Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomärke - Bon (god) - Bon (skattkammarväxlar) - Bona (polera) - Bona (fideikommiss) - Bona (uppfostringsanstalt) - Bonac (Bonnac), Jean Louis d’Usson - Bonad - Bona Dea - Bona fide - Bonald, Louis Gabriel Ambroise - Bonanza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Bon—Bonanza
778
Svenska bomärken.
för viss gård. Urspr. kallades endast de senare
b., de förra i allm. märken. De egentliga b.
bibehöllos alltid; hos byns ålderman fanns en
sammanställning av dem, som voro gällande.
Dessa märken sattes å husgeråd och bohag,
inbrändes å kreaturen eller inskuros i deras
öron o. s. v. Oftast bildas ett b. av en stav
med därtill fogade kännestreck, varigenom
det ibland påminner om runor. Under
medeltiden hade var borgare sitt b., vilket han även
plägade sätta i sitt sigill, varigenom b. kom
att svara mot frälsemännens vapensköldar.
Liknande märken användes ofta av
stenhuggare och klockgjutare. Sedan skrivkonsten
blivit mera allmän, ersattes b. av namnets
initialbokstäver. — Än i dag inskäres
hjordägarens b. i öronen på lappländska renar och
gotländska får. Likaså bära de i Norrlands
älvar flottade timmerstockarna sina ägares
märken för att efter dem sorteras. Hs Hd.*
Bon [bå], fr., god; bra.
Bon [bå], plur. bons, fr., skattkammar
-växlar, motsv. eng. exchequer bilis. Utgöra
en del av franska statskassans löpande skuld
och utfärdas för 3 månader till ett år, när
skatteinbetalningen utfaller senare än de
utgifter, som skola bestridas, eller vid
budgetbrist. K. Ä.
Bona, ingnida och polera (parkettgolv,
ekmöbler o. dyl.) med vax. Härför nyttjas s. k.
b o n v a x, vanligen innehållande vax,
terpentin och något färgämne.
Bona, fideikommiss på Munsö i Mälaren,
utgör med underlydande i Munsö och Adelsö
socknar 1,390 har, därav 548 har åker.
Tax.-värde 823,600 kr. (1923). Tillhörde under
medeltiden Uppsala ärkestol och äges nu av
ätten Giertta.
Bona, statens uppfostringsanstalt i Västra
Ny socken, Östergötlands län, en kronodomän
på omkr. 1,500 har, varav Vs åker, resten skog
och impediment. Anstalten, som varit i bruk
sedan 1905, mottager minderåriga manliga
förbrytare i åldern 15—18 år enligt förordnande
av domstol. Sedan de intagna en tid hållits
under observation, överföras de alltefter de
olika anlag de röja till jordbruks- eller hant-
verksavdelningen. För mycket opålitliga
element finns en sluten övervakningsavdelning.
Under vinterhalvåret gå internerna morgon
och afton i skola, fördelade på 6 klasser.
Grundprincipen för behandlingen av de
intagna är personlig påverkan i
uppfostrings-syfte under medgivande av lämpligt mått av
frihet. Utskrivning sker senast vid uppnådda
21 år, i regeln föregången av
försöksanställ-ning hos privat arbetsgivare. Antalet intagna
under perioden 1905—1922 har varit 1,150.
Bona’c (Bonnac), Jean Louis d’U
s-s o n, markis de, fransk diplomat (omkr. 1672
—1738). Bliven fransk överste, avgick B. som
envoyé till Karl XII 1701 (beskickningen
skildrad i »Annales de 1’École libre des
Sciences politiques», tome VIII, 1893) och mottogs
i Libau men fick ej följa med i fält. Han
understödde Räköczis uppror i Ungern mot
kejsaren, ackrediterades 1707 hos Stanislaus
Leszczynski men lämnade Polen efter
Poltava-slaget 1709. Efter hemkomsten författade han
en sammanställning rörande nordisk politik
1700—10 (tr. i »Revue d’histoire
diploma-tique», bd 2—3, 1888—89). B. var minister
i Madrid 1711—13, ambassadör i
Konstantino-pel 1716—24 och minister i Schweiz 1727—36.
Hans »Mémoire historique sur 1’ambassade de
France ä Constantinople» (utg. 1894) berör
även svensk-turkiska förbindelser. — Hans son
Pierre de B., greve d’Usson (1724—82) var
fransk ambassadör i Stockholm 1774—82.
Bonad, se Väggbonader.
Bo’na Dèa, lat., »den goda gudinnan»,
binamn i rom. mytologien på flera
gudomligheter, vanl. på den gammalromerska
frukt-barhetsgudinnan Fauna; sedermera namn på
en egentl. grekisk gudomlighet (Damia), till
vars ära årligen under en natt i december en
hemlig gudstjänst för statens väl firades av
förnäma romerska kvinnor. Män voro
ovillkorligen uteslutna och hade ej heller rätt att
beträda gudinnans tempel.
Bo’na fi’de, lat., på god tro, uppriktigt, på
tro och heder. Motsats: mala fide. Jfr Dolus.
Bonald [båna’1], Louis Gabriel A
m-b ro ise, vicomte de B., fransk politiker o.
förf. (1754—1840). Flydde under
revolutionen till Heidelberg, där han i »Théorie du
pouvoir politique et religieux» (1796; 2:a uppl.
1854) hävdade den absoluta monarkien och
altaret som alla samhällsinstitutioners
grundval. Under Napoleons regering ledde B. från
sitt gods jämte Chateaubriand den rojalistiska
tidningen Mercure de France. Under Ludvig
XVIII blev B. deputerad, ledamot av
Franska akademien (1816) samt 1823 pär. Han var
genom sin kunskapsrikedom och logiska skärpa
ultramontanernas mest framstående förf. Efter
julirevolutionen 1830 drog sig B. tillbaka från
politiken. Litt.: Faguet, »Politiques et
moralistes du XIX:e siècle», ser. 1 (1891).
Bonanza [båna’ntsa] (sp., »vackert väder»,
lycka). Ordet brukas av amerikanska
guld-oeh silvergrävare om särskilt rika fynd; skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
