Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonington, Richard Parkes - Boninöarna - Bonitering - Bonitet - Bonitsläktet - Bonivard, François de - Bon jour - Bonjour - Bon marché (Au bon marché) - Bon mot - Bonn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Boninöarna—Bonn
814
även små historiska kompositioner (en finns
på Nationalmuseum) i stark kolorit och rask
penselföring. G-g N.
Boninöarna, jap. Munin-to (»de obebodda
öarna») el. Ogasawarajima, japansk ögrupp i
Stilla havet, s. ö. om Hondo (mellan 26° 30’
och 27° 45’ n. br. och mellan 141° och 143°
ö. Igd). De äro vulkaniska öar med korallrev,
tills, omkr. 70 kvkm med omkr. 3,500 inv.
De största av de i tre grupper fördelade öarna
äro Ototojima, Anijima och Chichijima i den
mellersta och Hahajima i den sydligaste
gruppen. öarna alstra rörsocker, bananer, ananas
och citroner. Bästa hamn Port Lloyd på ön
Peel. — Japanerna påstå sig ha upptäckt
öarna redan på 1500-talet men togo dem i
formell besittning först 1875, med ty
åtföljande invandring av några tusental japaner
och inrättande av skolor, post, vägar o. s. v.
Från 1820-talet uppkom en liten befolkning
av skeppsbrutna och andra tillfälliga
besökare från Hawaii etc., och dessas
engelskspråkiga avkomlingar leva ännu kvar som
japanska medborgare. B. Kgn.
Bonitèring (av lat. bo’nitas, godhet),
värdesättning. 1. En metod, som brukas i
synnerhet vid bedömande av ullfällens beskaffenhet
hos får, varvid ullens kvalitet på olika delar
av kroppen betecknas med siffror enl.
överenskommet system (se P o i n t e r i n g). E.T.N.
2. Inom jordbruket betecknar b. de
grundregler, efter vilka jordarternas godhet och
bördighetsförhållanden bestämmas och
beräknas vid jämförelse sinsemellan. Särskilt
användes denna term inom skogshushållningen.
För angivande av skogsmarkens
virkespro-ducerande förmåga brukar göras en
uppdelning i bonitetsklasser eller
växtlighetsgra-der, varvid ett flertal olika system kommit
till användning. Vid t. ex. statens
skogsin-delningar skiljes på boniteterna I—VIII, där
I angiver bästa skogsmark med en årlig
produktionsförmåga av omkr. 10,5 kbm per
hektar under förutsättning av 100-årig
omloppstid och bästa möjliga
beståndsförhållan-den. För varje lägre klass tänkes
produktionsförmågan sänkt med omkr. 25 %. För
dessa klasser upprättas sedan
produktionsta-beller, angivande olika trädslags normala
utveckling vid olika åldrar och på olika marker,
och boniteringen bildar sålunda underlag för
en mångfald skogsekonomiska kalkyler.
Vid fastighetstaxering enligt 1921 års
bestämmelser skall för varje skogsfastighet
åsättas en medelbonitet för skogsmarken,
varvid 0,5, 1,0, 1,5 o. s. v. användas, då siffran
direkt anger markens bedömda
produktionsförmåga i kbm virke per har vid god
skogsvård. — Tidigare brukade bästa bonitet
angivas som »växtlighetsgrad» 1,0 med lägre
grader i tiondelar härav. Denna gradering
har bl. a. använts vid hyggesutläggning, då
hyggestrakternas areal gjordes omvänt
proportionell mot växtlighetsgraden.
Vid ägogradering i samband med lantmä-
teriförrättningar sker fortfarande en b. av
denna typ, ehuru bästa mark på trakten
åsättes grad 1, medan graderna 1,5, 2 o. s. v.
angiva, att 1,5, resp. 2 ggr större arealer böra
tilldelas av dessa sämre marker. Någon
anslutning till produktionstabeller kan med detta
system icke ernås, och detta så mycket mindre,
som graden eller b. ej enbart avser
skogs-producerande förmåga utan jämväl duglighet
till bete eller för jordbruksändamål m. m.
Utförandet av en god markbonitering är
mycket svårt, då produktionsförmågan genom
olika brukningsmetoder eller olika markvård
kan växla inom rätt vida gränser. T. J.
3. Kvantitativ undersökning av faunan på
havs- el. sjöbottnen, införd av den danske
fiskeribiologen C. G. Joh. Petersen (se d. o.).
Man betjänar sig vid b. av en s. k. b o 11 e
n-h ä m t a r e, som väsentligen består av två
mot varandra rörliga skövlar. När dessa
fällas samman, hugges bottenmaterial ut från
en bestämd ytenhet (i regel 0,1 kvm). Genom
bestämning, räkning och vägning (råvikt och
torrsubstans) av organismerna i de upptagna
proven erhåller man en bild av utbredningen av
de olika på bottnen levande djuren och särskilt
djursamhällena (biocönoserna, se B i o c ö n o s)
samt kan tillika exakt uppskatta bottnens
växlande förmåga att erbjuda fiskföda. J. R-m.
Bonitöt, grad av värde; jfr Bonitering.
Bonltsläktet, se Makrillfiskar.
Bonivard [bånivä’r], F r a n g o i s de,
schweizisk andlig (1496—1570). Var prior i
Genève och en av ledarna för
självständig-hetspartiet. Han togs därför 1519 till fånga
av hertigen av Savojen, frigavs efter ett års
fångenskap men fängslades ånyo 1530. Han
fick då i 6 år försmäkta i slottet Chillons
underjordiska fängelse (därför kallad
fången på Chillon) och blev fri, när
ber-narna erövrade slottet 1536. B. är hjälten i
Byrons dock mycket ohistoriska dikt »The
prisoner of Chillon».
Bon jour [bä ^ö’r], fr., god dag.
Bonjour [bånju’r], benämning på ett slags
livrockar (ofta dubbelknäppta), som blivit så
kallade, därför att de begagnades vid
morgon-och förmiddagsbesök.
Bon marché [ba marfe’], eg. Au bon
marché, fr., gott köp, billigt pris. Namn
på stora affärshus (det mest bekanta i Paris).
Bon mot [bå må’], fr., kvickt infall.
Bonn, stad i preuss. Rhenlandet, på v.
stranden av Rhen, 25 km s. s. ö. om Köln,
50 m ö. h. i en vacker omgivning; 91,410 inv.
(1919). Bland byggnader märkas katedralen
(Münster) i romansk och övergångsstil från
1000- till 1200-talet med fem torn, det
mittersta 95 m högt, rådhuset, Beethovens
födelsehus och f. d. kurfurstliga slottet, nu
universitet. Detta leder sina anor tillbaka till
en 1777 upprättad akademi. Det nuv.
universitetet stiftades 1818 och är ett av Tyska
rikets största. Dit är lantbrukshögskolan
B.-Poppelsdorf (inrymd i slottet Poppelsdorf)
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
