Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst (Boktryckerikonst) el. Typografi - A. Boktryckarkonstens historia - B. Boktryckarkonstens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Boktryckarkonst
720
Boktryckeri på 1500-talet. Kopparstick av Ph. Galle.
Från 1571 hade universitetet i Köpenhamn
sitt eget tryckeri. På Ven tryckte Tyge
Brahe från 1576 sina astronomiska arbeten
m. m. Tryckerier upprättades dessutom i
Ribe (1508), Aarhus (1519), Viborg (1528) och
Roskilde (1534). Ända till nyare tid har
Danmarks b. stått tämligen lågt, och de flesta
av dennas äldre produkter sakna den
prägel av omvårdnad, som utmärker italienska,
franska, engelska och holländska tryckverk. I
senaste tid har ett kraftigt uppsving gjort sig
gällande i hela det danska bokhantverket.
Bland senare tiders boktryckare, som särskilt
ägnat sig åt det konstnärliga boktrycket, böra
nämnas Simon Bernsteen och Kristian
Kong-stad. År 1600 uppgick tryckeriernas antal
i Danmark till omkr. 5, 1700 till 9, 1800 till
24, 1870 till 119 (i Köpenhamn 36) och 1924
till omkr. 725 (i Köpenhamn omkr. 300).
Antal arbetare 1920 omkr. 3,000, varav omkr.
500 kvinnor.
På Island tryckte svensken Jon
Mattias-son 1531 »Breviarium Nidarosiense» i Hölum.
Den isländska bibeln med träsnitt trycktes
1584 och är numera mycket sällsynt. På
Island funnos 1903 13 tryckerier, därav i
Reykjavik 4. — På Grönland inrättades omkr.
1860 ett tryckeri i Godthaab, där infödda
arbetare sysselsättas.
I Norge infördes b. med att boktryckaren
Tyge Nielsen från Köpenhamn 1643 flyttade
sitt tryckeri till Kristiania. Bergens första
tryckeri upprättades 1719, Trondhjems 1739
och Kristiansands 1779. Norges största
tryckeri, Gröndahl & sön i Oslo, grundades 1812
och äger ännu bestånd. Ett annat av de
viktigare, det Mallingska i Oslo, inrättades 1838.
Boktryckeriernas antal i Norge uppgick 1924
till omkr. 325. därav omkr. 75 i Oslo.
Finlands första
tryckeri uppsattes 1642 i Åbo
för den kort förut
grundade akademiens behov. Dess
förste föreståndare, Peder
Wald, var från Sverige
och hade tidigare förestått
tryckerier i Uppsala och
Västerås. Huvudsakligen
trycktes hos Wald
akademisk litteratur på latin,
men även religiösa
arbeten på finska (såsom
»Ma-nuale Finnonicum», 1646—
47) utkommo under de
första åren av
akademitryckeriets tillvaro. — På ett
andra tryckeri i Åbo
erhöll biskop J. Gezelius d. ä.
privilegium i slutet av
1600-talet (1667?); hans
son och efterträdare som
biskop, J. Gezelius d. y.,
övertog det efter faderns
död. På detta tryckeri
utkom bl. a. en finsk upplaga
av bibeln (1685). Ett tredje tryckeri
privilegierades 1688 i Viborg för gymnasiets behov
men förstördes av ryssarna under stora
ofreden. Det ena av de finska boktryckerierna
flyttades till Stockholm 1742, och från denna
tid till 1776, då ett tryckeri privilegierades
i Vasa, var akademitryckeriet det enda i
landet. Först 1815 inrättades åter ett tredje
tryckeri i Viborg, och 1818 fick även
Helsingfors ett tryckeri. Är 1923 var
boktryckeriernas antal i Finland 196, därav 56 i
Helsingfors. De största finnas i Helsingfors,
Tammerfors, Åbo och Borgå.
Utom Europa infördes b. först i Mexiko
1544, i Goa omkr. 1550 och i Lima 1585. Till
Förenta staterna kom b. först 1638 (i
Cambridge, Massachusetts), till Australien
(Sydney) 1802.
B. Boktryckarkonstens teknik. I
vidsträckt mening omfattar b. två huvudgrenar:
stilgjutningen (se d. o.) och själva boktrycket,
som i sin-ordning omfattar två huvuddelar:
sättningen (boktryckstypernas ordnande till
ord, meningar och sidor) och tryckningen (den
ordnade satsens mångfaldigande).
Typerna, stilen, förvaras i med olika stora
Vinkelhake.
Typ.
fack försedda lådor, kaster, vilka, då de
begagnas, vila på en pulpetlik ställning, r e g a 1.
För att fasthålla manuskriptet, det skrivna el.
tryckta, varefter sättningen skall ske, nyttjas
en t e n a k e 1, som under sättningen fastsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
