Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodvar Bjarke - Bodö - Bodösaken - Boeck, Carl Vilhelm - Boeck, Christopher - Boeclerus, Johan Henrik - Boehmeria - Boehn, Max von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Bodö—Boehn
640
Utsikt över Bodö.
Bjarkamal (se d. o.). Bodvar är genitiv av isl.
hpd, strid; bjarke betyder liten björn.
Bodö, stad i n. v. Norge vid Saltenfjords
mynning, 8 mil n. om polcirkeln; Nordland
fylke; 4,841 inv. (1921). Livlig handel med
fisk; säte för fylkesmannen. Midnattssolen
är synlig mer än en månad (juni—juli), och
i dec. är det omkr. 14 dygns natt. B. blev
köpstad 1816 men hade ännu 1865 blott 519 inv.
Bodösaken kallas en på sin tid mycket
uppseendeväckande smugglarhistoria. Ett engelskt
handelshus, John Everth & son, drev genom en
i Bodö i Norge sedan 1814 bosatt agent, en
finländare vid namn J. C. Gerss,
smuggleri-affärer, och sådana försök i än större skala
gjordes 1818 av chefens son, John Everth.
Stora godspartier beslagtogos då, och Everth
själv häktades men rymde. I febr. 1819 gjorde
han en kupp, i det att några tullmän
lockades ombord på hans fartyg och kvarhöllos där,
medan i land statens packhus uppbrötos och
beslagtagna varor återtogos. Beslaget och
häktningen gjordes till förevändning för att
upptaga saken på diplomatisk väg i stället
för inför domstol. Därvid ryggade firman
Everths advokat, F. G. Denovan, icke tillbaka
för att med lögnaktiga framställningar,
mutor till norska tjänstemän och förfalskade
dokument få engelske ministern i Stockholm,
lord Strangford, att av svensk-norske
utrikesministern, greve L. von Engeström, fordra
upprättelse. Av fruktan för att av
parla-mentsoppositionen tillvitas slapphet i
tillvaratagandet av engelska intressen hotade
engelske utrikesministern, lord Castlereagh, med
allvarliga repressalier. För detta tryck böjde
sig Engeström. I sammansatt statsråd
beslöts att öppna underhandlingar genom
norske statssekreteraren P. C. Holst, som
påverkades av Engeström, och överenskommelse
ingieks 21 juni 1821 med Denovan. Därigenom
fingo dennes klienter betydlig skadeersättning
och befriades från straff för egna förseelser.
Den ogynnsamma utgången väckte i Norge
allmän förbittring, främst riktad mot
Engeström, som, efter allt att döma utan fog,
beskylldes för att ha vållat den skymfliga
utgången genom att behandla saken vårdslöst.
Litt.: Y. Nielsen, »Bodösagen» (1897) och
»Aktstykker om Bodösagen» (1900). Y. N.*
Boeck [bok], Carl Vilhelm,
norsk läkare (1808—75). B:s
specialitet var hudsjukdomar, särsk.
spetälska, samt syfilis. Under
skarp opposition mot
kvicksilverbehandlingen av syfilis var han en
ivrig anhängare av den av
Auzias-Turenne införda »syfilisationen»
(ympning med mjuk schanker).
Hans arbeten härom väckte stor
uppmärksamhet, och han kallades
att använda sin metod på engelska
militärsjukhus. B :s försök att bilda
skola rönte föga framgång.
Boeck [bok], Christopher,
dansk författare (f. 1850). Populär novellist,
som skrivit ett stort antal godlynta
berättelser (flera i sv. övers.).
Boeclèrus [bö-], Johan Henrik,
vetenskapsman (1611—72). Var professor i
Strass-burg, när han av drottning Kristina 1649
utnämndes till motsvarande befattning i
Uppsala. Genom sitt högmod ådrog sig B.
uppsalastudenternas hat, vilket tog sig
uttryck i våldsamma demonstrationer. Hans
ställning såsom universitetslärare blev
därigenom så olidlig, att han sommaren 1650
lämnade sin professur. Kristina gjorde honom
följ, år till rikshistoriograf och överhopade
honom med äreskänker, då han 1652
återvände till Strassburg, där han s. å. blev prof,
i historia. B. skrev bl. a. »Historia belli
danici» (om svensk-danska kriget 1643—45;
utgavs 1676 i Stockholm av J. Bergenhielm
och 1679 i Strassburg av B:s arvingar med
titeln »Historia belli sveco-danici»). V. S-g.
Boehméria [bö-], växtsläkte av fam.
Urti-caceae, halvbuskar eller små träd; utmärka
sig genom ovanligt långa och starka
bastfibrer. Av B. nivea fås r a m i e, som
användes till vävnader, utmärkta genom finhet och
glänsande vit färg, samt till tåg och snören.
Se vidare Textilväxter.
Boehn [bön], Max von, tysk general
(1850—1921). Blev 1869 officer, deltog i 1870
—71 års krig, avancerade efter hand till
general av infanteriet och guvernör i Ulm;
fick avsked 1912. Vid
krigsutbrottet 1914
chef för IX :e
reservarmékåren, tog han i
denna egenskap
ärofull del i Sommeslaget
och trädde i
förgrunden under krigets
senare del. I febr. 1917
blev han chef för
arméavdelning C och i
mars s. å. chef för
7 :e armén, med vilken
han i maj och juli
1918 deltog i den stora offensiven ned emot
Marne. B. utnämndes mars 1918 till
generalöverste och var aug. 1918 till slutet av okt.
s. å. chef för »armégruppen Boehn», vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
