Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän - Historia - Bohusläns regemente (I. 17) - Bohus mekaniska verkstad - Boidae - Boieldieu, François - Boije af Gennäs, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Bohusläns regemente—Boije af Gennäs
674
sedan av Gustav Vasa till Danmark-Norge.
Sedan B. 1658 genom freden i Roskilde
definitivt avträtts till Sverige, styrdes det först av
egna guvernörer, vilka emellanåt lydde under
samme generalguvernör som Dal,
Västergötland och Göteborgs stad; 1680 förenades
Bohus län, Göteborgs stad samt Askims, östra
Hisings och Sävedals härad av Västergötland
under en landshövding. Denne fortfor att
residera på Bohus till 1700, då han flyttade
till Göteborg och länet fick det namn det
ännu bär.
Bland historiskt märkvärdiga orter i B. må
nämnas: medeltidsstaden Konungahälla
(se Kungälv); det fasta Bagahus eller
B a h u s (se Bohus); Marstrand (se d.
o.); det av Tord Bonde på 1450-talet byggda
Karlsborgs slott vid Åbyf jorden och
Olofsborg vid Bullaren, ett viktigt
fäste under den senare unionstiden, förstört
på 1530-talet. Det stora antalet befästa
platser förklaras av B:s egenskap av gränsland,
ständigt utsatt för anfall under de krig, som
fördes mellan de skandinaviska folken. —
Litt.: A. E. Holmberg, »Bohus läns historia
och beskrifning» (1842—45; 2:a uppl. 1867);
serien »Bidrag till kännedom om Göteborgs
och Bohusläns fornminnen och historia» (1874
—1914; fortsatt av Göteborgs och Bohusläns
fornminnesförenings tidskrift, 1914 ff.); W.
Berg, »B:s historia» (2 bd, 1912—20); E. Olän,
»B:s krönika» (1918). (V. S-g.)
Bohusläns regemente (I. 17) tillhör 3:e
arméfördelningen och 6:e infanteribrigaden samt
omfattar värnpliktiga från Göteborgs och
Bohus inskrivningsområde (Göteborgs stads,
Göteborgs norra och Uddevalla
rullföringsom-råden). Förlagt till Uddevalla. —
Regementet leder sina anor från en kavalleri- och en
dragonavdelning, som 1661 uppsattes i
Bohuslän. Den förra uppgick i det 1674 av Rutger
von Ascheberg uppsatta Riksänkedrottningens
livregemente till häst med rusthåll i s.
Bohuslän och i n. Halland. Den senare bildade
1680 Bohusläns dragonbataljon med rusthåll
i n. Bohuslän. De sammanslogos 1721 till
Bohusläns dragonregemente, på grund av
uniformens färg även kallat Gröna dragonerna.
Rusthållen i Halland förvandlades då till
båtsmanshåll. 1777 och 1783 förändrades den
norra och 1790 den södra bataljonen av
regementet till infanteri och kallas sedan dess
Bohusläns regemente, övningsplats var från
1720-talet t. o. m. 1913 Backamo (se d. o.). —
Litt.: H. E. Uddgren, »Kungl. Bohusläns
regemente 1661—1911» (1911). M. B—dt.
Bohus mekaniska verkstad ligger i örgryte,
Göteborg. Tillverkning av tvättmaskiner,
centrifuger, hissar, ångpannor, idrottsredskap,
gjutgods för motorer samt plåtslageri m. m.
Omkr. 250 arbetare. Aktiekap. 445,000 kr.
Ärl. tillv.-värde 3 mill. kr. Grundad 1876.
Boldae, se Jätteormar.
Boieldieu [bcoajäldiö’], Fr a n g o i s, fransk
tonsättare (1775—1834). Född i Rouen, begav
han sig i unga år till Paris, där han uppehöll
sig med att skriva romanser och små melodier
för teaterstycken; sin första mera betydande
framgång å scenen hade han med »Calife de
Bagdad» (1800;
Stockholm 1808), vilken
snart efterföljdes av
den likaledes berömda
operetten »Ma tante
Aurore» (1803;
Stockholm 1805); efter en
längre bortovaro från
den franska
huvudstaden (1803—10 i
Petersburg) skrev han
bl. a. »Jean de Paris»
(1812). Denna opéra
comique har allmänt
ansetts som B:s bästa
inom denna stilart, och den har som sådan
sammanställts med »Figaros bröllop» och
»Barberaren i Sevilla». I Stockholm, där
den gavs första gången 1819, vann den
emellertid då föga anklang och nedlades efter
blott 5 representationer. Hans nästa
allmänt givna stycke blev »Le petit chaperon
rouge» (1818; Stockholm 1830: »De begge
talismanerna»). Hans sista berömda
mästerverk blev »La dame blanche» (1825;
Stockholm 1827: »Hvita frun»). Denna ur
Walter Scott-stämningen framsprungna
romantiska opera kan räknas till hans allra yppersta
verk. — B. tillhör den franska riktningen,
som vid 1800-talets början sökte nationalisera
operan genom att återföra den till folklig
tongivning, särskilt genom inlägg av
folkvis-och folkdansmelodier. Hans sista opera visar
även tydlig påverkan av Rossini. B. åtnjöt
på sin tid även anseende som den populäraste
franske romanskompositören (bl. a. i Sverige
på 1820-talet). — Litt.: Biografier av A.
Pougin (1875), Fr. A. de Lassus (»Musiciens
célèbres», utan år), P. L. Robert
(»Correspon-dance de B.», 1912). T. N.
Boije af Gennäs, svensk-finländsk
adelssläkt, introducerad på såväl Sveriges som
Finlands riddarhus. Släkten, vars stamgods
Gennäs och Dalkarlby lågo i Nyland, har haft
ut-greningar även i Ryssland (en på Estlands
riddarhus immatrikulerad friherrlig ättgren
utdog 1850). Bemärkta ättmedlemmar under
Vasakungarnas tid voro Nils Andersson
B. (d. 1568), fogde och krigare under Gustav
Vasa och högt betrodd under Erik XIV, som
gjorde honom till fältöverste i danska kriget
1565, då han erövrade Varberg, och till
lagman över södra Finland, samt hans son G
ö-r a n B. (d. 1617), som innehade många
krävande uppdrag under Johan III:s ryska krig
och flera gånger var ståthållare i Estland;
han vacklade länge mellan Sigismund och
hertig Karl, övergick 1600 till den sistnämnde
och blev riksråd 1602. En svensk gren blev
friherrlig 1771 med Hans Henrik B. (se
denne), som erhöll tillstånd att adoptera barnen
III. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
