Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boche - Bochnia - Bocholt - Bochum - Bock - Bock, Carl Alfred - Bock, Carolina Sofia, f. Richter - Bock, Hieronymus - Bock, Sixten - Bockblad - Bockhold (Bockold), Johann - Bockholms sund - Bockhornsfrö - Bockhov - Bockkran - Bocklager - Bockning - Bockningsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Boche—Bockningsmaskin
628
Boche [båj], fr- slangord, som särskilt under
världskriget vart allmänt som öknamn på
tyskarna. Upprinnelsen osäker; b. är tidigast
antecknat 1866, då i betydelsen struntkarl.
Bo’chnia, stad i s. Polen (Galizien), i
voje-vodskapet Krakau, 37 km ö. om staden
Kra-kau; 10,780 inv. (1921). Saltverk och gipsbrott.
Bo’cholt, stad i preuss. prov. Westfalen, vid
Aa; 24,934 inv. (1919). Textilindustri.
Masugnar i Bochum.
Bochum [bå’^om], stad (Stadtkreis) i preuss.
Westfalen, inom Ruhrdistriktet, 14 km ö. om
Essen; 142,760 inv. (1919). Storartad järn-och
gjutstålsindustri; stenkolsbergverk. Största
fabriksföretaget är Bochumer Verein für
Berg-bau und Guss-Stahlfabrikation för
framställning av gjutstål och gjutstålsfabrikater
(grundad 1854, sysselsatte 1921 omkr. 20,000
arbetare och tjänstemän). — B. kom genom arv
till Brandenburg (Preussen) 1614.
Bock. 1. Se G e t d j u r.
2. Fast stöd i militärbroar. B. göres med
fyra eller med två ben. Vid den förra är
»huvudet», som uppbär broningen, vid b:s
utsättande fast förenat med benen, vid den
senare är det löst och fästes medelst surrning
och klossar först sedan b. blivit utsatt på sin
plats. — »Bockar», öknamn på pontonjär- och
fortifikationstrupper.
3. Tortyrredskap, se T r ä m ä r r.
4. Gymnastikredskap, bestående av en kort
stoppad dyna på fyra ben.
5. Ett alkoholstarkt och sött öl, även
kallat bockbier. — I Frankrike förstår man
med b. ett glas öl.
Bock, Carl Alfred, norsk naturforskare
o. upptäcktsresande (f. 1849). Bereste i
slutet av 1870-talet Sumatra och de okända inre
delarna av Borneo. Med understöd av
konungen av Siarn företog B. 1881—82 en längre färd
genom det föga kända norra Siarn och Laos.
Var i Shanghai svensk-norsk vicekonsul från
1886 och generalkonsul 1893—98;
generalkonsul i Lissabon 1900—03. Av B:s
reseskildringar äro till sv. övers. »Hufvudjägarne på
Borneo» (1884) och »Tempel och elefanter»
(1885).
Bock, Carolina Sofia, f. Richter,
skådespelerska (1792—1872). Anställdes 1814
såsom aktris vid Kungl. teatern, vilken hon
sedan tillhörde nära 50 år och där hon i
synnerhet utmärkte sig i gumroller. 1831—34
och 1841—56 var hon lärarinna i deklamation
och mimik för Kungl. teaterns elever. — Om
hennes dotter Berta B. se T a m m e 1 i n.
Bock, Hieronymus, tysk läkare och
botanist (1498—1554). Han räknas som en
bland »botanikens fäder». Utgav en
»Kreu-terbuch» (3 uppl. 1551), i vilken han beskriver
växterna på ett åskådligt sätt och samtidigt
försöker ta hänsyn till deras
släktskapsförhållanden.
Bock, Sixten, svensk zoolog (f. 1884 2/a),
fil. dr och docent vid Uppsala univ. sedan
1914, konservator vid Zoolog, museet där 1913
—19. B. har huvudsakligen ägnat sin forskning
åt polykladerna, »Studien über Polycladen»
(1913). B. har företagit två forskningsresor
till Stilla havet (1914 till Japan och
Bonin-öarna, 1917—18 till Gilbert- och Fidjiöarna).
Bockblad, växtnamn, som tillägges de mest
olika växter, t. ex. vattenklövern (Meny an the s
trifoliata), kärleksörten (Sedum telephium)
och konvaljens blad. G. M-e.
Bockhold (B o c k o 1 d), J o h a n n, se
Johan av Leiden.
Bockholms sund, sund s. om Ekerön mellan
Ekeröfjärden och Södra Björkfjärden i s. ö.
Mälaren.
Bockhornsfrö, se T r i g on e 11 &.
Bockhov, se Hov.
Bockkran, ett slags lyftkran (se d. o.).
Bocklager, se Axellager.
Bockning, böjning av bleck, plåt, rör eller
stänger av metall. Se Bleck
varutillverkning, Bockningsmaskin och Rör.
Bockningsmaskin, maskin för bockning av
plåt eller stångformigt material av metall. Om
bockningsmaskiner för tunnare plåt se
Bleck-varutillverkning. Grovplåt bockas
oftast i s. k. vals bockningsmaskiner
av ungefär samma konstruktion som de under
Bleckvarutillverkning omnämnda
rundmaskinerna, ehuru av grövre
dimensioner och oftast anordnade för
maskinkraft. Den mest framträdande skillnaden är,
att vid valsbockningsmaskinerna två undre
valsar äro placerade i bredd och den tredje,
bockningsvalsen, över dem på lika
avstånd från vardera. I s. k.
backplåt-bockningsmaskiner bockas plåten
mellan två stora backar i flera omgångar. Det
erforderliga presstrycket åstadkommes genom
hydrauliska cylindrar. S. k. h j u 1 r i n g
s-bockmaskiner likna
valsbockningsmaskinerna men äro avsedda för handkraft. En
stor mängd bockningsarbeten av växlande
slag utföres i vanliga pressar. Ett särskilt
slag av dessa utgöra de s. k. b ö j- och
formmaskinerna, vilka äro av ungefär samma
konstruktion som stukmaskiner (horisontala
vevpressar; se Smidesmaskiner). Dessa
bockningsmaskiner äro avsedda för
specialtillverkningar. O. B-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
