Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Board - Boarding-house - Boarding-school - Boards - Boas (man i Betlehem) - Boas (pelare) - Boas, Franz - Boas, Johan Erik Vesti - Boasera - Bôa-Vista - Bobadilla, Francesco de - Bobak - Bobé, Louis - Bobeck, Regina Sofia, f. Kylberg - Bober - Boberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Boarding-house—Boberg
618
1858 en regeringskommission, som var högsta
instans i politiska, militära och ekonomiska
ärenden för de brittiska kolonierna i
Ost-indien. Det uppgick, när Ostindiska
kompaniet 1858 upplöstes, i ministeriet för Indien.
Englands hospitalsstyrelse har nu namnet B.
of control. — Viktiga finansiella
ämbetsverk i England äro B. of customs and
ex cis e och B. of inland revenue.
Boarding-house [bä/diijhåus], eng., pensionat.
Boarding-school [bä’diijsköl], eng., skola,
där lärjungarna äro inackorderade.
Boards [bädz], eng., se Bräder.
Boas, rik man i Betlehem. Äktade
moabi-tiskan Rut och blev genom henne en av
stamfäderna för Davids släkt (se R u t s bo k).
Boas, en pelare framför Salomos tempel (1
Kon. 7: 21); symbol inom frimureriet.
Boas [bau’es], Franz, tysk-amerikansk
etnolog (f. 1858). Förestod 1883—84 tyska
meteorologiska stationen i Baffinsland och
studerade då eskimåerna. Han är sedan 1899
professor vid
Colum-biauniversitetet i New
York. B. har företagit
fruktbärande
forskningsfärder bland
indianerna i n. v.
Amerikas kusttrakter och
har bl. a. varit
vetenskaplig ledare av den
s. k. Jesupexpeditionen
för undersökning om
släktskap mellan n. v.
Amerikas och n. ö.
Asiens folkslag. Bland
B:s över 600 olika skrifter märkas »The
central eskimo» (1888), »Indianische Sagen von
der nordpacifischen Küste Amerikas» (1895),
»The mind of primitive man» (1911),
»Handbook of american indian languages» (I, s. å.),
»Changes in bodily form of descendants of
immigrants» (1912) m. m. B. utger Journal
of american folk-lore. (RBg.)
Boas, Johan Erik Vest i, dansk
zoolog (f. 1855). Fil. dr 1881, är B. sedan 1903
professor vid Landbohöjskolen vid Köpenhamn.
Lärjunge av Gegenbaur, har B. varit
mångsidigt verksam inom den jämförande
anatomien (ryggradsdjur, kräftdjur, mollusker).
Även skadeinsekternas biologi har varit
föremål för hans forskningar. Särskilt känd är
han som författare av en mycket spridd
lärobok i zoologi (1888, 9:e ty. uppl. 1922). T. O.
Boasera (av fr. bois, trä), förse med
bräd-foder, panela, i synnerhet på höga socklar el.
kammarväggar. — Boasèring, panelning.
Böa-Vista [port. bå’evi’Jt9], en av
Kap-Verdeöarna (se d. o.).
Bobadllla [wåæaöiTja], Francesco de,
spansk riddare (d. 1502). Sändes 1500 av sin
regering till Hispaniola (Haiti) för att
kontrollera Columbus och lät förhastat fängsla
och hemsända denne. Sedan Columbus fått
försvara sig i Spanien, återkallades B. för att
stå till ansvar men led på hemfärden
skeppsbrott och omkom.
Bobak, se M u r m e 1 d j u r.
Bobé, Louis, dansk person- o.
kulturhistoriker (f. 1867), fil. dr, anställd vid
riksarkivet 1898—1905, lektor vid Köpenhamns
univ. sedan 1919. Har utgivit en mängd
intressanta arbeten, ss. »Efterladte papirer fra
den Reventlowske familiekreds» (8 bd, 1895—
1917), »C. D. Biehls breve og selvbiografi»
(1909) och »Slægten Ahlefeldts historie» (6 bd,
1897—1913).
Bobeck, Regina Sofia, f. Kylberg.
målarinna (1843—1913). Studerade i
Stockholm, Paris och Rom, målade huvudsakligen
landskap i akvarell. Är bäst representerad i
Göteborgs och Skara museer och på
Stockholms slott. G—gN.
Bober [bä’-], flod i ö. Tyskland, biflod fr.
v. till Oder; upprinner på Riesengebirge. 260
km lång.
Boberg, härad i v. Östergötland, på bägge
sidor om Motala ström samt sjöarna Boren
och Norrbysjön; 382,52 kvkm, därav 342,47
land; 9,179 inv. (1924). Tillhör med sin s. del
östgötaslätten (silurslätten) och går n. om
Motala ström med tvära branter upp på n.
Östergötlands skogs- och bergsbygd.
Socknarna äro Vallerstad, Skeppsås, Ä
1-v e s t ad, Fornåsa, Lönsås,
Ekebyborna och Klockrike på slätten i s.,
K ristberg samt Brunneby i n. Motala
ström följes av Göta kanal. Vid denna
Bo-rensbergs municipalsamhälle. Större
egendomar: Olivehult, Kungs-Norrby, Ulvåsa.
Järnvägslinje från Linköping över Fornåsa till
Motala och Vadstena, sidobana till
Borens-berg, och i n. v. en sträcka av statsbanedelen
Hallsberg—Motala. 14,369 har åker, 17,600
BOBERGS H°
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
