Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boberg - Boberg, Anna - Boberg, Gustaf Ferdinand - Bobin - Bobrykin, Pjotr Dmitrijevitj - Bobr - Bobrikov, Nikolaj Ivanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Boberg, A___Bobrikov
620
har skogs- och hagmark. Ingår i Aska, Dals
och Bobergs domsaga, Motala fögderi samt
Gullbergs och Bobergs kontrakt utom
Ekebyborna, som hör till Aska kontrakt.
Boberg, Anna, målarinna (f. 1864 3/i2),
dotter till F. V. Scholander, gift 1888 med
G. F. B. Har i olja behandlat svenska
landskapsmotiv och under flera besök på Lofoten
naturscenerier, stämningar och fiskarliv
därifrån samt nu senast motiv från Italien,
Egypten och Palestina (»Josafats dal»,
Nationalmuseum). Fru B. har även utfört dekorativa
målningar, gjort ritningar till keramiska
föremål (bl. a. en praktvas med påfåglar) och till
gobelänger (bl. a. en figurrik komposition »En
begravning i Leksand», kartongen
komponerad av henne och hennes man). Arbeten av
henne finnas i gallerier i Rom, Venezia, San
Francisco m. fl. G-g N.
Boberg, Gustaf Ferdinand, arkitekt
(f. 1860 “/i). Studerade vid Tekniska
högskolan och vid Konstakademien 1882—84 och
under vidsträckta och upprepade utländska
resor, blev först känd
genom så fyndigt och
konsekvent lösta
moderna uppgifter som
brandstationen i
Gävle (1890),
elektricitets- och gasverk i
Stockholm (1892—93)
och på flera platser,
Munktells verkstäder
i Eskilstuna m. fl.
Mycket uppseende
väckte hans
byggnader vid skandinaviska
utställningen i Stockholm 1897 (konsthallen,
maskinhallen m. fl.). Som utställningsarkitekt
vann han åter en stor seger genom sitt
komplex på Djurgården vid den konstindustriella
utställningen 1909, originellt i anläggningen
och genomfört med lika mycken följdriktighet
som fantasi. Även Baltiska utställningen i
Malmö 1914 planlade han och ritade de
svenska byggnaderna där. Till
världsutställningarna i Paris, S:t Louis och San Francisco
ritade han svenska paviljonger. I Stockholm
uppfördes efter hans ritningar Carlbergska
huset i Vasagatans fondparti, Rosenbadshuset
vid Strömgatan, nya Posthuset (fullbordat
1904), E.Thiels samt prins Eugens byggnader på
Djurgården, ombyggnad av Byströms villa där
för prins Karls räkning och nybyggnad av
Oak-hill för prins Vilhelm. Till hans verk från de
senare åren höra Uppenbarelsekyrkan i
Saltsjöbaden (1913) i rik bysantinsk stil och Nordiska
kompaniets väldiga bygge (ritningar s. å.).
Bland de unga arkitekterna under 1800-talets
sista tid intog B. en av de främsta platserna.
I sina tidigare verk lät han byggnadens
uppgift bestämma dess yttre gestaltning och gav
denna hållning av massivitet och fasthet och
gärna en måleriskt livlig karaktär. Den
orna-mentala dekoreringen var ofta originell och
överraskande, rörde sig med helt nya motiv,
behandlade med frodig, personlig fantasi och
ofta med virtuosmässig skicklighet. I sina
ut-ställningsbyggnader nådde han på detta
område längst. I monumental arkitektur lade han
an på verksamma silhuetter och stora, samlade
linjer, dekoreringen, fortfarande yppig, fick
efter hand samla sig kring en och annan
huvudpunkt, en portal eller ett tornparti. I
hans nyare verk dominera formen, massan och
linjerna helt över den yttre prydnaden.
Saltsjöbadens kyrka står som ett raffinerat
stilprov ensamt bland hans alster från de senast
gångna årtiondena. B. har gjort ritningar till
praktskåp, kakelugnar, ljuskronor, vaser,
bokband, silverföremål, möbler m. m. I radering
har han utfört såväl ståtliga arkitekturbilder
från utlandet som svenska utsikter och
stämningar. I omkr. 1,200 blad har han utfört
svenska bilder; i reproduktion utgavs en
omfattande serie mästerliga kolteckningar med
stockholmsmotiv 1915—19,
originalteckningarna tillhöra Nordiska museet. 1921 följde en
samling bilder från bruk och gruvor i
Bergslagen. I Nationalmuseum representeras B. bl.
a. av »Bobergsrummet» från
konstindustriutställningen 1909, som utom möbler och
prydnadsföremål omfattar »En begravning i
Leksand» (se Boberg, Anna). — Byggnader
av B. avbildas vid art. Saltsjöbaden,
Stockholm och Utställning. G-gN.
Bobin, rulle av trä el. pappersmassa; nyttjas
inom textilindustrien som spolstomme vid
spinning och tvinning av garn eller för att
upptaga större längder varpgarn o. dyl.
Bobory’kin, Pjotr Dmitrijevitj, rysk
författare (1836—1921). Hans alstring
omfattar ett 20-tal stora romaner, en massa noveller
och några skådespel. B:s rätt slätstrukna
romaner avspegla troget alla strömkantringar
i den samhälleliga psykologien under 50 år;
han inregistrerade en smula torrt och
opersonligt tidens nya stämningar i sina romaner,
som därigenom bli kulturellt värdefulla. Bäst
är »Vasilij Terkin» (1892), skildrande
motsatsen mellan den utdöende adeln och
uppkomlingarna av folket. A. Kgn.
Bobr, flod i n. Polen, biflod fr. h. till
Weich-sels tillflöde Narew. Omkr. 120 km lång.
Flodsträckningen Bobr—Narew med
omgivande sumptrakter hade av ryssarna långt före
världskriget försetts med befästningar vid de
förnämsta övergångarna. Ä östra delen av
denna linje utmed B. fanns en
fästningsan-läggning vid Osovets. Tyskarna sökte både
efter slaget vid Masuriska sjöarna sept. 1914
och efter vinterslaget i Masuren febr. 1915
att pressa sig fram över Osovets mot
ryssarnas förbindelser men kunde ej taga
fästningen. Denna och hela Bobrlinjen besattes
först 22 aug. 1915 på grund av de tyska
framgångarna s. v. därom vid Narew. Se
Polsk-ryska fronten. M. B-dt.
Bo’brikov, Nikolaj Ivanovitj, rysk
generalguvernör i Finland (1839—1904). Son till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
