Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollhus - Bolling, Johan Otto - Bollnäs (socken) - Bollnäs (köping) - Bollnäs (tingslag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolling—Bollnäs
746
t
Bollnäs kyrka.
Långgatan i Bollnäs.
Slottsbacken. Ett gott stycke ute på
densamma, där då var en inhägnad kunglig trädgård,
låg det äldre av dessa, Stora bollhuset,
ett enkelt stenhus med tegeltak. Det byggdes
1627, började att tidtals användas till
teaterföreställningar under de första åren av
1600-talet, inreddes till riktig teater 1699 samt var
1737—53 hemvist för »Kungl. svenska
skådeplatsen», 1754—71 för en fransk teatertrupp,
1773—82 (efter en grundlig renovation) för
»Den kungl. svenska operan» och 1781—92 för
Monvels franska trupp, jämte »Kungl. svenska
dramatiska teatern», varefter huset 1792
ned-revs (jfr Stockholms teatrar).
Tvärtemot vad som länge allmänt antagits, bar
Stora bollhuset aldrig namn efter den s. k.
Lejonkulan; denna låg i vallgraven vid gamla
slottets södra sida, inreddes på 1660-talet till
teater och torde ha förstörts vid slottsbranden
1697. Lilla bollhuset, som uppfördes
bakom och s. om det stora mellan åren 1648
och 1653, begagnades även tidtals för sceniskt
bruk. Det är sedan 1725 finska församlingens
kyrka. Jfr J. Flodmark, »Bollhusen och
Lejonkulan i Stockholm» (1897). E. F-t. (Sbg.)
Bolling, Johan Otto, präst
(f. 1879 2a/n). Blev fil. kand, i
Lund 1900, prästvigdes 1903,
var 1906—17 brukspredikant vid
Borlänge-Domnarvet, blev 1917
t. f. och 1921 ord. kyrkoherde i
Stora Tuna. 1920
kontraktsprost. Förf, i kyrkliga frågor.
Bollnäs, socken i s.
Hälsingland, kring Ljusnan och dess
biflod Voxnan; Bollnäs tingslag,
Gävleborgs län; 876,57 kvkm,
11,963 inv. (1925), därav i
kapellförsamlingarna Annefors 377
och Katrineberg 493. Berglänt
och naturskönt med breda
floddalar, som till största delen
bestå av präktig, väl odlad
lerjord. Ljusnan bildar sjöarna
Växsjön och Varpen (50 mö. h.).
I socknens s. del nå stora
områden över 400 m ö. h. Jämte
jordbruk är skogshantering
huvudnäring; dessutom finnes
någon industri, såsom Lottefors
trämasse- och snickerifabrik samt mekanisk
verkstad. Annefors och Katrinebergs
bruksegendomar m. fl. 6,366 har åker, 70,282 har
skogs- och hagmark. B. församling omfattar
även Bollnäs och Björkhamre köpingar och
tillhör Voxnans nedre kontrakt, Ärkestiftet.
Bollnäs, köping i B. socken, s. Hälsingland,
vid Ljusnan, 5 mil v. n. v. om Söderhamn,
Gävleborgs län; 33 har, 1,221 inv. (1925).
Betydande sågverksindustri, trämassefabrik och
tegelbruk. Småskollärarinneseminarium.
Bollnäs-Tidningen och Ljusnan utges i B.
Tax.-värde 3,251,100 kr., bevillningstaxerad
inkomst 1,865,760 kr. (1923). Ingår i B. pastorat.
Bollnäs, tingslag, omfattande s. v. delen av
Hälsingland intill gränsen mot Dalarna och
Gästrikland, Gävleborgs län; 3,329,76 kvkm,
36,629 inv. (1924). Genomflytes av Ljusnan
och dess biflod Voxnan och når i ö. (kring
sjön Bergviken av Ljusnan, 45 m ö. h.) till
omedelbar närhet av det lågt liggande
kustlandet (Söderhamnsbygden, Ala tingslag). Ett
i breda flikar utbildat låglandsbälte följer de
stora dalgångarna från ö. gränsen långt in i
häradet. De inre, bergiga delarna stiga i n.
bollnäs ts
Skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
