Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst (Boktryckerikonst) el. Typografi - A. Boktryckarkonstens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Boktryckarkonst
718
Typografien som konst sjönk under
1800-talet allt djupare, medan de tekniska
hjälpmedlen i synnerhet från århundradets mitt
alltmer fullkomnades. De på 1880-talet i
England framträdande strävandena till
konsthantverkens renässans kom b. till del genom
William Morris (1834—96), som genom sina
från Kelmscott press utgivna böcker
återuppväckte smaken för den vackra och tekniskt
fullgoda boken. Sina mönster hämtade han
från 1500-talets boktryckare, tryckte i
handpress med stilar, som han själv efter
djupgående studier tecknat, och gjorde rikligt bruk
av ornamentik. Under Morris’ senare år och
särskilt efter hans död uppstod ett antal
privattryckerier för kvalitetstryck i England,
vilka haft stort inflytande på b:s framsteg
i England och Amerika under senare
årtionden. Även i Tyskland ha dylika
privattryckerier mycket bidragit att höja bokkulturen.
De tyska stilgjuterierna ha även genom att
associera sig med för typkonsten intresserade
konstnärer gjort vägande insatser i
typografiens utveckling i konstnärlig riktning.
I Skandinavien infördes b. av
kringresande tyskar; samme boktryckare,
Johannes Snell från Lybeck, införde konsten i
Danmark (1482) och i Sverige (1483). Snell
inkallades för att åt ärkestiftet trycka ett
»missale», vilket förelåg färdigt under loppet
av år 1484 (ett nästan fullständigt exemplar
finns i Kungl. biblioteket). Under arbetet
härmed trycktes sannolikt två mindre skrifter,
Remigius’ »Magister que pars», en latinsk
grammatika, och en samling fabler och
berättelser, »Dyalogus creaturarum optime
mora-lizatus» (bevarad i 6 ex., därav 2 fullst.). Den
förstnämnda anses vara den första i Sverige
tryckta boken. Snells verksamhet i Stockholm
räckte 1483—84. 1486 anlade Bartholomæus
Ghotan från Lybeck tryckeri i Stockholm,
sannolikt för att på uppdrag av biskopen i
Strängnäs trycka ett »missale» i 170 ex. (ett
ex. å papper bevarat i Strängnäs domkyrka,
ett annat å pergament delvis rekonstruerat).
Samma år, 1487, tryckte han säkerligen »Vita
Katherine», en levnadsskildring över Birgittas
dotter Katarina, och tre andra tryck. Vid
sin avresa från Stockholm 1487 kvarlämnade
Ghotan sannolikt sin svåger och medhjälpare
Johannes Fabri. Han tryckte bl. a. (1495) den
första boken på svenska, »Aff dyäfwlsens
fräs-tilse», samt »Breviarium Strengnense» (1495)
och »Breviarium Upsalense» (1496). Efter
Fabris död 1496 låg tryckeriverksamheten helt
nere i Stockholm till 1526, då Kungl.
tryckeriet upprättades. Utom dessa tre
tryckerier voro under 1400-talet blott två mindre
tryckerier verksamma i Sverige, det ena i
Vadstena kloster 1495, vilket dock efter några
månader nedbrann, det andra i
kartusian-klostret i Mariefred. I Uppsala tryckte Paul
Grijs 1510—19 flera kyrkliga arbeten,
skolböcker, legender m. m. Han efterföljdes några
år senare av Georg Richolff från Lybeck.
Sö
derköping fick 1523 genom biskop Brask ett
tryckeri, vilket förestods av Olaus Ulrici men
på konung Gustavs befallning nedlades 1526
för att ej vara »thet prenterii till förfong,
som nw j Stocholm med swaar kost vpretthet
är». Från Kungl. tryckeriet utgick bl. a. Nya
testamentet av 1526. Bibelupplagan av 1541
däremot trycktes i Uppsala av den förut
nämnde Richolff, som ännu en gång inkallats
till Sverige men efter väl förrättat uppdrag
återvände till sitt hemland, där han ännu
1556 utövade sitt yrke. Efter hans avresa
förblev Uppsala länge (1542—1612) utan
boktryckeri; först i maj 1613 lät Gustav Adolf
genom Eskil Mattsson inrätta ett sådant
därstädes. Stockholm var dock allt framgent
Sveriges förnämsta tryckort. Den förste kände
stilgjutaren i Sverige är holländaren Peter
van Zelow (1620—40-talet). Bland ICOO-talets
mera framstående boktryckare i Stockholm
böra nämnas Henrik Keyser I, Henrik Keyser
II (1600-talets främste svenske boktryckare,
även stilgjutare) och Henrik Keyser III,
Ignatius Meurer (som 1628 tryckte den första
boken med antikva på svenska) och Georg
Burchardi; bland 1700-talets Peter Momma,
H. Fougt och J. S. Ekmansson. Av äldre
tryckerier böra ytterligare nämnas de i
Västerås (inrättat i nov. 1621 av biskop Joh.
Rud-beckius), Strängnäs (1622 genom biskop
Laurentius Petri Gothus), Kalmar (1626),
Linköping (1635), Åbo (1642, samtidigt med
universitetets inrättande därstädes), Nyköping
(1645) och Lund (1663). På Visingsö fanns
sedan 1666 ett tryckeri, anlagt av Per Brahe
d. y., vilket under hela sin tillvaro (1666—85)
förestods av Joh. Kankel från Pommern; där
trycktes 35 skrifter (många nu ytterst
sällsynta). Tryckeriernas antal i Sverige uppgick
1740 till 18 (varav 8 i Stockholm) och 1922
till omkr. 600 (bok- och tidningstryckerier,
varav omkr. 200 i Stockholm). I dessa
sysselsattes omkr. 7,000 arbetare. Antalet pressar
utgjorde 1922 3,663, varav 2,974
maskinpres-sar. Bok- och tidningstryckeriernas
tillverkningsvärde 1922 utgjorde 105 mill. kr.
Om organisationer inom boktryckerifacket
se Svenska
boktryckareföreningen, Svenska typografförbundet
o. Sveriges grafiska faktorsförbund.
I Danmark trycktes den första boken,
»Breviarium Ottoniense», 1482 i Odense av
Joh. Snell (se ovan). Av stor betydelse var
Gottfreds av Ghemen tryckeri i Köpenhamn
(1489—1510), vars första produkt var en
do-natus (1489) och där den första boken på
danska språket, »Den danske riimkrönnicke»,
trycktes 1495. I Malmö tryckte Oluf
Ulrick-sen redan 1529, men under de följande hundra
åren känner man inga tryckalster från denna
stad. Först 1660 uppsatte Georg Hantsch ett
tryckeri där.
Under hela 1500-talet trycktes danska (och
norska) böcker till ett stort antal utomlands
(i Paris, Köln, Rostock, Lybeck o. s. v.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
