Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsterodling - Blomsterrör - Blomsterspråk - Blomsterur - Blmosterärter - Blomstrand, Anders - Blomstrand, Christian Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Blomsterrör—Blomstrand
566
kalljord odlade. Representanter för den
förstnämnda kategorien återfinnas bland orkidéer,
bromeliaeéer, kamelior, Erica-arter. Bland de
senare märkas syrener, hyacinter, violer,
rosor, nejlikor och liljekonvaljer. — I
boningsrum kunna många av växthusets
blomsterväxter odlas. Då emellertid ljuset i
boningsrum ofta är svagare, än vad som är
förenligt med växternas trevnad, och luften
dessutom där är i saknad av tillräcklig
fuktighet, måste dels sådana växter väljas, som
nöja sig med en svag belysning och torr luft,
dels dessa växter sättas på så ljusa platser
som möjligt. Bland de för odling i
boningsrum mest lämpliga blomsterväxterna märkas
fuchsior, kaktéer, pelargonior, begonior och
källor. — I och för försäljning av lösa,
avskurna blommor, s. k. snittblommor,
be-drives i handelsträdgårdarna en intensiv
kultur, framför allt i växthus men även i
bänkar och å fritt land. Där sådan odling är
som högst uppdriven, odlas ofta av varje
producent endast några få slag av blommor men
dessa i så mycket större utsträckning och i
form av verkliga specialkulturer. En odlare
kan sålunda inrätta sig för odling av t. ex.
liljekonvaljer, rosor och krysantemum, en
annan för nejlikor och violer, en tredje för
orkidéer o. s. v. Dylika specialodlingar
återfinnas omkring alla större städer i Europa.
Bland de mest bekanta blomsterodlande
trakterna märkas Rivieran, som under vintern
förser en stor del av Europas
blomsteraffärer med rosor, nejlikor, violer m. fl.
blommor, samt öarna i Engelska kanalen, varifrån
stora massor av narcisser, hyacinter och
tulpaner m. m. försäljas till London under
vintermånaderna. I Sverige finnas de största
blomsterodlingarna omkring städerna
Stockholm, Göteborg. Malmö och Norrköping. Vid
Hässelby villastad utanför Stockholm finnes
ett stort antal handelsträdgårdar, där
specialkulturer av blommor bedrivas. Litt.: R.
Abe-lin, »Den mindre trädgården» (1902),
»Trädgården inomhus» (1904) och
»Herrgårdsträdgården» (1915); G. Lind och R. Abrahamson,
»B. under glas» (2:a uppl. 1917). (G. L-d.)
Blomsterrör, se C a n n a.
Blomsterspråk, den från österlandet
härstammande, särskilt av haremskvinnorna
nyttjade konsten att genom blommor förtäckt
meddela sina tankar och känslor. Det
österländska b., kallat seläm (frid), grundar sig på
blommornas namn; i västerlandet, där b. kom
till användning under medeltiden, fingo
blommorna däremot en godtyckligt vald symbolisk
betydelse, beroende på yttre egenskaper o. dyl.
Så vart t. ex. liljan symbol för renhet och
oskuld, rosen uttryck för kärlek och glädje.
Blomsterur, en sammanställning av ett
antal växter, vilkas blommor öppna eller sluta
sig på olika, bestämda tider under dagens lopp
och med hjälp av vilken man kan på ett
ungefär se huru mycket klockan är. Linné
uppställde ett dylikt b. för trakten kring
Upp
sala. Där öppnar t. ex. mjölktisteln (Sonchus
olcraceus) sina korgar omkr. kl. 5 och sluter
dem kl. 11—12 f. m.; vita näckrosen
(Nym-phaea alba) öppnar sina blommor omkr. kl. 7
f. m. och sluter dem omkr. kl. 5 e. m.;
natt-glimmet (Silene noctiflora) öppnar blommorna
kl. 9—10 e. m. o. s. v. Då emellertid
.blommornas öppnande och slutande i många fall
bero på förändringar i belysningen, ställa sig
förhållandena olika på olika breddgrader. I
Innsbruck (i Tyrolen) öppna sig korgarna hos
mjölktisteln en timme och sluta sig nära två
timmar senare; blommorna hos vita näckrosen
öppna sig ungefär D/2 timme och sluta sig 2^2
timme senare än i Uppsala. G. M-e.
Blomsterärter, se Luktärter.
Blomstrand, Anders, missionär (1822—
87). Blev 1844 fil. mag. i Lund, avlade därpå
teologisk examen, var 1846—55 docent i
kyrkohistoria och utgav bl. a. en förtjänstfull
»Handbok i lutherska
kyrkans symbolik»
(1855; 2:a uppl. 1874).
Sitt egentliga livsverk
utförde han som
missionär, lärare och
församlingsföreståndare bland
tamulfolket i s. Indien
1857—85. Han
reviderade den tamuliska
översättningen av N.
T. o. psalmboken samt
översatte luterska
kyrkans bekännelseskrif
ter och ett stort antal kyrkliga och teologiska
arbeten, en katekesförklaring, en biblisk
historia, en kyrkohistoria, Arndts »Sanna
kristendom» m. fl. skrifter. Från 1863 utgav
han en tamulisk tidskrift, Arunodaiam
(»mor-gonrodnaden»). Teol. hedersdoktor i
Köpenhamn 1879. B:s begåvning, lärdom och starka
kristliga karaktär gjorde honom till en av
märkesmännen i tamulmissionens historia.
Litt.: H. W. Tottie, »Anders B.» (1899);
Lunds missionstidning 1920.
Blomstrand, Christian Wilhelm,
kemist (1826—97), bror till A. B. Blev fil. mag.
1850, docent 1854,
adjunkt och laborator
1856 och professor
1862, allt i kemi och
vid Lunds universitet.
Avgick som professor
1895. B:s viktigaste
experimentella arbeten
falla inom den
oorganiska kemien och gälla
molybdens och
volf-rams haloidföreningar
(1855—63), varvid han
upptäckte den ytterst
egendomliga radikalen Mo3C14. Därpå följande
arbeten över tantalgruppens metaller förde B. in
på mineralanalysens område, där han nedlade
ett stort arbete och beskrev talrika nya
mi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
