Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolswert, Boëtius - Bolt, Aslak - Bolton (Bolton le Moors) - Boltraffio, Giovanni Antonio - Boltwood, Bertram Borden - Boltzius, Fredrik August - Boltzmann, Ludwig - Bolum - Bolus - Bolyai, Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Bolswert—Bolyai, J.
756
Bolswert [bå’lsvärt], B o e t i u s (omkr. 1580
—1633) och Schelte (omkr. 1581—1659),
holländska kopparstickare, bröder.
Verksamma i Amsterdam, efter omkr. 1617 i
Antwer-pen. Båda arbetade mestadels som
reproduk-törer; Boetius B. återgav bl. a. arbeten av Abr.
Bloemaert och Rubens, Schelte B. företrädesvis
Rubens, vars målningar icke av någon annan
graverades med större kraft och känslighet,
men också Jordaens, van Dyck m. fl. H. W-n.
Bolt, A s 1 a k, norsk ärkebiskop (d. 1450).
Blev biskop i Oslo 1407 och i Bergen 1408.
Hans val 1428 till ärkebiskop i Nidaros
bekräftades av påven 1430; han förde från
1434 titeln »påvliga stolens legat». Han lät
upplägga en jordebok över ärkebiskopsstolens
jordagods och inkomster, och denna »Aslak
Bolts jordebog» (utg. 1852) har blivit en
viktig historisk källskrift. B. deltog 1436 i mötet
i Kalmar, där ett förslag till ny unionsakt
utarbetades. Efter Kristofers av Bayern död
1448 nödgades han först vara med om att
välja Kristian I till konung men förklarade
senare, att han blivit tvungen därtill, och slöt
sig till Karl Knutsson, som han kort före
sin död krönte. Y. N.*
Bolton [båultn], förr Bolton le Moors
[-lo-mö’oz], stad-i n. v. England, 15 km n. v.
om Manchester; 178,678 inv. (1921);
stadsgrev-skap. Tillhör Lancashires
bomullsindustridistrikt och har stora spinnerier för finare
bomullsgarn; dessutom blekerier, färgerier,
textilmaskintillverkning. Tidigare livlig
ylleindustri, grundlagd på 1300-talet av invandrade
flamländare.
BoltraTfio, Giovanni Antonio,
mila-nesisk målare (1467—1516). Var lärjunge till
Lionardo, vars målningssätt han efterbildade
med stor skicklighet. Trots sin
osjälvständighet var han en begåvad målare, särskilt
en god porträttör. I fråga om flera målningar
har osäkerhet rått huruvida de utförts av B.
eller Lionardo. H. W-n.
Boltwood [båuTtcood], Bertram Borden,
amerikansk kemist (f. 1870 ^Z?). Blev 1897
fil. dr, 1910 prof, i radiokemi vid
Yaleuniver-sitetet. B. har nedlagt ett synnerligen
betydelsefullt arbete särkilt inom radioaktivitetens
område. Han har bl. a. funnit, att i
uranmineral förhållandet mellan mängderna radium och
uran är konstant, vilket bevisar radiums
härstamning från uran. Vidare har han upptäckt
radiums direkta modersubstans, ionium (1907),
och i samband därmed bestämt radiums
livslängd (1908). B:s flesta arbeten ha publicerats
i American Journal of Science. E. R-dt.
BoTtzius, Fredrik August,
troshel-brägdagörare och predikant (1836—1910). Född
i Värmland, bosatte han sig, sedan han efter
en själskris på 1860-talet ett tiotal år vandrat
omkring på landsbygden som
gårdfarihand-lare, i sin hembygd, där han botade sjuka
genom handpåläggning under bön samt
smörjande med olja (enl. Jak. 5: 14—15). Han
besöktes dagligen av hundratals sjuka från
hela norden, ja, ända från Amerika. I
synnerhet i Norge var hans rykte stort, och där
vann han sina mest hängivna lärjungar. —
Hemligheten med B:s »underverk», liksom i
all »helbrägdagörelse genom tron» (se d. o.),
låg i den starka suggestiva påverkan, som
åstadkommes hos patienten och hos denne
väcker den övertygelsen, att sjukdomen hävts.
— Litt.: G. F röding i »Samlade skrifter» XI
(1922); biogr. över B. (av E. Linderholm; med
bibliografi) i Sv. biogr. lexikon, V.
Boltzmann, L u d w i g, tysk fysiker och
matematiker (1844—1906). Blev professor i
matematisk fysik i
Graz 1869, i matematik
i Wien 1873, i ren
fysik i Graz 1876, i
teoretisk fysik i München
1889, i fysik i Wien
1894, i teoretisk fysik
i Leipzig 1900 samt
ånyo i fysik i Wien
1902. Led. av sv.
Vet.-akad. 1888. B:s mest
betydande arbeten falla
inom den teoretiska
fysiken, framför allt
inom den kinetiska gasteorien. I opposition
mot sin samtid hävdade han en
molekular-statistisk uppfattning av de termodynamiska
förloppen, och han lyckades åt den äldre
termodynamikens ganska dunkla entropibegrepp
ge en klar statistisk definition (se E n t r o p i
och Termodynamik). Efter hans
tragiska död för egen hand ha hans idéer helt
slagit igenom och särskilt blivit
grundläggande för den moderna forskningen rörande
värmestrålningen. B:s på sin tid
uppmärksammade föreläsningar i München över
Max-wells elektromagnetiska teori utgåvos i 2 dir
1891—93. A. L-m.
Bolum, socken i n. Västergötland, på s. v.
sluttningen av Billingen och i v. intill
Horn-borgasjön; Valle härad, Skaraborgs län; 32,48
kvkm, 666 inv. (1925). 1,058 har åker, 800
har skogs- och hagmark. Annex till
Brodde-torps pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.
Bolus, leror av vit till brun färg, vilka vid
torkning eller bränning bilda ett fint pulver
med stor absorptionsförmåga. B. erhålles från
Armenien, Italien, Bayern m. fl. länder. De
färgade varieteterna användas som färgstoft,
särskilt brun bolus. Den användes vidare
som grund vid förgyllning av trä, till kitt,
vid tillverkning av finare lergods, t. ex.
piphuvud (piplera), och i slammat tillstånd som
polermedel för metall, glas och sten. Särskilt
vit bolus användes efter sterilisering och ofta
impregnering med desinficierande ämnen, som
ej nedsätta dess absorptionsförmåga, till
strö-pulver för sår och eksem, invärtes medel vid
en del tarmsjukdomar samt som grundmassa
i vissa piller. E-t N-n.
Bolyai [bå’ljåi], J o h a n n, ungersk
matematiker (1802—60). Redan från barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
