Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bologna, Giovanni da (Jean de Boulogne) - Bolognesiska flaskan - Bolognesiska lysstenen - Bolometer - Bols - Bolsena, Lago di - Bolshög - Bolsjevism - Bolstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Bolognesiska flaskan—Bolstad
754
»Merkurius».
Staty av Giovanni da Bologna.
med sin av ensidigt intresse för
formen beroende brist på
uttryck och karaktär kan B. icke
räknas till de stora
konstnärerna. Han utövade emellertid
ett mycket vidsträckt
inflytande; intill Berninis genombrott
satte hans stil sin prägel på
både den italienska och den
mellaneuropeiska skulpturen.
— Monografier av Desjardins
(1901), Patrizi (1905) och de
Bouchaud (1906). H. W-n.
Bolognesiska flaskan [-[bålån-jé’siska-],-] {+[bålån-
jé’siska-],+} en flaska av tjockt
glas, vilken efter blåsningen
hastigt avkylts, så att det
yttersta glasskiktet som en
starkt spänd hinna omsluter
flaskan. Flaskan tål stötar, men
rispar man ytan, springer den
sönder med en knall. A. L-m.
Bolognesiska lysstenen [bå-
lånjè’siska-], lapis solaris, ett sedan början av
1600-talet bekant, starkt fosforescerande
preparat, erhållet genom att på glödande kol
upphetta en deg av pulvriserad järnfri tungspat
och kolhaltiga bindemedel. A. L-m.
Bolométer (av grek, bolè, stråle, och me’tron,
mått), ett instrument för mätning av
temperaturdifferenser, huvudsakligen använt till
mätning av den olika uppvärmning, som en
sotad yta får i olika delar av en ljusstråles
spektrum (se S p e k t r u m). Dess
konstruktion grundar sig på det faktum, att en
metalltråds (vanligen platina) elektriska
lednings-motstånd ändras med temperaturen; genom
motståndsmätning i en Wheatstones
brygga kunna därför temperaturändringar
bestämmas med stor noggrannhet. Sålunda
har den amerikanske fysikern Langley
konstruerat b. för spektralundersökningar, så
känsliga, att temperaturdifferenser av
ungefär en milliondels celsiusgrad kunnat
uppmätas. A. L-m.
Bols, populärt namn på likör från den
berömda likörfirman Erven Lucas Bols
i Amsterdam, grundad omkr. 1575.
Bolse’na, Lago di, bergsjö i mellersta
Italien, prov. Roma, 80 km n. n. v. om Rom, 305
m ö. h.s 115 kvkm, 146 m djup; fiskrik
kratersjö. Avflyter genom floden Marta till
Tyrrhenska havet. I n. den lilla staden B o
1-s e n a (omkr. 3,000 inv.) invid platsen för
antikens Volsinii novi. Stränderna i övrigt
ödsliga. — Bolsenamässan, mirakel, som 1263
skall ha ägt rum i staden B., varvid en präst,
som tvivlade på transsubstantiationen,
plötsligen såg hostian börja blöda, medan han
förrättade mässan. Det blodfläckade
altar-klädet förvaras i domkyrkan i Orvieto.
Miraklet lär ha bidragit till att Kristi
lekamens fest (se d. o.) följande år
fastställdes som allmän kyrkofest. Jfr
Bakterier, sp. 736.
»Sabinskornas bortrövande.»
Grupp av Giovanni da Bologna.
Bolshög, socken i s. ö. Skåne, s. v. dm
Simrishamn; Järrestads härad, Kristianstads län;
8,75 kvkm, 466 inv. (1925). Slättbygd, i s. ö.
kullarna Glimminge hallar. I socknen ligga
åtskilliga gravhögar, den största är
»Bols-högen». 747 har åker, 86 har skogs- och
hag-mark. Annex till Albo och Vallby pastorat
i Lunds stift, Järrestads kontrakt.
BolsjevFsm (av ry. bolsjeviki’, eg.
»majori-tetsmän»), den politiska åskådning, som hyllas
av bolsjeviker. Så kallades i Ryssland
fiån omkr. 1906 en grupp revolutionärer, som
urspr. tillhörde socialdemokratiska partiet och
där förfäktade en radikalare marxism än
mensjevikerna (ry. mensjeviki’, eg.
»mi-noritetsmän»). Namnen härledas från ry.
bolsje, »större», och mensje, »mindre», och
anknyta till schismer och tillfälliga
styrkeförhållanden mellan de olika riktningarna på
partikongresserna utomlands. Sedan
bolsje-vikerna brutit sig ut ur socialistpartiet, sökte
de förvärva anhängare särskilt bland
industriarbetarna, som de ville göra till förnämsta
drivkraften i den ryska revolutionen. De
avböjde varje samverkan med borgerliga
republikaner och tänkte sig proletariatets seger
genom en från Ryssland utgående
världsrevo-lution. Om deras teoretiska
samhällsuppfattning se Kommunism och om deras
försök att förverkliga den efter omvälvningarna
1917 se Ryssland, historia. — Ordet
»bolsjeviker» nyttjas efter 1917 mångenstädes i
andra länder om de ryska bolsjevikernas mer
eller mindre avgjorda meningsfränder i dessa.
Bolstad, socken i s. ö. Dalsland, intill
Vänern; Sundals härad, Älvsborgs län; 60 kvkm,
1,273 inv. (1925). Folkmängden har sedan 1880
minskats med över 1,100 pers, (från 2,379).
Uppodlad slättbygd. På n. gränsen Dalbergsån.
4,277 har åker, 1,354 har skogs- och hagmark.
Bildar med Grinstad, Gestad och Erikstad ett
pastorat i Karlstads stift. Södra Dals kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
