Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boëthius, Daniel - Boëthius, Jacob - Boëthius, Simon Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Boèthius, J___Boethius, S. J.
650
blev han en av de främsta utbredarna av
denna i vårt land, varvid han även självständigt
utvecklade dess grundtankar genom att giva
religionen en självständigare ställning och
genom att sätta
sinnligheten i ett mera
positivt förhållande till
sedligheten. Inom
rättsfilosofien var han
påverkad av Fichte. B.
gav uppslaget till den
sedligt religiösa
världs-betraktelse, som utgör
grunddraget i Höijers,
Bibergs, Gei j ers och
slutligen Boströms
filosofi. Han utövade
stort inflytande på den
högre bildningen i Sverige och anses särskilt
ha inverkat på J. O. Wallin. Av hans
skrifter må nämnas »Utkast till föreläsningar i
den naturliga sedoläran» (1782), »Försök till
en läro-bok uti natur-rätten» (1799; 2:a uppl.
1812) och »Anvisning till sedeläran såsom
vetenskap» (1807). Jfr A. Nyblæus, »Den
filosofiska forskningen i Sverige» 1: 2 (1875); biogr.
i Sv. biogr. lexikon, V (av B. Liljekrantz). S-e.
Boethius [boè’tsius], Jacob, präst (1647
—1718). Blev fil. mag. 1682, var från 1684
lektor vid Västerås gymnasium och
förflyttades på grund av konflikter med domkapitlet
till Mora som
kyrkoherde 1691, tillträdde
1693 pastoratet och blev
prost 1694. Två till
konungen och
ärkebiskopen ställda
skrivelser 1697 med kritik
mot enväldet
samtkyr-kopolitiska anmärkningar föranledde, att
B. häktades. Avsatt
från prästämbetet och
av Svea hovrätt dömd
förlustig liv, ära och
gods 1698, befriades han från dödsstraffet och
ålades livstidsfängelse s. å. Efter fångenskap
på Nöteborgs fästning till dennas erövring av
ryssarna 1702 vistades han en tid i Viborg,
vägrade 1704 att emottaga erbjuden
benådning och insattes då som mindre vetande på
Danviken, sedan på Barnhuset i Stockholm.
Han frigavs enligt rådsbeslut 1710. — Ledd
av teokratisk åskådning, uppträdde B. med
en enligt sin uppfattning av Gud direkt
ingiven kritik mot bristen på överensstämmelse
mellan Guds ord och statsskicket. Han var
asketiskt anlagd och uppträdde med drastisk
skärpa mot överdåd i klädedräkt och
levnadssätt. Hans hetsighet mildrades under
fångenskapen, och på ålderdomen var hans livssyn
befryndad med den frambrytande pietismen.
Såsom Svedbergs medhjälpare i
psalmboks-revisionen bidrog B. med flera psalmer; i 1819
års psalmbok ingå av honom en omarbetad
(n:r 66) och en översatt psalm (n:r 123). Litt.:
Biogr. av E. L. Petersson (1878) och av B.
Boethius i Sv. biogr. lexikon, V.
Boethius [boè’tsius], Simon Johannes,
historiker, politiker (1850—1924). Blev 1875
fil. lie. i Uppsala, promoverades till fil. dr
1877, blev s. å. docent i historia ocb var 1879
—89 lektor i historia,
geografi och
modersmålet vid Uppsala
högre allm. läroverk,
innehade samtidigt
flera andra
lärarbefatt-ningar och var bl. a.
1882—85 rektor vid
Högre allm.
läroverket för flickor i
Uppsala. Han blev 1889
e. o. prof, i historia
vid Uppsala
universitet, var 1901—15
skytteansk professor i vältalighet och
statskunskap samt ägnade sig efter
avskedstagande! åt forskning och författarskap i sin
hemsocken Ål i Dalarna. 1893—1912 var han
censor vid mogenhetsexamina. — B. var 1891—
1902 led. av Andra kammaren för Uppsala
stad och därunder 1899—1902 led. av
konstitutionsutskottet. I riksdagen var han en av
de få stadsrepresentanterna först i Nya
lantmannapartiet och efter sammanslagningen
1895 i det återförenade Lantmannapartiet,
tillhörde den moderata högerns slagfärdigaste
debattörer och intog en rätt partiobunden,
framstegsvänlig ståndpunkt, särskilt i sociala
och kulturfrågor. I rösträttsfrågan verkade
han för graderad skala eller proportionellt
valsätt såsom garantier vid rösträttens
utvidgning. B. var led. av 1899—1902 års
läroverkskommitté och av kyrkomötena 1898,
1903, 1908 och 1909.
B. var en grundlig och synnerligen
produktiv historisk och statsvetenskaplig författare,
till sin allmänna åskådning praktisk idealist
i Geijers anda och i samband med sin långa
lärarverksamhet särskilt lycklig som
popu-larisator. Bland hans skrifter i svensk
historia märkas »Om den svenska högadeln under
konung Sigismunds regering» (1877), »Hertig
Karls och svenska riksrådets samregering
1594—1596» (i Hist. tidskr. 1884—86),
»Gustaf IV Adolfs förmyndareregering och den
franska revolutionen» (i Hist. tidskr. 1888—
89), »1809 års regeringsform» (1909).
Därjämte skrev B. del 5 av »Sveriges historia
från äldsta tider till våra dagar» (1878—79;
om tiden 1718—1809; delvis på grundval av
N. Tengbergs efterlämnade manuskript) och
en skildring av Oskar II :s regering för
samlingsverket »Sveriges historia till våra
dagar». Populära arbeten i allmän historia äro
»Den franska revolutionen» (1887) och
»Historisk läsning för skolan och hemmet.
Allmänna historien», I—II (1895—98). B. utgav
bl. a. J. A. Ehrenströms »Efterlämnade histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
