Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollnäs (tingslag) - Bollspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Bollspel
748
och s. till mellan 300 och 400 m ö. h., varöver
enstaka berg nå ännu ett hundratal meter.
Bygden är huvudsakligen begränsad till
låg-landsdelen, men på tingslagets gräns i n. och
s. finnas gamla finnbygder och bruk.
Socknarna äro H a n e b o och Segersta i ö.,
Bollnäs kring Ljusnan och nedre Voxnan
samt köpingarna Bollnäs och
Björk-h a m r e, kring Voxnan ytterligare A 1 f t a,
Ovanåker, Voxna. Tingslaget
genomdrages av Norra stambanan, med knutpunkten
Kilafors för järnväg till Söderhamn, Dala—
Hälsinglandsbanan, utgående från Bollnäs, och
den smalspåriga Voxna—Lobonäsbanan.
Huvudnäringar äro jordbruk, boskapsskötsel och
skogshantering samt någon industri,
särskilt i Bollnäs, Hanebo och Voxna. 18,425
har åker, 263,667 har skogs- och hagmark.
Den odlade jorden har under senaste
århundradet sexdubblats. Bolagens
jordbesittningar äro betydande. Bildar Bollnäs fögderi
samt ingår i Ala och Voxnans kontrakt av
Ärkestiftet.
Bollspel har varit uppskattat hos olika
tiders kulturfolk. Det idkades redan hos
forntidens egypter, i synnerhet av kvinnorna.
Hos grekerna utgjorde bollekarna ett viktigt
led i friluftslivet. Även hos romarna var det
en omtyckt kroppsövning för både gammal
och ung. Särskilda lokaler för b. voro inredda
i de stora badpalatsen. B. buro olika namn
alltefter deltagarnas antal, bollarnas storlek
och reglerna för deras användning.
Forntidens nordbor förlustade sig gärna med b.,
som efter isländska namnet på boll kallades
knattleiker eller soppleiker. Om
vintern spelades även på is. Stundom stämde
olika härad möte till bolltävlingar, varvid
stora folkskaror samlades från när och
fjärran. Under medeltiden förblevo bollekarna
omtyckta av ungdomen, även den kvinnliga,
och övades gärna av allmogen. Under senare
medeltiden uppbyggdes vid hoven och
privatslotten särskilda bollhus (se d. o.).
På kontinenten kommo b. bland vuxna ur
bruk under 1700-talet men fortlevde i
England, där de oavbrutet bibehållit sig såsom
en plantskola för mandom och i
överensstämmelse med folklynnet utvecklat sig till fullt
sportmässigt bedriven tävlingsstrid mellan två
partier. Med det i slutet av 1800-talet
nyvaknade intresset för idrott och kroppskultur
spred sig också intresset för b. från de
engelsktalande länderna ut över nästan hela
världen och är för närvarande utomordentligt
livligt. Det mellanfolkliga idrottsumgänget har
framtvingat gemensamma spelregler m. m.
Nu brukliga b. kunna indelas i två
huvudgrupper: 1) spel med liten fylld handboll med
eller utan slagträ och 2) spel med stor
luft-fylld boll. Till den förra höra pärk, långboll,
söt och sur (lyrboll), bränna boll, lacrosse,
kricket, base-ball, bandy och hockey m. fl.;
till den senare olika slag av fotboll (associa- (
tion, rugby och amerikansk fotboll); vatten-
polo och korgboll m. fl. (se de olika orden; om
amerikansk fotboll se Fotboll). U.
Även bland naturfolken har b. en vidsträckt
utbredning, särskilt i Amerika. I
Nordamerika spelades bl. a. ett slags hockey med böjda
käppar och ett annat spel med 1 el. 2
rac-ketar. Bollen var av trä el. skinn, i senare
fall stoppad med hår el. mossa. Eskimåerna
vid Hudson bay ha ett par olika spel med
sälskinnsbollar. Urspr. voro b. i Nordamerika
Läderboll hos eskimåer
vid Hudson bay.
Fotboll av rotang från
Filippinerna.
ej ren förströelse utan hade en rituell,
magisk-religiös innebörd (bota sjukdom, framkalla
regn etc.) och höllos i samband med stora
fester, danser, fastor m. m. Bollen var på
många håll ett heligt föremål, symboliserande
jorden, solen el. månen, och fick i allmänhet
ej röras med händerna. Än i dag idkas b.
med religiös betydelse av indianer i
Guatemala. Flera av de i Nord- och Centralamerika
brukliga spelen ha upptagits av de vita. I
Matacoindianer, spelande hockey.
Sydamerika förekomma också b. med böjda
trästavar (hockeytyp) samt med racketar (boll
av trä). Dessa slagträn finnas särskilt i Chaco
och Chile. En form, varvid bollen (av
majsblad) kastas rned händerna, har mera nordlig
utbredning (Venezuela, Guayana, Brasilien). I
det tropiska Sydamerika (Chaco,
Orinocoområ-det etc.) brukas även gummibollar (både
massiva och ihåliga), som gett idén till de
europeiska. Även de gamla mexikanerna brukade
gummibollar, som endast fingo beröras med
höfterna; så ock mayafolket. Vidare finnas b.
i Söderhavet (bl. a. fotboll), i Australien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
