Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomullsindustri - Bomullskrut (Nitrocellulosa) - Bomullssammet - Bomullsträd - Bomullstyg - Bomullsvivel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
773 Bomullskrut—Bomullsvivel
Tab. 3. Sveriges in- och utförsel av bomull och bomullsvaror åren 1913 och 1923.
Införsel Utförsel
Varuslag 1913 1923 1913 1923
Ton 1,000 kr. Ton 1,000 kr. Ton 1,000 kr. Ton 1,000 kr.
Bomull ....................... 21,560 25,872 18,833 44,173 135 162 44 93
Bomullsavfall (inkl, trassel) ... 3,326 2,827 1,946 . 1,951 696 592 400 318
Garn av bomull ................ 1,306 3,918 1,351 7,334 477 957 717 2,604
Sytråd av bomull ................ 313 2,731 297 2,479 — — 4 14
Fisknät, hängmattor m. m. av
bomull ............................ 58 170 72 652 19 58 7 21
Bomullsvävnader ............... 2,171 11,665 4,252 16,892 306 1,582 334 2,778
verkning av bomullsvävnader vid 11 fabriker
av annat slag. Antalet använda vävstolar var
13,799 och antalet väveriarbetare 6,023. De
tillverkade sammanlagt 11,842,635 kg
bomullsvävnader med ett värde av 81,128,293 kr.
Införseln och utförseln s. å. framgå av tab. 3.
Litt.: »Textil- och beklädnadsindustrien,
specialundersökning av Kommerskollegium» (1914,
i Sveriges off. statistik); K.-G. Hagström,
»Bomullsindustriens produktionsförhållanden»
(1921, i Tull- och traktatkommitténs
utredningar, II). G. H-r.
Bomullskrut (N i t r o c e 11 u 1 o s a) är en
kemisk förening mellan cellulosa och
salpetersyra — cellulosanitrat —, som äger
explosiva egenskaper och nyttjas för tillverkning
av sprängkroppar för militärt ändamål,
röksvaga krutsorter och konstsilke. B. ingår som
beståndsdel i dynamit, kollodium och
zapon-lacker.
Ehuru salpetersyrans inverkan på
växtfib-rer på 1830-talet undersökts av Pelouze, var
det först 1846, som Schönbein upptäckte b:s
explosiva egenskaper och påpekade dess stora
företräde framför svartkrutet.
Tillverkningen av b., som snabbt spritt sig till olika
länder, förbjöds emellertid snart på grund av
täta explosionsolyckor vid
bomullskrutsfabri-kerna. Slutligen lyckades F. Abel (se d. o.) i
början av 1870-talet förbättra
tillverkningsmetoderna och framställa en stabil produkt,
som sedermera visade sig bli grundläggande
för icke blott den moderna kruttekniken utan
även för en hel del tekniska preparat.
Tillverkningen tillgår numera på följ. sätt.
Den från frö, mekaniska föroreningar och
fett befriade bomullen torkas och nedlägges
i en för ändamålet konstruerad centrifug,
som förut fyllts med en blandning av
salpetersyra och svavelsyra. Syreblandningens
styrka och temperatur samt den tid denna
får inverka på bomullen rättas efter det
ändamål, vartill b. skall brukas. På sådant sätt
kunna mer eller mindre explosiva produkter
erhållas. Efter denna s. k. nitrering av
bomullen avcentrifugeras syran, och b. genomgår
en rad tvättningar i omväxlande kallt och
varmt vatten. Då det är av största vikt att få
en fullt syrefri produkt, söndermalas fibrerna
i holländare och kokas i större järnbehållare,
varpå den grötaktiga, kortfibriga massan
befrias från större delen av vattnet i centrifug.
B. har ungefär samma utseende som vanlig
bomull, ehuru fibern är något hårdare och
strävare. I fuktigt tillstånd kan det hanteras
utan risk, men torrt b. är ytterligt känsligt
för rivning och stöt, antändes synnerligen
lätt och förbrinner under livlig gasutveckling
utan att kvarlämna några rester. Ju högre
nitreringsgraden är, dess häftigare sker
upp-flämningen; små mängder b. kunna förbrinna
på svartkrut utan att antända detta.
B:s stora användning beror på att vissa
slag därav, de lägre nitreringsgraderna, äro
lösliga i eteralkohol, aceton, amylacetat,
ättik-eter m. fl. vätskor. Härvid fås gelatinerade
produkter, som kunna valsas, pressas och
formas efter behag. Alfred Nobel fann 1875, att
även nitroglycerin har förmåga att gelatinera
lågnitrerad bomull, och grundade därpå
såväl den gelatinerade dynamiten som ballistit
(nobelkrut). Nobelkrutet liksom
nitrocellu-losakrutet (i eteralkohol löst b.) utvalsas och
skäres i korn eller pressas i form av trådar,
stavar eller rör till drivmedel i gevär och
kanoner, och dessa krutsorter ha den
ovärderliga egenskapen att vid skjutning ej avge
någon nämnvärd rök. För
militärsprängämnen nyttjas de högnitrerade produkterna, som
med viss fuktighetshalt eller paraffinhalt
pressas till kroppar av lämplig form för
torpeder, minor etc.; för dylika kroppars
sprängning kräves knallkvicksilvertändhatt,
kombinerad med tändpatron av torrt,
komprimerat b. Vid tillverkning av celluloid (se
vidare d. o.) tillsättes kamfer, varigenom fås
en hornartad, strukturlös massa, som vid
upphettning blir plastisk men åter hårdnar
vid avsvalning. Den nyttjas i stor
utsträckning för tillverkning av kragar, knivskaft,
leksaker m. m. Även film är en viss
modifikation av celluloid, och konstsilke
framstäl-les av nitrocellulosa, som löses i eteralkohol
och därefter spinnes i fina trådar, vilka få
löpa genom en denitreringvätska, som förtar
trådens explosiva egenskaper. G. v. F.
Bomullssammet, se Sammet.
Bomullsträd, se Kapokträd.
Bomullstyg framställas av många kvaliteter
och olika slag. Man skiljer t. ex. mellan täta
(t. ex. bomullslärft, katt un, nanking, perkal,
shirting), h a 1 v t ä t a (t. ex. muslin) och
glesa (t. ex. tarlatan); sammetsvävt b.
kallas manchestersammet och velvet. Blandade
b. tillverkas av bomullsgarn och linne-,
silkes-eller yllegarn (det sista vanligen kallat
halvylle). Jfr Vävnad.
Bomullsvivel, Antho’nomus gra’ndis, en av
bomullsplantans svåraste skadeinsekter. Den
tillhör släktet bio m v i v lar och är till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
