- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 3. Bergklint - Bromelius /
687-688

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bok (träd) - Bok (skrift)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

Bok

688

Bok, Fagus sUvatica.

Bok, Fagus sUvatica. 1 Årsskott med ett hanhänge
(det översta) och ett par honhängen (de nedre).
2 Hanblomma. 3 Honblomma. 4 Fruktskäl med två
mogna nötter (bokollon). 5 Fruktskål, som ej spruckit
ut. 6 Topp av en kvist med två knoppar.

ollon) sitta inneslutna två
tillsammans inom en mjuktaggig
fruktskål (cupula), som öppnar sig
i fyra flikar. I Sverige finns b.
vild endast i de sydligaste
landskapen. Dess nordgräns utgöres
av en linje, dragen från
Kalmartrakten genom Småland och
Västergötland till s. Bohuslän. N.
om denna linje träffas den endast
på några enstaka punkter (t. ex.
Gotland, Omberg i Östergötland).
I Norge går den utefter kusten
till n. om Bergen. Planterad växer
den upp till Dalälven och kan
ännu i Roslagen ge grobara
frukter. — I motsats till de flesta av
våra lövträd bildar b. verkliga
skogar. Där den är allmän,
inverkar den mer än något annat
trädslag på landskapets allmänna
utseende och spelar däri samma
roll som barrträden längre upp
mot norden. Den s. k.
blodboken är en odlad varietet med
mörkröda blad. Ofta kallas b. för
r ö d b o k (i motsats till
vitbok, Carpinus).

B. fordrar god, myllrik,
sand-blandad lerjord, som trädet
ytterligare förbättrar genom den stora
niängden nedfallande, småningom
förmultnande löv. Under
gynnsamma förhållanden kan b. nå en
ålder av ända till 300 år;
fördelaktigast avverkas den vid 120—
140 år, intill vilken tid
bokbeståndet håller sig slutet. När b.
växer i täta bestånd, alstrar den
grobara frön först vid en ålder av omkr. 80 år.
Ollonen mogna och falla av i oktober.
Gro-ningen försiggår på våren, och groddplantorna
igenkännas lätt på sina njurlika, på
undersidan silvervita hjärtblad. De äro mycket
ömtåliga för frost, torka och stark belysning och
trivas bäst inne i äldre bokbestånd. För att
föryngringen skall få ett gynnsamt förlopp,
måste det gamla beståndet småningom
gallras, och när ungbokarna nått omkr. tio år,
kunna de gamla träden helt och hållet
avverkas. — B. lämnar ett ypperligt bränsle, men
virket är föga motståndskraftigt mot röta,
varför det är olämpligt till byggnadsmaterial.
Utom till bränsle brukas det mest till
lagg-kärl (t. ex. smördrittlar) och enklare möbler.
— Ollonen ha mandelsmak och lämna vid
pressning olja; stor betydelse ha de som en
mycket närande föda för svin och hjortar.

Boksläktet uppträdde redan under krittiden
och var på tertiärtiden representerat med flera
arter, några t. o. m. på Grönland. (G. M-e.)
Bok. 1. Varje av sammanhäftade blad
(lägg, ark) bestående skrift eller tryckalster,
företrädesvis en tryckt framställning av ett
särskilt ämne, omfattande en eller flera voly-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 18 02:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdc/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free