Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonn - Bonnac - Bonnard, Pierre - Bonnat, Joseph Florentin Léon - Bonne - Bonner Durchmusterung - Bonnesen, Karl Johan - Bonnet, Charles - Bonnett - Bonneval, Claude Alexandre (Ahmed pascha)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Bonnac—Bonneval
816
sluten. 1923 utgjorde studenternas antal 2,971,
lärarnas 235. Livlig handel och industri
(maskiner, pianon, porslin m. m.). — B. anlades
av romarna (Castra Bonnensia), var 1273—
1794 kurfurstens av Köln residens, och
tillhörde 1801—14 Frankrike.
Bonna’c, se B o n a c.
Bonnard [bånä’r], Pierre, fransk målare
(f. 1867), påverkades mindre av sina
akademiska studier än av modernister (Manet, Degas,
Cézanne) och utställde från 1895 på
»indepen-denternas» salong. Han gjorde sig först känd
genom originella affischer, litografier och
bokillustrationer, som målare genom porträtt,
interiörer, naket, landskap och även
dekorativa väggmålningar. Dristig kolorist och
modernist, målar B. med fyllig färg och brett
föredrag. Representerad i Göteborgs och
Köpenhamns museer. G-g N.
Bonnat [båna’], Joseph Florentin Léon,
fransk målare (1833—1922). Född i Bayonne,
vistades B. i sin ungdom i Spanien, var
lärjunge av F. Madrazzo i Madrid, studerade sedan
i Paris för Cogniet och
i Rom, reste i orienten,
var därefter verksam
i Paris allt intill sin
höga ålderdom. Hans
motivkrets är mycket
växlande:
fornhistori-ska ämnen,
kyrkmålningar (bl. a. i
Pan-théon), folklivsbilder i
stor skala från Rom
och Jerusalem.
Dessutom upptogs han
mycket av
porträttmål
ning, utförde bl. a. en mängd officiella porträtt
av republikens styresmän och spetsarna inom
det politiska och konstnärliga livet, figurerna
hållna i stark samlad belysning, ansiktena
ytterst kraftfullt modellerade, även karaktären så
att säga uthamrad i de bestämmande
grunddragen. Föredraget är brett, måleriskt, ibland av
brutal kraft. Sitt ytterst från spanska målare,
främst Ribera, upptagna sätt att åstadkomma
stark ljus verkan fasthöll han följdriktigt
under sin långvariga verksamhet. De starka,
klara, brokiga färgerna i de romerska
genremålningarna övergingo i porträtten till enkla
motsättningar mellan ljus och skugga.
Modelleringen av den nakna kroppen i hans »Kristus
på korset» i Louvre är på en gång bred och
minutiös, uppdriven till största skärpa. B. var
från 1888 föreståndare för akademiens
målarskola och hade även enskilda elever; bland de
skandinaviska voro N. Forsberg, G. Cederström,
prins Eugen, Tuxen och Kröyer. Sin
omfattande, högst» värdefulla samling av gammal
och modern konst skänkte han till sin
födelsestad, där den bildar »Musée Bonnat». G-gN.
Bonne [bån], fr., »den goda», barnsköterska,
barnfröken, som talar främmande språk.
Bonner Durchmusterung [bå’ner
do’r^mosto-rop[, se Argelander, F. W.
Bo’nnesen, Karl Johan, dansk skulptör
(f. 1868), studerade i Köpenhamn, debuterade
med en hunnerhövding och har sedan utfört
många livfullt uppfattade och framställda
asiatiska barbartyper. B. har besökt Egypten,
Siarn, Japan och Nordamerika, där han 1898
utförde två grupper till sin avlidne landsman
Rohl-Smiths monument över general Sherman
i Washington. Bland hans övriga verk märkas
»Grubblande Kain», »En olycklig», »Döden
och Amor», »Beduin på kamel», »Tors strid
med jättarna» (fontän, i förstorad skala i
koppar uppställd på taket av en byggnad vid
Ny Carlsbergs bryggeri), »Diana på jakt»
(på Trondhjems plads i Köpenhamn),
»Mannen som binder björnen», statyetter som »En
jylländsk tjur», grupperna »Två lejon»,
»Elefant med sin unge» m. fl. i Köpenhamns
konstmuseum. G—g N.
Bonnet [bånä’], Charles, schweizisk
naturforskare och filosof (1720—93). Ägnade
sig från ungdomen åt biologisk forskning,
tills en ögonsjukdom tvang honom att syssla
med teoretisk spekulation. Mest känd som
upptäckare av partenogenesen hos insekterna.
Dessutom framställde han en utvecklingsteori,
som starkt påverkat Lamarck; han ordnade
alla levande varelser i en serie och ansåg,
att en verklig utveckling ägt rum från lägre
till högre former. B. var en bland 1700-talets
sensualistiska psykologer men dock ej så
radikal i denna riktning som Condillac. Själens
odödlighet sökte han försvara genom
antagandet av en eterisk kropp, som följer själen
vid skilsmässan från den synliga kroppen.
Huvudarbete: »Essai de psychologie» (1755).
Led. av sv. Vet.-akad. 1753. 8-e;E-kN-d.
Bonne’tt (av fr. bonnet, mössa). 1.
Damhatt med bakband, särskilt av den i
frälsningsarmen använda typen. — 2. På
en vall upplagda
skydd för skyttars
huvuden. — 3. Ett
segel (a), som vid
svag vind litsas
(fästes) till annat
segels underkant ’v
och benämnes efter
detta, t. ex. k 1
y-varbonnett. B.
förekommer
nume
ra sällan.— B. kal- A
las även
förlängningen av ombord
nedhängande föremål, som avses räcka ned i
vattenytan; sålunda förekomma bonnetter till
fallrep, lejdare (stegar) m. m. (ö-g.)
Bonneval [bånvaT], Claude Alexandre
de, greve, även kallad Ahmed p as c h a,
fransk äventyrare (1675—1747). Var en
tapper och duglig officer med hetsigt lynne,
ingick som yngling i fransk krigstjänst men
förolämpade krigsministern, då han icke vann
befordran, samt flydde undan krigsrättens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
