Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomstrand, Christian Wilhelm - Blomställning - Blomvass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Blomställning—Blomvass
568
neral, särskilt från Västanå i Skåne. Ett
betydande uppseende väckte hans stora
teoretiska och polemiska arbete »Die Chemie
der Jetztzeit» (1869), vari han sökte (på ett
sätt, som nu endast har historiskt intresse)
genom vissa modifikationer bringa
Berze-lius’ övergivna elektrokemiska teori åter till
heders samt med skärpa vände sig mot
Keku-lés lära om atomvärdets konstans. Efter
1870 voro B:s arbeten inriktade på att finna
bevis för växlingar i atom värdet; särskilt för
kvävets 5-värdighet (se
Diazoförening-ar). B. författade även de första läroböcker
i kemi i Sverige, vari unitariska synpunkter
voro de härskande. I samma syfte studerade
han ammoniakaliska metallföreningar. B.
deltog i 1861 års Spetsbergsexpedition. Led. av
Vet.-akad. 1861. Biografi av P. Klason i
»Lefnadsteckningar öfver K. sv. Vet.-akad :s
ledamöter» IV (1899—1912). P. T. C.*
Blomställning. I många fall sitta
blommorna ensamma i toppen av skott eller i
vecken till vanliga mellanblad. Ofta äro
däremot de blad (stödjebladen), i vilkas veck
blommorna sitta, mer eller mindre förkrympta.
Sådana blombärande skott eller skottsystem med
reducerade blad kallas blomställningar
el. inflorescenser.
Genom att blommorna äro samlade i b.
underlättas pollentransporten. Ej sällan sitta
blommorna så tätt hopade, att b. får
utseendet av en blomma, »sammansatt blomma» (t.
ex. hos fam. Compositae), och förhåller sig i
fråga om sömnrörelser o. dyl. alldeles som en
sådan, varjämte den i vissa fall (t. ex. hos
Calla och Cornus suecica) omges av livligt
färgade, kronbladslika högblad.
Med hänsyn till förgreningen indelas b. i två
huvudgrupper: klaselika el. racemösa
b. och k n i p p e 1 i k a el. c y m ö s a b. I de
klaselika äro samtliga blommorna
sidoblommor till ett skott, huvudaxeln el.
blomfästet. De nedersta eller yttersta slå ut
först, och utvecklingen går nedifrån uppåt
eller utifrån inåt. Sällan finns toppblomma.
Hit höra 1) klase, med förlängd huvudaxel
och skaftade blommor (t. ex. hos hägg), 2) a x,
med förlängd huvudaxel och oskaftade blommor
(t. ex. hos groblad), 3) flock, med kort
huvudaxel och skaftade blommor (t. ex. hos
gullviva), 4) huvud, med kort huvudaxel och
oskaftade blommor (t. ex. hos klöver). —
Kvast är en klase med oliklånga blomskaft,
Fig. 1. Schematisk framställning av olika klaselika blomställningar:
a klase, a’ kvast, b ax, c flock, d huvud, d’ korg.
ex. hos nattviol (Hesperis). Hänge kallas
ett ax med enkönade blommor samt vanligen
slak huvudaxel och som oftast avfaller helt
(t. ex. hos asp och ek). Kolv är ett ax med
tjock, köttig huvudaxel, vanligen nedtill
omgiven av ett stort högblad, h ö 1 s t e r (t. ex.
hos CaZZa). Korg är ett huvud, som vid
basen är omgivet av talrika högblad, vilka bilda
liksom ett foder (holk). — Sammansatt
a x består av ax, samlade i ax (t. ex. hos råg),
vippa av ax, samlade i klase,
dubbelflock av flockar, samlade i flock (t. ex. hos
flockväxterna).
I knippelika b. slår toppblomman ut först,
därefter sidoblommor till denna, sedan
sidoblommor till dessa o. s. v. Utvecklingen går
uppifrån nedåt eller inifrån utåt. I det mång-
Fig. 2. Schematisk framställning av olika knippen:
A ensidigt knippe (sicksack-knippe), B ensidigt
knippe (skruvknippe), C tvåsidigt knippe.
sidiga knippet (pleiochasium) utgå flera
sidogrenar från den skenbara huvudaxeln, i det
tvåsidiga knippet (dichasium) två, i
det ensidiga knippet (monochasium) en.
Av det sistnämnda finnas flera olika slag;
viktigast äro sicksack-knippet och
skruvknippet. Ej sällan påminner det
ensidiga knippet till utseendet om en klase
(t. ex. hos M yosotisy, man har städse, när det
gäller att avgöra om en blomställning är en
klase eller ett ensidigt knippe, att ge akt på
stödjebladens ställning i förhållande till
blommorna. — En starkt sammanträngd knippelik
b. plägar benämnas blomnystan eller
blomgyttring (t. ex. hos mollväxterna).
Ej sällan äro knippen ordnade i klaselika
ställningar eller klaselika b. ordnade i
knippen: blandade b. G. M-e.
Blomvass, Bu’tomus umbellätus, till fam.
Butomaceae bland monokotyledonerna hörande,
flerårig ört med lång, krypande jordstam,
smala, trekantiga blad och omkr. 1 m hög
stängel, som i spetsen bär en
flocklik samling rödlätta
blommor. Blomman har enkelt,
6-bla-digt hylle, 9 ståndare och 6
nedtill något sammanvuxna pistiller.
Frukterna äro fröhus med flera
frön. B. växer i åar och vid
sjöstränder i större delen av
Sverige. Den stärkelserika
jordstammen har använts som
nödbröds-ämne. Se bild sp. 569. G. M-e.
d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
