Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bochara (Buchara, Bokhara) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Boehara
626
Befolkningen utgöres av turkiska ö s b e g e r
(900,000), det härskande folket, s a r t e r,
huvudsakligen i städerna, och i ö. de iranska
tadjikerna, den äldsta bofasta
befolkningen. Dessutom finnas turkfolk (turkmener,
kirgiser). Därtill komma judar, inder, afganer.
— Jordbruket beror mest av bevattning, men
på bergssluttningarna i ö. förekommer
spannmålsodling på grundval av naturlig nederbörd.
Bästa jordmånen är den fruktbara lössjorden
på delar av stäpplandet och i dalarna.
Produkterna äro i de bästa delarna ris, majs,
bomull, vete, överallt odlas hirs, frukt, vin,
grönsaker. Även mullbärsodlingen är av
betydelse. — Den inhemska slöjden framställer
utmärkta vävnader, mattor, filtar, metallarbeten
m. m., men dessa artiklar äro i vikande för
ryska massartiklar. Av mineral förekomma
salt och något guld. — Transitohandeln på de
gamla karavanvägarna mellan väster och öster
är betydande; västra B. korsas av
Transkas-piska järnvägen till Samarkand och
Tasch-kent, som utsänder grenbana till
Kelif-Ter-mes. Näringslivets utveckling har hämmats
genom despotisk styrelse, skattetryck och
stadsbefolkningens (sarter, judar) ocker.
Därtill komma brist på driftighet hos den
härskande befolkningen och klimatets inverkan.
Regnet kommer i otillräcklig mängd vår och höst.
Men flodernas vattenmängd underhålles av
glaciärer och firnfält, och en utveckling av
jordbruket genom rikare bevattning är att
vänta. Om viktigare orter för handel och
rörelse, tillika medelpunkter i jordbruks- och
oasdistrikt, jämför kartskiss. — B. var före
revolutionen (se nedan) delat i distrikt,
vartdera styrt av en beg. Det inhemska
huvudmyntet var ett guldmynt tilla (ä 21 tenge),
vanligen motsvarande 10,60 kr.
Historia. Nuvarande B. utgör en del av
forntidens Sogdiana eller Transoxania. Det
frigjordes från arabiska kalifatet under
sama-niderna (se d. o.; 892—992), delade därefter
öden med övriga Turkestan (se d. o., historia)
och erövrades i slutet av 1400-talet av de
turkiska ösbegerna. Turkiska kanatet B. hade
en kort glanstid under Abdullah kan (1583—
98) men gick sedan tillbaka under tronstrider
och krig med grannkanaten och nuv. Persien.
Länge avvisades varje närmande till Europa,
och emiren Nasrullah kan (1826—60) lät
avrätta två engelska gesanter (Stoddart,
Co-nolly). Men under hans son, Mozaffer ed-din
(1860—85), kom det 1866 till väpnad
sammanstötning med ryssarna, som i freden 1868 bl. a.
behöllo Samarkand, dittills förenat med B.
1873 bistod B. ryssarna mot Chiva och erhöll
en del av landet vid Amu-darja men fick snart
ställning som rysk lydstat. Sedan den ryska
sovjetrevolutionen nått Turkestan, avsattes
emiren Seid Mir Alim 1920, och sovjetrepublik
utropades. Statens formella oberoende
erkändes genom en politisk och militär konvention i
Moskva 4 mars 1921, men B. är besatt av
ryska trupper, och det ryska inflytandet
dominerar. — Om Enver paschas resning
maj 1922 se Turkestan. — Litt.: Fritz
Machatschek, »Landeskunde von
Russisch-Turkestan» (1921). A. B-n.
Mattförsäljare i Boehara.
2. Huvudstad i republiken B. inom
Zeraf-schans oasområde vid randen av stäppen,
omkr. 75,000 inv. Är en huvudort för
Central-asiens handel och mötespunkt för talrika
karavanvägar samt förenas genom grenbana (13
km) med Transkaspiska järnvägen vid den
ryska anläggningen N y a B. (K a g a n). B. är
en strängt muhammedansk stad och genom
lärdomsanstalter (medreser) och gammalt
lär-domsrykte en av islams centrala orter.
Befolkningen utgöres till huvudsaklig del av
Torgplats i Boehara.
ösbeger. Storhandeln innehaves av bochariska
judar. B. omges av en gammal mur med torn
(fr. omkr. år 800), har talrika moskéer och
en rikt förgrenad huvudbasar; i B:s mitt
fästningen med f. d. residenset. B :s forna
berömda industri ersättes av moderna artiklar. B:s
anläggningstid är okänd; dess högsta
blomst-ring inföll under samaniderna (900-talet), då
B. var islams andliga medelpunkt. A. B—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
