- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
563-564

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsterfonden - Blomstergödning - Blomsterkrasse, Indiansk krasse el. Kapucinkrasse - Blomsterlyra - Blomsterlökar - Blomstermånad - Blomster- och fruktmåleri - Blomsterodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

563

Blomstergödning—Blomsterodling

564

eningar tillförsäkra sina medlemmar bostäder
på ålderdomen.

Blomstergödning, olika, i främsta rummet
för krukväxter avsedda gödselblandningar.
En för de flesta blomsterväxter lämplig b.
beredes av 15 dir fosforsyrad ammoniak, 15
dir salpetersyrat kali, 5 dir 40 % kalisalt, 25
dir chilesalpeter och 40 dir svavelsyrad
ammoniak; i handeln förekommande plantagén
har denna sammansättning. G. L-d.

Blomsterkrasse, Tropaeolum majus.

Blomsterkrasse, Indiansk krasse el.
Kapucinkrasse, Tropaeolum, växtsläkte,
som ensamt bildar fam. Tropaeolaceae och hör
hemma i Amerikas bergstrakter, från Mexiko
till Chile. Bortåt 40 arter äro kända,
samtliga saftiga örter med spiralställda,
sköld-fcrmiga eller handflikade blad; många klättra
medelst bladskaften. De ofta stora och vackra
blommorna, som sitta ensamma i bladvecken,
äro tvåkönade, femtaliga (men med endast 8
ståndare) och starkt ensymmetriska; det bakre
foderbladet är försett med en lång sporre, och
de båda bakre kronbladen avvika till storlek
och form mer eller mindre från de övriga.
Frukten är en tredelad klyvfrukt med
vanligen torra delfrukter.

Flera arter odlas som prydnadsväxter. De
vanligaste äro Tropaeolum majus och
Lobbia-num, båda med hela kronblad, samt
Tropaeolum aduncum (»canariense») med de båda bakre
kronbladen flikade. Blomknopparna och de
omogna frukterna ha skarp smak och
användas till pickels. I Peru och Ecuador nyttjas de

underjordiska stamknölarna av Tropaeolum
tuberosum som födoämne. G. M-e.

Blomsterlyra, se Löjtnantshjärta.

Blomsterlökar, gemensamt namn för
lökarna av många lökväxter, ss. hyacinter,
tulpaner, narcisser, snödroppar m. fl., vilka antingen
odlas i det fria och tidigt på våren utveckla
sina blommor eller ock drivas till blomning
inomhus under själva vintern. En stor del av
dem importeras från främmande länder, i
synnerhet Holland, då deras förökning i Sverige
erbjuder stora svårigheter. Dessa s. k.
holländska b. utgöra en icke oviktig handelsvara,
varav Sverige inför för omkr. 2 mill. kr.
årligen. C. G. D.*

Blomstermånad, maj månad.

Blomster- och fruktmåleri, den gren av
målarkonsten, som använder blommor, blad och
frukter som motiv. I Kina och Japan har
blomstermåleriet av ålder spelat en viktig
roll. I Europa var blomsterframställningen
redan på 14- och 1500-talet omtyckt som
bimotiv i figurkompositioner eller som
dekorativt rammotiv (även inom bokutstyrseln). Som
självständig konstart framträder b. först på
1600-talet i Nederländerna. Bland
nederländska blomstermålare märkas Jan Brueghel
(»Blomster-B.»), A. Bosschaert, D. Seghers, D.
och C. de Heem m. fl. Den bekanta
holländska blomsterkärleken bidrog utan tvivel att
hålla ifrågavarande konst på en hög
ståndpunkt även under större delen av 1700-talet.
Intet annat lands blomstermåleri kunde
under dessa århundraden mäta sig med Hollands.
Under följande tider har denna konstart råkat
i förfall. Av svenska målare på detta område
märkas Anna Munthe-Norstedt, G. G:son
Wennerberg och Aug. Jernberg. Jfr
Stilleben. (H. W—n.)

Blomsterodling. Odling av blomsterväxter
bedrives såväl i det fria som i växthus och
boningsrum. Utomhus användas
blomsterväxterna till försköning av
trädgårdsanläggningar. Grupper, rabatter eller enstaka
planterade exemplar av sådana växter ingå i alla
anläggningsstilar (se Trädgård).
Odlingen av blomsterväxter tillgår på väsentligt
olika sätt, allteftersom ettåriga (annuella)
eller fleråriga (perenna) växter komma till
användning. De sistnämnda få vanligen
kvarstå år efter år på samma plats, de ettåriga
sås antingen direkt på växtplatsen eller
uppdragas på våren i drivbänk för att sedan
utflyttas. Som ettåriga behandlas vissa växter,
som fortplantas genom sticklingar, tagna på
våren av övervintrade moderexemplar. Sedan
plantorna uppdragits i drivbänk, utflyttas de
till den plats, där de skola blomstra. Soro
exempel på sådana växter må nämnas
helio-troper, pelargonior och en del begonior. — I
växthus odlas med fördel såväl en mängd
från varmare länder hämtade växter, vilka ej
skulle uthärda vårt kalla klimat, som
åtskilliga härdigare växter, vilka genom drivning
förmås att blomma på andra tider än de på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free