Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blötdjur, Mollusker - Blötmalm - Blötröta - B moll - Bo (egendom) - Bo (socken i Närke) - Bo (socken på Värmdön)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Blötmalm—Bo
614
Stycke av radula av
kong-snäckan (Buccinum).
lorna) dubbelt hudveck, manteln, som
omhöljer en större el. mindre del av kroppen.
Rummet mellan mantelns veck och den egentliga
kroppen kallas mantelhåla. Från mantelns
utsida avsöndras ett av kolsyrad kalk och
ett organiskt ämne uppbyggt skal. Detta
består hos musslorna av ett höger- och ett
vänsterskal, hos ledsnäckorna av åtta i längsrad
anordnade plattor; hos övriga b. är det
enhetligt. Stundom är skalet förkrympt och
kan då som hos nu levande bläckfiskar ligga
under huden; det kan ock helt saknas
(Sole-nogastres, en del snäckor); i dylikt fall
an-lägges det dock vanl. hos larven för att sedan
försvinna under den vidare utvecklingen. —
Tarmkanalen äger vanl. en utvidgning,
magsäcken, samt är försedd med en stor s. k.
»lever», i vilken den egentliga matsmältningen
äger rum och som
sålunda är ett helt
annat organ än
ryggradsd jurens
lever. Analöppningen har växlande
läge. Många b. ha
i munhålans
botten en muskelvalk,
»tungan» —, täckt
av en med
bakåt-riktade taggar el.
»tänder» av kitin
besatt raspskiva,
radula, ett
karakteristiskt b.-organ,
varmed födan
sönderdelas. — För b: s
nervsystem
utmärkande är dess
kon
centration i tre par genom nervsträngar
förbundna ganglier (nervknutar):
hjärnganglier-na ovan svalget samt de på buksidan
belägna fot- och inälvsganglierna, de förra
framför de senare. Blott Amphineura har
ett strängformigt nervsystem utan ganglier.
I närheten av fotganglierna finnas vanl.
ett par statocyster (jämviktsorgan, förr
kallade »hörselblåsor»). Ett eller ett par
som luktorgan tydda s. k. osfradier
finnas i mantelhålan hos flertalet snäckor samt
några musslor i form av med flimmerhår
besatta epitelförtjockningar. — Hjärtat ligger
på ryggsidan och består alltefter gälarnas
antal av ett el. två förmak, som mottaga
syrsatt blod från gälarna, samt en kammare, som
driver ut detta blod till kroppens organ.
Blod-kärissystemet är jämförelsevis väl utvecklat
med artärer och vener men aldrig helt slutet,
varför blodet alltid har att mer el. mindre
passera genom springor och håligheter mellan
kroppens organ. Som flertalet b. lever i
vatten, äro andedräktsorganen i allm. gälar, som
till ett antal av vanl. en el. två ligga i
mantelhålan. Hos lungsnäckorna, som leva på
land eller därifrån återgått till vattenliv,
saknas gälar, och en del av mantelhålan är
rikligt försedd med blodkärl och tjänstgör
som lunga. — En del b. äro samkönade,
andra skildkönade. De flesta i vatten levande
b. genomgå under sin embryonalutveckling
ett slags förvandling (metamorfos), i det att
ur ägget kläckes en liten karakteristisk
flimmerlarv (»veligerlarven»), som driver omkring
i plankton och förmedlar särskilt de
fastsittande b:s utbredning. Flertalet b. lever i
havet, några i sötvatten, rätt många på land.
De fossila b. tillhöra de ännu existerandfe
huvudgrupperna musslor, snäckor och
bläckfiskar, som alla tre uppträda redan i
kambri-um. Flera ännu levande släkten av snäckor
och musslor uppträdde redan under
silurti-den. B. indelas i följande klasser: 1)
led-snäckor, Placophora, 2) Solenogastres (1
och 2 ofta sammanfattade som Amphineura),
3) snäckor, Gastropoda, 4)
tandsnäckor, Solenoconchae, 5) musslor,
Lamelli-branchiata, och 6) bläckfiskar,
Cephalo-poda. Rend.
Blötmalm, se Kopparmalm.
Blötröta, se Bak ter ios, sp. 745—746.
B moll (fr. si bémol mineur, eng. b flat
minor), den molltonart, som har b till grundton,
dess dur till parallelltonart och 5 b till
förteckning (nämligen för h, e, a, d och g). A.L.*
Bo betyder all egendom (alla de
förmögen-hetsrättigheter), som tillhör en person el.
flera personer i ekonomisk gemenskap.
Uttrycket användes särskilt om en gäldenärs
till borgenärerna avträdda tillgångar (»till
konkurs avträdda bo»), om en avliden persons
kvarlåtenskap (»den dödes bo», »dödsboet»,
med hänsyn till den förestående delningen
ofta kallat »oskiftat bo») samt om äkta makars
egendom, då denna (så som regelrätt är
fallet enligt äldre giftermålsbalken) är i
huvudsak samfälld för makarna (»makars bo», »det
gemensamma boet», vilket omfattar både
makarnas samfällda egendom el. »samfällda
boet» och vad endera el. bägge kunna äga
enskilt). Efter ena makens död talar man om
den efterlevandes kvarsittande »i orubbat bo»
i betydelsen av fortsatt innehavande och
begagnande av både egen och den avlidnes
egendom. I äldre lagstil förekommer ordet b o
även i betydelsen hem. C. G. Bj.
Bo, socken i s. ö. Närke, intill
östgötagrän-sen; Sköllersta härad, Örebro län; 153,54
kvkm, 1,630 inv. (1925). Vattendrag:
Emma-ström, Haddeboån med sjön Avern. Nästan
hela socknen lyder under fideikommisset Bo (se
nedan). En del smärre industri. 1,849 har åker,
11,655 har skogs- och hagmark. Tillhör Askers
kontrakt, Strängnäs stift.
Bo, socken på Värmdön i Stockholms inre
skärgård; Värmdö skeppslag, Stockholms län;
36,13 kvkm, 1,623 inv. (1925). Omfattar västra
och större delen av Ormingelandet mellan
Höggarnsfjärden och Halvkakssundet i n.,
Skurusundet i v., Lännerstasundet i s. och
Baggensfjärden i ö. Trakten är en av de
naturskönaste i Stockholms omgivningar, starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
