Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boerkriget - Boeroe, Buro el. Buru - Boëthius, Anicius Manlius Torquatus Severinus - Boëthius, släkt - Boëthius, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Boeroe—Boethius, D.
648
Engelskt truppläger i Sydafrika under boerkriget.
förnämligast genom förlust av politisk rösträtt.
Litt.: »The Times history of the war in South
Africa 1900—1902» (7 bd, 1900—09); von
Müller, »Der Krieg in Süd-Afrika 1899—
1900 und seine Vorgeschichte» (5 delar, 1900);
Kunowski och Fretzdorf, »Der Krieg in
Süd-afrika» (3 delar, 1900—01); v. Estorff och v.
Gerneth, »Der Burenkrieg in Südafrika» (1901);
Jungstedt, »Dagboksanteckningar från en
kom-mendering till krigsskådeplatsen i Sydafrika
år 1900» (1901—09); Conan Doyle, »The great
boer war» (1901, sv. övers, s. å.; ny uppl.,
»The war in South Africa», 1902); Maydon,
»French’s cavalry campaign» (1902); Axelson,
»Striderna vid Tugelaf loden i och för
Lady-smiths undsättning under kriget i Sydafrika
1899—1900» (1908). — Om krigets förhistoria
se V. Söderberg, »Den sydafrikanska krisens
historiska förutsättningar» (i Hist. tidskr.
1899) och »Holländare och engelsmän i
Sydafrika» (1900), samt annan under
Sydafrika anförd litteratur. V. S-g. (L. D.)
Boeroe [bö’ro], Buro el. B u r u, ö bland
Moluckerna v. om Ceram, 9,600 kvkm. Bergig
(Tomahoe 2,175 m) och skogrik; malajisk,
delvis muhammedansk befolkning, i
bergstrakterna alfurer, tillsammans omkr. 15,000 pers.
Huvudort Kajeli i n. v. Tillhör Nederländska
Ostindien, residentskapet Amboina.
Värdefulla trädslag; kajeputolja utföres.
Boethius [båe’tius], Anicius Manlius
Torquatus Severinus, senrom. filosof
(470—525). Hans åsikter närma sig mest
ny-platonikernas och stoikernas. Ryktbarast
bland hans skrifter är »De consolatione
phi-losophiæ» (»Om filosofiens tröst»), som han
skrev till sin egen tröst, då han av konung
Teoderik kastats i fängelse (han blev
seder
mera avrättad). Den utmynnar i religiös
optimism: allt, som vederfares oss i livet, leder
enligt Guds avsikt till vårt sanna bästa.
Denna B:s skrift var en av medeltidens bästa
och flitigast använda skolböcker och utövade
stort inflytande på dess åskådning. Länge
ansågs, att B. varit kristen, men detta är
osäkert, och i hans huvudarbete märkes intet
avgjort kristligt inflytande. S-e.
Boethius [boè’tsius], präst- och lärarsläkt,
härstammande från herr Anders, den förste
protestantiske prästen i Sidensjö (i
Ångermanland); sedan dennes son Olaus Andreæ
Angermannus (d. 1607) 1574 blivit
kyrkoherde i Mora, har släkten mest varit knuten
till Dalarna. Släktnamnet, först skrivet
B o e t i u s, togs efter den sistnämndes sons
förnamn Boetius (latinisering av Bo) av
dennes sonson Jacob B. (se nedan). Sonsons son
till honom var filosofen Daniel B. (se nedan).
Dennes son Jacob Ed var d B. (1789—1849)
blev 1826 prof, i svensk och romersk rätt vid
Uppsala universitet. Kusins son till honom
var historikern Simon J. B. (se nedan).
Dennes son Bertil B. (f. 1885 S1/i), fil. dr 1912,
förste arkivarie i Riksarkivet sedan 1921, är
redaktör för Svenskt biografiskt lexikon (1917
ff.) och har, utom en mängd biografier där,
skrivit bl. a. »Svenskarna i de nedersachsiska
och westfaliska kustländerna juli 1630—nov.
1632» (1912), »Ur de stora skogarnas historia»
(1917) o. »Robertsfors bruks historia» (1921).
Boethius [boé’tsius], Daniel, filosof (1751
—1810), sonsons son till Jacob B.
Promoverades till fil. mag. 1773, blev professor i
praktisk filosofi i Uppsala 1783, teol. dr 1800. B.
anslöt sig först till Lockes åsikter, men sedan
han blivit bekant med Kants kritiska filosofi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
