Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordet, Jules - Bordhai - Bordiamanter - Bordighera - Bordläggning - Bordone, Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Bordhai—Bordone
842
tills, m. Gengou i slem från
luftrören hos kikhostpatienter
påvisat en liten bakterie, Bacillus
pertussis, sannolikt denna
sjukdoms specifika alstrare. Led. av
sv. Vet.-akad. 1916. A. W-dt.
Bordhai, svensk missionsstation
i Indien, Centralprovinserna,
upprättad av Evangeliska
fosterlandsstiftelsen 1894. Jfr Mission.
Bordiamanter, se Bor.
Bordighera [ ge’ra], stad på ital.
rivieran, 11 km från franska
gränsen, prov. Porto Maurizio; 4,342
inv. (1911). Vinterkurort
(vintertemperatur 11-12° C). Palmlunder.
Bordläggning. 1. Den yttre
beklädnaden å ett fartygs sidor och
botten. Å träfartyg (samt å s. k.
compositefartyg; se d. o.) består
b. av långskepps utanpå spanten
lagda plankor, som läggas i s. k.
plankgångar.
Plankgångarna ligga antingen (på större
fartyg och en del båtar) stumt mot
varandra, d. v. s. deras yttersidor
bilda en jämn yta, i vilket fall
fartyget säges vara byggt på
k r a v e 11, eller ock (på
småfartyg och en del båtar) skjuter den
ena plankgångens underkant något
över den underliggande
plankgångens överkant, i vilket fall
fartyget säges vara byggt på
klink. Några plankgångar
ut
föras tjockare än de övriga och ha
särskilda namn. Så t. ex. kallas plankgången
närmast kölen sambordsplankan,
plankgångarna i närheten av vattenlinjen
bärg-h u 11 e t och plankgången mitt för däckets
waterbord och närmast under skarndäcket
råhultet. På båtar få
bordläggningsgång-arna namn av bordgångar och plankorna
namn av bord, öppningen mellan två
närliggande gångar kallas nåt.
På järnfartyg består b. av valsade
järnplåtar, nitade sinsemellan samt till spant,
stävar och köl i långskeppslöpande rader,
vilka benämnas stråk. Stråken förbindas
sinsemellan genom långskepps anbragta s. k.
växlar. De stråk, som ligga direkt an mot
spanten, kallas innerstråk och de övriga
ytterstråk. Nedersta stråket kallas
kölstråk och stråken i höjd med däcken
bärg-hul t s s tr åk. Bordläggningsplåtarna inom
varje särskilt stråk stöta antingen stumt
mot varandra och hopnitas medelst en
invändigt anbringad skarvribba, eller ock nitas
en förligare plåts akterkant till den i samma
stråk närmast akter därom liggande plåtens
förkant. Ax. L.
2. Ett av de sätt, varpå tid och tillfälle
beredas för medlemmarna i en beslutande
församling, kommitté, direktion, kollegium o. s. v.
att före ett ärendes avgörande taga närmare
Fiskaren lämnar den helige Marcus’ ring åt dogen. Målning av
Paris Bordone.
kännedom om dithörande frågor och
handlingar. Man kan därvid förfara antingen så,
att handlingarna i saken kringsändas till
medlemmarna (»cirkulera»), eller så, att
handlingarna, för att under en viss tid vara
tillgängliga för den, som vill taga kännedom om
dem, kvårlämnas »på bordet», d. v. s. hos
vederbörande kansli (bordläggning). B.
ersätter inom svenska riksdagen till en del de
s. k. läsningar, som äro föreskrivna i
andra parlamentariska församlingars
arbetsordningar. Enligt svenska riksdagsordningen
gäller i allmänhet såsom grundsats, då fråga
är om att upptaga till behandling ett väckt
förslag, att b. må ske en gång före remiss
till utskott och att, sedan utskottsbetänkande
inkommit, b. därav skall ske en gång och
kan, utom i vissa uppgivna fall, på fleras
begäran förnyas, men att ärendet, då det
därnäst i laga ordning förekommer till
behandling, måste avgöras. I praxis äga
regelmässigt två b. rum utom i brådskande
mål. — B. bör skiljas från uppskov med ett
ärendes avgörande. Oberoende av b. kan
nämligen tiden för ett ärendes slutliga avgörande
utsättas till dag, som inträffar senare än den,
som efter bordläggningsordningen bort
komma i fråga.
Bordone [bårdå’ne], Paris, italiensk
målare (1500—71), verksam i Venezia, tidtals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
