Han målade i
Paris/»Ungersvennen och älvorna»,
»Havs-frun», »Älvdans», »Näcken och Ägirs döttrar»
(de två sistnämnda i Nationalmuseum). I
Italien studerade han renässansmästarna,
övergick till ämnen ur de nordiska myterna och
sökte plastisk stil och stor hållning. Det blev
endast ansatser under denna sökandets tid,
då han strävade fram emot en nordisk
monumental konst. »Loke och Sigyn» (Nordiska
museet) och »Freja sökande sin make» (i
Nationalmuseum och i Stockholms högskola)
belysa hans sista skede. Ett självporträtt finns
i Konstakademien. »Blommérs taflor» i
litografi med text av G. O. Hyltén-Cavallius
utkommo 1854. Monografi av G. Thomæus
1922. G-g N.
Blommor, Konstgjorda, förfärdigas
fa-briksmässigt av tyg (batist, perkal, muslin,
siden), papper, vax, metalltråd, kautschuk m.
m. Fabrikationen omfattar dels framställning
av blomdelar, blad, stjälkar o. s. v., dels dessas
sammansättning till hela blommor, kransar,
girlander o. dyl. Den förra delen av arbetet
är rent mekanisk, den senare kräver
konstnärlig smak och teknik. Konstgjorda blommor
framställas även i fantasiformer, särskilt av
porslin och glas. Genom glasblåsning utföras
verkliga konstalster. Tillverkning av
konstgjorda blommor har mycket gamla anor och
förekom redan i forntiden såväl hos egypter
som greker och romare. I Italien och
Frankrike är denna konstindustri alltjämt högt
uppdriven. G. H—r.
Blomning. 1. An tès. En växts b. räknas
från knoppstadiets slut till frömjölets
avlägsnande och fröämnenas befruktning. I dagligt
tal säges en växt blomma, när hyllebladen
lämnat knoppstadiet och blivit fullt
utvecklade. — 2. Se Vattnets blomning.
Blomnystan, se Blomställning.
Blomquist, Gustaf, tidningsman (f. 1860
7/6). Redaktör för Örebro Tidning 1883—85;
slog sig 1886 ned som tidningskorrespondent
i London och 1900 i Berlin, där han ock sedan
många år varit svenska statens pressombud.
B. tog initiativ till bildandet av en svensk
församling i Berlin 1901 och medverkade till
upprättandet av en svensk skola där 1906.
Även till minnesstenen i Altranstädt 1907 och
Gustav-Adolfs-kapellet vid Lützen s. å. tog
B. initiativet. Av hans skrifter må nämnas
»Lyckovägar» (1916), studier i levnadskonst.
Blomskaft, den stamdel, som uppbär en
blomma och ligger mellan blomman och
antingen det första blad, sorn befinner sig
nedanför den (om den utgör toppen av ett skott),
eller det skott, varav den (jämte skaftet)
utgör en gren. Man bortser därvid dock i vissa
fall från ett eller två små blad, förblad,
som sitta ett längre eller kortare stycke nedom
blomman och räknas till b. Är skaftet så
kort, att det ej kan ses med obeväpnat öga,
säges blomman vara oskaftad. G. M-e.
Blomskog, socken i s. v. Värmland mellan
sjöarna Lelången och V. Silen, Nordmarks
härad, Värmlands län; 155,75 kvkm, därav 28,1$
vatten, 1,478 inv. (1925). Glest bebyggd
kuperad skogsmark. Folkmängden har sedan
1880 minskats med nära en tredjedel. 1,402
har åkei, 10,879 har skogs- och hagmark.
Bildar med Trankil, Torrskog och Vårvik ett
pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontr.
Blomskärm, Skärmblad, se Blad.
Blomstedt, Carl Georg, skådespelare (f.
18 7 2 22/i2). B. debuterade 1899 och ägnade sig
från 1901 på allvar åt teatern, till 1903 som
ledare av Folkets hus’ amatörteater i
Stockholm. B. var 1903—05 och 1906—19 anställd
vid teatrar i Stockholm; 1919 lämnade han
plötsligt scenen. Bland B:s roller märkas
Lundström i »Andersson, Pettersson och
Lundström», Stråman i »Kärlekens komedi», Acaste
i »Misantropen» och detektiven-skådespelaren
i »Javanesiska dockan». B:s insats inom
folk-och allmogekomedien har dessutom varit
betydande. B. är som skådespelare sund, rund,
levande mänsklig i sin humor, gemytlig,
naturlig och måttfull i sin komik. G. K-g.
Blomstedt, Johan Abraham Magnus,
militär (f. 1859 ^g). Blev 1877 officer, 1885
löjtnant och 1890 kapten vid Generalstaben
samt 1893 lärare vid Krigshögskolan. B. var
1905—16 överste och chef för Andra
livgre-nadjärregementet och därjämte 1915—16 chef
för 3:e infanteribrigaden. Sedan 1916 är han
generalmajor på reservstat.
Blomsterfonden tillkom i Stockholm våren
1921 på initiativ av fröken Alma Hedin,
överståthållare C. Hederstierna, direktör Gerhard
Magnusson m. fl. och har till uppgift att
skaffa hem och vård åt gamla, mindre
bemedlade personer med hjälp av penningmedel, som
lämnas till fonden i stället för blommor vid
begravningar. Fondens tillgångar i dec. 1924
voro 140,000 kr.; därtill komma insättningar
av blivande hyresgäster i en fastighet vid
Rödabergsgatan i Stockholm, som är under
uppförande genom stiftelsens försorg; dessa
medel tillfalla fonden efter hyresgästernas
död. Genom insättningar i fonden kunna
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
