Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boije af Gennäs, släkt - Boije (af Gennäs), Carl Gustaf - Boije af Gennäs, Fredrik Carl - Boije af Gennäs, Gustaf Reinhold - Boije af Gennäs, Hans Henrik - Boije (af Gennäs), Johan Ludvig Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675 Boije (af Gennäs), C. G.-
till sin bror hov jägmästaren Erik Gustaf
B. (1702—51), känd som en av mössornas
verksammaste röstvärvare på 1740-talet.
Boije (af Gennäs), Carl Gustaf,
par-tigängare (1697—1769), kusin till H. H. B.
B. fick 1736 överstelöjtnants avsked ur
hol-stein-gottorpsk tjänst, var som hatt led. av
sekreta utskottet vid riksdagarna 1738—39,
1740—41 och 1746—47 samt arbetade våldsamt
för förändringen i rådet 1739 och kriget med
Ryssland 1741. Men 1761 samverkade han med
hovpartiet och mössorna och genomdrev
Pech-lins utvotering från riddarhuset. Han var en
driftig lantbrukare (kallades »Får-Boijen»
såsom expert på fåravel) och erhöll 1756 av
riksdagen 14,000 dal. smt för sitt arbete »Den
igenom många års egna försök förfarna
swen-ska landthushållaren» (1756; 2:a uppl. 1794).
Boije af Gennäs, Fredrik Carl, frih.,
militär, gravör, skriftställare (1773—1857),
brorsons son till H. H. B.; skrev sig B o y e.
Uppväxt i Pommern, överstelöjtnant 1814,
bevistade fälttåget i Tyskland 1813—14,
avsked 1820, kammarherre 1816. Mest känd som
artist (kopparstick, etsning, akvatinta,
stålstick) och litteratör, utgav B. »Konst- och
nyhetsmagasin för medborgare af alla
klasser» (1818—23), fortsatt under titeln
»Magasin för konst, nyheter och moder» (1823—44),
vari infördes talrika av B. graverade bilder.
Utgav även »Kongl. svenska museum» (tills,
m. A. C. Wetterling, 1821—23),
»Riksdags-historien ifrån 1627 t. o. m. 1823» (med
porträtt av lantmarskalkarna, 1—2, 1825—27)
samt »Målare-lexikon» (1833), ett bristfälligt
arbete men det första i sitt slag i Sverige.
Boije af Gennäs, Gustaf Reinhold,
friherre, militär (1769—1836), kusin till
Fredrik Carl B. Efter tjänstgöring bl. a. i
Pommern blev B. överste för konungens eget
värvade reg. 1812. Som överadjutant hos
Gustav IV Adolf fick B. vid krigsutbrottet 1808
verkställa arresteringen av ryske ministern
Alopæus; misstanke har senare framkommit
(S. Clason), att han som vakthavande handlat
förrädiskt, då Alopæus trots bevakningen
fortfor att sända depescher till Ryssland. Sedan
det av B. på konungens order företagna
landstigningsförsöket vid Helsinge i södra
Finland misslyckats, kontrasignerade han
själv den bestraffande generalordern om
gardesregementenas degradering. Som brigadchef
i kustarmén bevistade han fälttåget i
Västerbotten 1809, deltog i kriget i Tyskland 1813
—14 och intog i kriget mot Danmark jan.
1814 Glückstadt och blev då generallöjtnant.
Ekonomiskt lättsinne orsakade hans ruin och
flykt undan sina kreditorer 1825; han levde
sedan fattig i Finland.
Boije af Gennäs, Hans Henrik, frih.,
politiker (1716—81), kusin till C. G. B.
Tillhörde det sämsta slaget av frihetstidens
riks-dagspolitiker. Efter att vid riksdagarna 1738
—39 och 1742—43 ha gjort sig känd som en
fanatisk hatt, övergick han före 1746—47 års
riksdag till motpartiet och blev en av de
förnämsta utdelarna av ryska och engelska
mutor, av vilka han säkert behöll åtskilligt
själv. Under militär tjänstgöring i Finland
(från 1748) var B. en blandning av spion och
provokatör, mottog förmodligen pengar både
från svenskt och ryskt håll och avgav
rapporter åt båda sidor. Som verksam hatt
tillhörde B. vid riksdagarna 1755—56 och 1760—
62 sekreta utskottet och befordrades (som
partibelöning) 1761 till landshövding i Nylands
och Tavastehus län. 1771 blev han frih. samt
1772, efter att ha tillvunnit sig Gustav III:s
gunst, president i Statskontoret samt 1775
medlem av deputationen för kronobrännerierna.
Han förrådde till ryska sändebudet Simolin
mot månadsbetalning de viktigaste
regeringshandlingar, särskilt militära. B. hade med
olika medel förvärvat stor förmögenhet men
ruinerade sig på ett kronobränneriarrende,
gjorde 1778 konkurs och måste lämna sitt ämbete.
Boije (af Gennäs), Johan Ludvig
Johansson, frih., jurist, politiker (1768—
1841), kusin till F. C. B., förste
expeditionssekreterare 1798, revisionssekreterare 1802.
Tilldrog sig 1812 och 1815 uppmärksamhet
som medlem av riddarhusets opposition och
blev till följd av ett par skrifter om
penningnöden och om nyttan av opposition utsatt för
ett par häftiga stridsskrifter av Grevesmöhlen,
som därvid ansågs inspirerad av kronprinsen.
När B. därefter på riddarhuset talade för
inskränkningar i judarnas rättigheter, anfölls
han ånyo av Grevesmöhlen. Då B. försvarade
sig häremot i starkt personlig ton,
utslungade Grevesmöhlen smädeskriften
»Likbegäng-else efter baron L. J :son Boijes moraliska
stoft». Anfallets grovhet gjorde dock, att B.
vann allmänhetens sympatier, måhända mer än
han förtjänade. Grevesmöhlen blev efter av B.
mot honom anställd rättegång 1816 förklarad
ärelös och biltog, men samtidigt dömdes B.
för ohöviskt skrivsätt till fängelse. Någon
tid efter återvunnen frihet blev han 1819
förklarad tjänstledig men med lönens
bibehållande. På riksdagarna uppträdde B. därefter
som regeringens trogne anhängare och
försvarare. Som debattör blev »nötknäpparen»,
vilket spenamn B:s egendomliga utseende
ådragit honom, ganska bemärkt i de
rojalistiska och konservativa leden. Bl. a. uppträdde
han med skärpa mot lagkömmitténs
reformvänliga förslag och insattes efter riksdagen
1834—35 i den s. k. tablåkommittén, som
skulle uppställa jämförelsetablåer mellan den
gamla lagen och lagförslaget, men kunde icke
samarbeta med de övriga ledamöterna. Då
Karl Johan mot avstyrkande från flera
statsråd 1841 insatte B. i den av riksdagen
begärda Lagberedningen, vägrade den gamla
lagkommitténs ledamöter, Richert och Staaff,
och de samtidigt med B. utsedda att däri
ingå, så att Lagberedningen ej kunde göras
fulltalig förrän efter B:s död. Av B. är det
bekanta slagordet, då man förebrådde honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
