Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bok (skrift) - Boka - Bokariet - Bokbinderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Boka—Bokbinderi
692
av en skrift, som skrevs på en och samma
papyrusrulle.
3. Vissa av Gamla testamentets skrifter
(Mose böcker, Josua bok etc.).
4. 24, numera oftast 25, ark skriv- eller
tryckpapper.
5. Viss mängd (12—25 blad) bladguld eller
bladsilver.
Boka, se B o k n i n g.
Bokarlet, föråldrat namn på B o c h a r a.
Bokbinderi, konsten att förse böcker med
pärmar och rygg; även framställning av
häftade böcker och utförande av olika,
närbesläktade papp- och kartongarbeten.
Vid inbindning av en bok undergå de
tryckta arken först fals ning, d. v. s.
vik-ning i överensstämmelse med formatet. Efter
inklistring av planscher o. dyl. och
pressning av arken företages
kollationering, d. v. s. granskning av
exemplarets fullständighet och arkens riktiga
ordningsföljd, varpå man utför häftning
genom att med starka trådar sammanfästa
arken och de främst och sist i boken anbragta
försättsbladen. Enklare häftning sker
genom att arken tråcklas ihop med två
trådar; vid utförande av bättre band
användes häftlåda (se bild 1), i vilken arken
fastsys vid utspända snören, bind, som
löpa vinkelrätt mot arkens plan. I båda
Bild 1. Häftlåda.
fallen föras trådarna så, att de på en gång
sammanhålla bladen i arken och fästa arken
vid varandra. Sedan boken är häftad, kan
man förse den med ett pappersomslag, som
limmas på ryggen, varefter boken är färdig
såsom häftat exemplar; härvid
användas inga försättsblad. Vid egentlig
inbindning fortsätter man däremot arbetet med att
skära boken vid den kant, som är parallell
med ryggen, varpå ryggen rundas med
hammare, boken skäres upptill och nedtill,
snitten eventuellt färgas, marmoreras eller
förgyllas, en tygklädd pappersremsa limmas på
ryggen och pärmar av papp fastsättas
genom att limmas vid bindens uppraspade
ändar. Slutligen beklädas rygg och pärmar med
skinn, tyg eller papper, varvid man på den
del av beklädnadsmaterialet, som skall täcka
ryggen, förut fastlimmat en lösrygg av
kartong eller skinn, och försättsbladen
fast
limmas vid pärmarnas insidor. På ryggen,
ofta också på pärmarna, anbringas titeln
(vanligen i förgylld skrift) och icke sällan
dekorativ utsmyckning.
Efter arten av beklädnaden på rygg och
pärmar betecknas olika bokband med
särskilda namn. Ett helt skinnband eller
helfranskt band är helt och hållet
beklätt med skinn, ett halvfranskt band
har rygg och hörn av skinn och är f. ö.
beklätt med papper, ett klotband är beklätt
med lärft (»bokbindarklot»); övriga vanligen
förekommande beteckningar ange direkt det
nyttjade beklädnadsmaterialet. På de
hel-och halvfranska banden finnas i regel s. k.
upphöjda bind, d. v. s. låga valkar, som
på tvären uppdela ryggen i fält. Dessa
»bind» voro en teknisk nödvändighet på en
tid, då man till bind använde läderremmar,
vilka måste avteckna sig som upphöjningar
under ryggens läderbeklädnad; numera
framställas de i uteslutande dekorativt syfte
genom att smala kartongremsor fastlimmas på
lösryggen.
Förgyllning utföres, sedan skinnet
preparerats med äggvita el. dyl., sålunda, att ett
stycke bladguld lägges på vederbörlig plats;
därefter sker tryckning med uppvärmda
metallstämplar, varvid guldet, i den
utsträckning det beröres av stämpeln, nedpressas och
fästes i skinnet, medan de partier av
bladguldet, som legat mellan stämpelns upphöjda
ytor, icke fastna
och med lätthet
bortgnidas. Vid
tryckning av titlar
m. m.
sammanstäl-les en stämpel av
lösa stilar i en s. k.
stilkast. För
tryckning av linjer och
bårder användas
bågformiga
stämplar, s. k. f i 1 e t e r,
som med en
rullande rörelse föras
fram över
bladguldet, eller r u
11-stämplar, som
till formen
påminna om en s. k.
kak-sporre och som
medge utförande av
rät-linigt fortlöpande
ornament av
godtycklig längd (se
bild’ 2). Ornament
och titlar kunna
även utföras i
blindpressning
(blindtryck), vilket sker på liknande sätt
utan användning av guld.
Ett väl utfört band skall äga god stadga,
vilket yttrar sig däri, att bladen ligga fullt
kompakt, att övre och undre snitten bibehålla
Bild 2. a förgyllningsstämpel,
b £ilet, c rullstämpel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
