Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blästerprovare - Blästerrör - Blästersmide - Blästerverk - Blödande hostia - Blödare - Blödarsjuka, Hemofili - Blödning - Blödsinthet - Blötbergsfältet - Blötdjur, Mollusker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Blästerrör—Blötdjur
612
blästerröret. När blästerns tryck är 0, står
kvicksilvret lika högt i båda rörgrenarna;
men när trycket hos blästern ökas, pressas
kvicksilvret ned i den gren, som står i
förening med blästern, och uppåt i den andra.
Blästertrycket säges då vara lika många mm
som höjdskillnaden mellan kvicksilverytorna
i de bägge rörgrenarna. För att bestämma
mycket högt tryck nyttjas manometer (se
d. o.). (E. S.B.)
Blästerrör, i allmänhet varje rör, som leder
blästern till en ugn, där förbränningen sker
med konstgjort drag. B. betecknar särskilt det
ångstrålrör, som är anbragt i rökskåpet under
skorstenen på ett lokomotiv och framleder den
ström av avloppsånga från cylindrarna,
varigenom den för förbränningen i eldstaden
behövliga förstärkningen av draget
åstadkommes. Emedan ett sådant b. koniskt avsmalnar
uppåt, kallas det ofta blästerkon. G. H—r.
Blästersmide, se Osmundssmide.
Blästerverk, se Osmundssmide.
Blödande hostia, se Bakterier, sp. 736.
Blödare, den, som lider av blödarsjuka (sed. o.).
Blödarsjuka, Hem o f i I i, en medfödd
oförmåga hos blodet att levra sig, nästan endast
förekommande hos det manliga könet. Den
tar sig uttryck i svåra blödningar av minsta
orsak. Sjukdomen är ärftlig inom vissa
familjer på så sätt, att den överföres genom
blödares döttrar (som förbli friska) till dessas
söner, medan däremot sönerna av sjuka fäder
helt undgå sjukdomen för sig och sina
efterkommande. Även obetydliga skador och
operationer (tandutdragning, vaccination,
omskärelse) kunna orsaka dödliga blodförluster. Så
även näs-, mag- och njurblödning samt inre
blödningar efter slag och stötar. Sjukdomen
förbättras med åren, men de flesta blödare
bli ej gamla. Då b. beror på frånvaron av
ämnen, som åstadkomma blodets koagulation,
har man försökt och lyckats stilla blödningar
antingen genom direkt applikation av friskt
blod å såret eller genom insprutning av
blod-serum från friska människor eller hästar. Även
insprutning av 10 % koksaltlösning, gelatin
m. m, har använts med framgång. Blödare
måste under hela sitt liv sorgfälligt undvika
allt, som kan framkalla blödningar (nålstyng,
rakning). Före nödvändiga operationer måste
profylaktisk behandling inledas. E. L—g.
Blödning. 1. (Blodflöde.) Blödningar äro
antingen i n r e, d. v. s. sådana, som äga rum
från kärl i kroppens inre organ, eller yttre,
sådana, som inträffa i yttre sår. Vissa
blödningar äro till ursprunget inre, men det
oaktat framtränger blodet genom organens
ut-försvägar, såsom vid blodhosta, blodig diarré,
blodgång o. s. v. Blödningar ha olika
karaktär alltefter sin olika källa: från artärerna
framstörtar blodet i en ljus, pulserande stråle;
från venerna väller det fram som en mörk
våg, och kapillärkärlen låta blodet endast
sippra ut. Från de större kärlen kan
blodförlusten lätt bli så betydlig, att döden blir
en följd därav. Ofta stillar naturen själv
genom blodets koagulation blödningen. De
kirurgiska åtgärderna bestå däri, att man
genom tryck (kompression) på det blödande
stället eller på det tillförande kärlet
underlättar koaguleringen eller för samma
ändamål använder sammandragande medel
(styp-tica, köld, brännmedel) eller slutligen däri, att
man uppsöker och antingen med en tråd
(ligatur) avknyter det blödande kärlet eller
tilltäpper det genom vridning (torsion).
Beträffande särskilda former av blödning se H j ä r
n-blödning, Lungblödning,
Magblöd-ning, Menstruation och
Näsblödning. (Ljd.)
2. Den saftflytning, som hos ett stort antal
träd och örtartade växter inträder, då
stammen avskäres eller under vissa förhållanden
såras. Särskilt kraftigt framträder b. hos
avskurna stammar av humle, vinstock, majs
m. fl., i det att den utrunna vätskemängden
ofta intager vida större volym än hela det
rotsystem, från vilket den härstammar. Detta
visar, att rötterna alltjämt upptaga nya
vattenmängder. Den kraft (r o 11 r y c k e t),
varmed saften utpressas, är ofta mycket
betydande och kan t. ex. hos vinstockar
betydligt överstiga 1 atmosfär. G. M-e.
Blödsinthet, större eller mindre grad av
slöhet hos själsförmögenheterna. Jfr Idioti.
Blötbergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika
socken, Kopparbergs län, invid Blötbergets
station på Frövi—Ludvika järnväg. Malmen
är till större delen fosforrik, kvartsig
svartmalm med omkr. 58 % järn och 0,6—0,7 %
fosfor samt i övrigt blodsten med 62—63 %
järn och 0,8—1 % fosfor. För malmens
tillvaratagande finnas såväl sovrings- som
anrikningsverk, det senare inrättat för både
magnetisk anrikning och anrikning på våta
vägen. Fyndigheten torde ha varit känd
redan i början av 1600-talet, men brytningen
var länge mycket obetydlig på grund av
malmens höga fosforhalt. Med 1900-talets början
upptogs brytningen i stor skala,
huvudsakligen för export. Malmarean uppskattas till
15,000 kvm. Brytningen uppgick 1920 till
179,886 ton berg, varur erhöllos 119,174 ton
styckemalm, inberäknat 5,695 ton ur äldre
varp, samt 12,972 ton slig. De nu bearbetade
gruvorna i fältet ägas av Bergverks-a.-b.
Vul-canus. K. S-1L*
Blötdjur, Moll u’s k e r, Mollu’sca, en av
huvudgrupperna bland de ryggradslösa djuren.
Kroppen är oledad, av mycket växlande form
samt utan verkliga extremiteter. Den mjuka
huden innehåller talrika slemkörtlar, som
göra den slemmig och hal; därav namnet b.
Då den typiska b.-organisationen är fullt
genomförd, kan man särskilja fyra kroppsdelar:
på ryggsidan inälvssäcken, på buksidan den
mycket muskelstarka s. k. foten, vilken
tjänstgör som rörelseorgan, framtill huvudet,
bärande tentakler och ögon, samt slutligen ett
från ryggsidan utgående enkelt el. (hos muss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
