Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodin, Jean - Bodisco, Nikolaj - Bodley, John Edward Courtnay - Bodley, sir Thomas - Bodmansee - Bodmer, Johann Jakob - Bodmeri - Bodoni, Giambattista - Bodräkt - Bodsjö - Bodsjön - Bodum - Bodvar Bjarke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Bodisco—Bodvar Bjärke
638
den först 1857 tryckta dialogen
»Heptaplo-meres» röjer B. en stark religiös
skepticism, som nästan förebådar Voltaires. »De
magorum demonomania» visar emellertid, att
B., ehuru fritänkare, delade sin tids tro på
häxväsendet och himlakropparnas inflytande
på människoödet. Litt.: H. Baudrillart, »J.
B. et son temps» (1853); Fournol, »B.
prédéces-seur de Montesquieu» (1896). S. B.*
Bodi’sco, Nikola j, rysk amiral (1756—
1815); var vid sin död militärbefälhavare i
Finland. — B. fick våren 1808 befälet över
en truppstyrka av omkr. 2,000 man, som
landsattes på Gotland, där svenska
försvars-trupper ej alls funnos och allmogen, som
samlats till självförsvar, av länsstyrelsen
erhöll befallning att åtskiljas och förhålla
sig stilla. Sedan ön utan motstånd intagits
av B., lät han 25 april i kyrkorna
kungöra, att han övertagit styrelsen där. Han
utrymde ön utan strid 17 maj, sedan en
svensk eskader under R. Cederström anlänt
med 1,800 man infanteri och något artilleri
under befäl av överste Fleetwood. Ryssarnas
vapen och krigsförråd överlämnades till
svenskarna. B. upprätthöll under ockupationen
sträng krigstukt bland sina trupper.
Bodley [bå’dli], John Edward
Court-n a y, engelsk författare (f. 1853), sedan 1892
bosatt i Frankrike. Mest känd genom sin
po-litiskt-statsvetenskapliga monografi »France»
(2 bd, 1898; 7 :e uppl. 1907), det grundligaste
arbete någon utlänning skrivit om Frankrike.
Bodley [bå’dli], sir Thomas, eng.
diplomat o. bokvän (1545—1613). Blev av
Elisabet använd i diplomatiska beskickningar och
var bl. a. 1586—89 engelsk resident i Holland
med säte i statsrådet. Efter sin återkomst
ägnade han sig i Oxford åt studier och
utvidgandet av universitetsbiblioteket, som 1604
till B:s ära fick namnet »det bodleianska»
(Bodleian library). Han anslog av
egna medel stora summor till denna
institution, skänkte dit värdefulla samlingar av
böcker och påverkade flera mecenater att
efterfölja exemplet.
Bodmansee [bå’dmansè], se Bodensjön.
Bo’dmer, Johann Jakob, schweiz. förf,
o. vetenskapsman (1698—1783), prof, i historia
i Zürich 1725. B. har
betydelse i den tyska
litt.-hist. framför allt
därigenom, att han
bekämpade Gottscheds
ensidigt franskt
påverkade smakriktning och
i stället framhöll den
antika poesien och
Milton som litt. förebilder.
Sina åsikter framlade
han dels i den av
honom och hans vän och
landsman Breitinger
gemensamt utgivna veckoskriften »Discourse
der Mahlern» (1721—23), dels också i flera
särskilda arbeten. Som självständig skald var
han föga märklig. Viktigare än hans egna
försök är hans prosaövers, av Miltons
»Para-dise lost» (1732). Dessutom intresserade han
sig mycket för den gammaltyska diktningen
och utgav en del av »Nibelungenlied» (1757).
Bodmeri (ty. Bodmerei, av Boden el.
Bo-dern, botten), försträckning, som upptages av
fartygsbefälhavare mot pantförskrivning av
fartyg, frakt eller last och med villkor att
borgenären för sin betalning må hålla sig
allenast till den förpantade (förbodmade)
egendomen. För den lämnade krediten och
faran att gå miste om betalning äger
borgenären betinga sig särskilt (naturligtvis
ganska högt) vederlag, premie, över
bodme-riet skall befälhavaren utfärda skriftlig
handling, bodmeribrev. Se vidare sjölagen
(även danska och norska), 6 kap. Numera
förekommer bodmeri endast sällan.
Bodoni [bådå’ni], Giambattista,
italiensk boktryckare (1740—1813), se
Boktryckarkonst.
Bodräkt kännetecknas i 22 kap. 20 §
strafflagen såsom det förfarande, att äkta makar
draga något lönligen undan varandra, barn
undan föräldrar, adoptivföräldrar eller
fosterföräldrar, eller stärbhusdelägare eller andra,
som äro i samfällt bo eller bolag, undan
varandra. Bodräkten framstår närmast såsom
ett specialfall av tjuvnads- och
försnillnings-brotten, vilket gjorts till föremål för särskilt
milt bedömande med hänsyn till det nära
personliga förhållande, respektive den
ekonomiska gemenskap, som består mellan
brottslingen och den kränkte. Straffet är böter
till högst dubbla värdet av det undandragna.
Där brottet är förenat med synnerligen
försvårande omständigheter, kan fängelsestraff i
högst ett år ådömas. Brottet må ej åtalas
av annan än målsägande. F. S.
Bodsjö, socken i s. ö. Jämtland, intill
läns-gränsen; Revsunds, Brunflo och Näs tingslag,
Jämtlands län; 592,2 kvkm, 1,342 inv. (1925).
Berglänt skogsbygd kring Bodsjön med dess
tillflöden. Högst når Hebbergsberget (555 m)
i s. 568 har åker, 43,447 har skogs- och
hagmark. Annex till Revsund, Härnösands stift,
Jämtlands östra kontrakt.
Bodsjön, namn på tre sjöar i Jämtland,
däribland en i Åre socken, v. om Åreskutan,
tillhörande Indalsälvens vattensystem, en i
Bodsjö (se ovan) och en i Revsunds socken.
Bodum, socken i n. v. Ångermanland, kring
Fjällsjö älv, vid sammanflödet mellan dess
källfloder Hotingsån och Rörströmsälven;
Fjällsjö tingslag, Västernorrlands län; 712,16
kvkm, 1,961 inv. (1925). Den egentliga
bygden ligger vid de båda älvarnas förening.
Ho-tingsåns dalgång är trång, ödslig och dyster,
Rörströmsälven mera öppen, leende och
odlingsbar. 504 har åker, 62,951 har skogs- och
hagmark. Härnösands stift, Ramsele kontr.
Bodvar Bjärke, enligt isl. sagor Rolf
Krakes ypperste kämpe och diktare av sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
