Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolyai, Johann - Bolyai, Wolfgang - Bolzano (Bozen) - Bolzano, Bernhard - Bom - Boma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Bolyai, W____Boma
75S
erhöll han en omsorgsfull handledning av sin
fader, Wolfgang B. (se denne), i studiet av
Euklides’ geometri och blev väl genom denne
uppmärksamgjord på den stötesten, som
före-fanns i det till synes obevisliga elfte axiomet,
vars innebörd är den, att två räta linjer, som
med en skärande tredje linje bilda olika stora
alternatvinklar, måste råkas, om de utdragas
tillräckligt. Sedan århundraden hade man
brottats med försöket att bevisa detta axiom.
Först Gauss lyckades omkr. 1800 kasta ljus
över dess väsentligaste egenskaper, nämligen
att det är obevisligt och dessutom icke
nödvändigt för att bygga upp en motsägelsefri
geometri. Gauss’ opublicerade resultat
meddelades första gången 1832 i brev till
Wolfgang B., sedan han tagit del av dennes sons,
J. B :s, till faderns arbete fogade »Appendix»
(se Bolyai, W.), vilket innehöll dessa
upptäckter och dessutom en fullständig
icke-euklideisk geometri. Några år tidigare hade
den ryske matematikern Lobatsjevskij
kommit fram till samma resultat, men nu är det
fastslaget, att B. under tiden 1823—31,
oberoende av varje annan matematiker,
uppbyggde sitt icke-euklideiska system. Se P.
Stäckel, »Wolfgang und Johann B.» (1913),
samt art. Geometri. T. B.
Bolyai [båTjåi], Wolfgang, ungersk
matematiker (1775—1856). Var studiekamrat och
ungdomsvän till Gauss, med vilken han flitigt
brevväxlade. Hans matematiska
undersökningar gällde till största delen de geometriska
grundprinciperna. B:s arbete »Tentamen
ju-ventutem etc.» (1832) är ur historisk synpunkt
märkligt genom det »Appendix», som
tillfogades av hans son, Johann B. (se ovan). T. B.
Bolza’no, ty. B o z e n, stad i ital. Tyrolen,
prov. Venezia Tridentina, vid floden Talfers
förening med Eisack och järnvägen över
Bren-nerpasset, 265 m ö. h.; 24,000 inv. (1910),
största antalet tysktalande. Turistort. Leende
dalomgivning mellan höga alper, i ö. de djärva
topparna av Dolomiterna (Schlern,
Rosengar-ten). B. har varit en huvudort för
transito-handeln mellan Italien och ö. Tyskland;
huvudartiklar vin, frukt, grönsaker och övriga
trädgårdsprodukter. På andra sidan Talfer
den lilla staden Gries, uppsökt som
klimatisk kurort. Från B. järnväg västerut uppför
Adigedalen till Meran.
Bolzäno, Bernhard, tysk-österrikisk
filosof och matematiker (1781—1848). Han
avskedades på grund av förment kätterska
åsikter 1820 från den professur i religionshistoria,
som han innehade sedan 1805 vid univ. i
Prag. B:s fallenhet för skärpa och pregnans
vid de filosofiska resonemangen förde hans
intresse över till matematikens grundfrågor,
där han ingrep med originella idéer. Först
en senare tid har dock till fullo värderat
hans insatser på detta område. Sålunda gå de
nuvarande begreppen »kontinuitet» och »övre
och undre gräns» för reella funktioner tillbaka
till B., likaså konvergensprincipen. Bland B:s
skrifter märkes »Paradoxien des Unendlichen»
(1851). Biogr. av Hoffmann (1850). T. B.
Bom. 1. Flyttbar tvärstång med stöd i
väggarna på ömse sidor om en dörröppning och
avsedd att hindra dörrens öppnande; enklare
grindanordning för att avstänga en väg
(väg-bom), markera ett gränsspärr (tullbom), skydda
trafiken, där vägar och gator korsa en
järnvägslinje i plan (järnvägsbom). En
järnvägsbom är vanligen fällbar kring ett stöd vid
passagens sida och i den kortare ändan
belastad med en tyngd, så att den reser sig
vertikalt, då den ej behöver hållas nere för
passerande tåg. Ett särskilt slags b. brukas
vid timmerflottning (se Flottning). G.H—r.
2. Ett rundhult (vanl. av trä, stundom
av järnplåt), som tjänar att utspänna den
undre delen av ett segel. Bommen får namn
efter det segel den tillhör: mesanbom o. s. v.
De segel, vilkas underkant »litsas» (fästas)
eller uthalas till en bom, kallas b o m s e g e 1.
De tåg, varmed bommen och seglet manövreras
i förhållande till vinden, kallas b o m s k o t,
det tåg, som uppbär bommens yttre ända, b o
m-d i r k. Det rundhult, som, då fartyget ligger i
hamn el. till ankars, nyttjas till båtarnas
förtöjning, kallas wa t erbom. (ö-g.)
3. Hävplanka, som vid gymnastik användes
för hävrörelser, språng och balansrörelser.
Ungefärliga dimensioner: längd 5—6 m,
genomskärning på högkant 15—20 cm, bredden
av bommens underkant 6—7 cm. U.
Böma, hamnstad i Belgiska Kongo vid flo-
Obstmarkt i Bolzano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
