Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Bomullsindustri
772
kultur samt vissa för spinningen gynnsamma
klimatiska förhållanden (jämn luftfuktighet
m. m.). Se tab. 2.
Tab. 2. Bomullskonsumtionen och
bomullsindustriens omfattning i olika länder.
(Enligt uppskattning för tiden omkr. 1913. Länderna
ordnade efter spindelantal.)
Konsumerande Konsumerad kvan-
land titet(mill.kg per år)
Antal spindlar
i fabriksdrift
(mill.)
Storbritannien ......... 1,000 55,60
Förenta staterna ....... 1,303 30,60
Tyskland ................. 430 10,90
Ryssland ................. 280 9,00
Frankrike ................ 275 7,40
Brittiska Indien ......... 467 6,40
Österrike ................ 219 4,94
Italien .................. 208 4,60
Japan .................... 310 2,42
Spanien ................... 80 2,20
Belgien ................. 80 1,52
Brasilien ................. 45 1,50
Schweiz ................... 31 1,38
Kina ..................... 657 1,25
Kanada .................... 25 0,86
Sverige ................... 22 0,55
Mexiko .................... 45 0,55
Nederländerna ............. 35 0,50
Portugal .................. 12 0,48
Danmark .................... 6 0,09
Norge ...................... 4 0,06
Persien ................... 25 (?)
Övriga länder ............. 16 (?)
Samtliga länder 5,575 omkr. .145,00
Bomullens lämplighet som spånadsvara är
i första hand beroende på fiberns längd, dess
s. k. stapellängd. Den växlar i
handelsvaran från 20 till 50—55 mm. Ju större
stapellängden är, dess finare och dyrbarare garn
kan spinnas. Kvaliteten i övrigt inom en
viss sort anges i Europa vanligen efter en
empiriskt uppgjord klassificering, den s. k.
Liverpool standard. Enligt denna är t. ex. en
av svenska spinnerier allmänt använd
kvalitet betecknad som »Texas fully middling»,
vars stapellängd är i medeltal 28 mm.
Vanligen befrias bomullen redan på
produktionsorten från frön och fasta
föroreningar genom behandling i tröskverk av olika
slag, s. k. egrenermaskiner, varvid även
avskiljas de fibrer, som äro för korta för
textiländamål. Detta avfall, s. k. 1 i n t e r s,
nyttjas i cellulosa- o. sprängämnesindustrierna
(jfr Bomu 1 Iskru t). Den »egrenerade»
bomullen packas i balar, som hoppressas
under starkt tryck och omviras med järnband.
En amerikansk bomullsbal väger numera
omkr. 225 kg netto, en ostindisk vanl. 180 kg,
en egyptisk 340 kg. Efter framkomsten till
spinneriet skall den hårt sammanpressade
bomullen åter luckras upp och blandas till
större likformiga partier. Härtill brukas en
serie maskiner, där bomullen bearbetas
medelst tandvalsar, slaganordningar o. dyl. och
formas till sammanhängande tunn vadd i
långa banor, som därefter behandlas i
kard-maskiner, sträckes i töjanordningar, vrides
och utdrages till ett grovt s. k. förgarn, som
slutligen finspinnes i spinnmaskiner. Dessa
äro till sin grundrörelse byggda på den
ur
gamla sländan, i sin moderna form kallad
spindel (se S p i n n i n g). Ett spinneris
kapacitet plägar anges genom det antal
spindlar dess maskiner sammanlagt räkna.
Spindelantalet är även mätare på omfattningen av
ett helt distrikts eller lands bomullsindustri.
Ett enkelspunnet bomullsgarns dimension
brukar i Europa räknas efter en engelsk
skala, vars olika nummer (5—225) angiva
huru många härvor på 840 yards gå på ett
engelskt skålpund. Ju finare garnet är
spunnet, dess högre blir dess nummer på denna
skala. Bomullsgarnets brukbarhet för olika
ändamål beror även på dess hårdare eller
lösare spinning, som mätes genom att man
anger antalet vridningsvarv på en engelsk tums
längd. Flera trådar kunna sammantvinnas
till s. k. flertrådigt garn. Större delen av
allt framställt garn bearbetas i väverier till
bomullstyger. Återstoden nyttjas inom
ylleindustri, trikåindustri, band- och
spetsfabrikation, gardinindustri, remtillverkning, till
fiskredskap, överspinning av elektrisk
ledningstråd m. m. Sytråd är i allm. förfärdigad
av bomullsgarn. I väveriet uppspolas garnet
dels på spolar för inläggning som väftgarn i
vävskyttlarna, dels på bommar för
anbringande som varpgarn i vävstolarna. Även
vävstolarna äro numera synnerligen fulländade
mekaniska hjälpmedel, som för fabriksmässig
tillverkning helt ersatt de gamla
handvävstolarna (se Vävning).
Till b. höra även anläggningar för
vävnadens färdigberedning genom tvättning,
blekning, färgning, appretering, glättning,
mönstertryckning o. s. v. En del av dessa
operationer sker i större industriländer t. o. m.
i särskilda fabriksföretag. Om olika slag av
bomullstyg se d. o. Jfr Vävnad.
De första uppgifterna om förarbetning av
bomull i Sverige härröra från Alingsås
manufakturverk (se d. o.) på Jonas
Alströ-mers tid. De äldsta bomullsspinnerierna
upp-stodo i början av 1800-talet (Kullens i
Le-rums socken av Älvsborgs län 1805, Holmens
i Norrköping och Sjuntorps vid Lilla Edet
1813). Omkr. 1850 hade Sveriges b. redan
nått en betydande omfattning. Den är numera
till stor del förlagd till s. v. Sverige med
Borås och Göteborg som huvudorter.
Norrköping hyser även betydande bomullsfabriker.
I Älvsborgs län kvarlever en omfattande
hem-vävnadsindustri, ledd av förläggande firmor
i Borås.
1922 funnos i Sverige enligt den officiella
statistiken 30 bomullsspinnerier, varav 10
självständiga och 20 i förening med väveri.
Bomullsspånad förekom dessutom vid 5 till
andra industrigrupper hörande fabriker.
Antalet 1922 nyttjade spindlar var 511,892 och
antalet spinneriarbetare 5,475. De tillverkade
tills. 16,583,715 kg bomullsgarn med ett värde
av 61,662,960 kr. — Antalet bomullsväverier
var 53, varav 33 självständiga och 20 i
förening med spinneri. Dessutom förekom till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
