Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borg - Borg (socken) - Borg, Axel Leonard - Borg, Elsa Dionysia - Borg, Fredrik Theodor - Borg, Ossian Edmund - Borg, Pär Aron - Borgafjällen - Borganäs - Borgarbeväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Borg—Borgarbeväpning
850
1’architecture frangaise» (1853—68); Enlart,
»Manuel d’archéologie frangaise» II (1904);
Piper, »Burgenkunde» (2:a uppl. 1912); Hahr,
»Skånska borgar» (1914—22) och »Den äldre
vasatidens svenska borgar» (1917); P. A.
Olsson, »Skånska herreborgar» (1922). H. W-n.
2. Sjöv. Begagnas mest i sammansättningar
för att beteckna sådana tåg, kättingar o. dyl.,
som å fartyg under hårt väder användas till
att förstärka andra tåg m. m., exempelvis
borgbrassar, borgbarduner. — Borga upp,
förstärka surrningarna å ankarna, båtarna
el. dyl. och därvid ofta något upplyfta dessa
tyngder. (ö-g.)
Borg, socken i n. Östergötland mellan Glan
och Norrköping; Memmings härad,
Östergötlands län; 76,26 kvkm, 3,602 inv. (1925), därav
i Borgs villastad 1,202. Slättbygd med spridda
bergkullar och skogspartier. I n. sjön Glan
och Motala ström, i s. Asplången. 2,089 har
åker, 2,971 har skogs- och hagmark. Inom B.
ligger Borgs villastad (se d. o.). Tillhör
Norrköpings eller Lösings, Bråbo och Memmings
kontrakt, Linköpings stift.
Borg, Axel Leonard, målare (1847—
1916). Efter ett par års zoologiska studier
var han elev vid Konsthögskolan och gjorde
studieresor till Paris 1875—78 och 1882—83.
Målade först landskap och figurstudier under
påverkan av franskt friluftsmåleri (1878
sålunda den realistiskt hållna paradisscenen »I
oskyldighetens tillstånd», nu i Lunds
universitets konstmuseum). Efter hemkomsten slog
han sig 1883 ned i Örebro, målade porträtt
och folkliga genretavlor samt specialiserade
sig småningom på djurmåleri, särskilt på friskt
uppfattade framställningar av älgarnas liv i
skog och mark. Hans »Älgfamilj» (1893)
finnes i Nationalmuseum. H. W—n.
Borg, Elsa Dionysia, filantrop (1826
—1909). Var 1859—74 lärarinna i Gävle och
utövade sedan som föreståndarinna för ett i
Vita bergen i Stockholm 1876 grundat
»bibel-kvinnohem» samt därmed förenade
skyddshem för fallna kvinnor, missionshem och fyra
barnhem en uppoffrande och välsignelserik
verksamhet. Se därom »Återblick öfver 15
års missionsarbete vid Hvita bergen» (1892)
och hennes »Lefnadsminnen» (1910).
Borg, Fredrik Theodor, tidningsman,
politiker (1824—95). Född i Landskrona,
nödgades B. av ekonomiska skäl avbryta sina
universitetsstudier i Lund
och vistades 1847—-53
i Stockholm bl. a.
som skolman, utgivare,
jämte N. P. Nordin,
av den socialistiska
tidningen Reform (dec.
1849—maj 1850) och
senare medarbetare i
Aftonbladet. Han blev
1853 i Hälsingborg
medarbetare i
Stur-zen-Beckers öresunds-
Posten, blev dess redaktör 1855 och ägare 1856
och redigerade den till sin död. B. var 1879
—84 led. av Andra och 1884—92 av Första
kammaren. Som politiker var B. radikal,
ivrade för ståndsrepresentationens avskaffande,
tillhörde sedan i riksdagen lantmannapartiet
och verkade bl. a. för kvinnans politiska och
sociala likställighet med mannen samt för
fredssaken. Han väckte 1884 den första
motionen om politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor. Personlig vän till Björnson, hyste
B. i unionsfrågan livlig sympati för
norrmännens självständighetssträvanden. Biogr. av
Louise Hamilton (1910).
Borg, Ossian Edmund, lärare för
dövstumma och blinda (1812—92), son till P. A.
B. Var 1839—75 föreståndare och förste
lärare vid Institutet för dövstumma och blinda
och kvarstod som sådan till 1875.
Borg, Pär Aron, stiftaren av Allmänna
institutet för dövstumma och blinda (1776—
1839). Var urspr. tjänsteman och blev 1809
protokollssekreterare men hade 1807 börjat att
undervisa en blind
flicka och fördes
härigenom på tanken
att i Stockholm
upprätta ett institut för
dövstumma och
blinda. Härför fick han
1808 av K. m:t ett
årligt anslag av 675
kr., som några år
senare av riksdagen
höjdes till 5,000 kr.
1812 förflyttade B.
institutet från staden ut till det av honom
inköpta övre Manilla på Djurgården. Efter en
brytning mellan B. och institutets direktion fick
B. 1817 avsked. Då upprättade han utan
anslag ett enskilt institut för dövstumma å
Manhem invid övre Manilla. Grannsämjan
mellan de båda instituten blev ej god, och det
allmänna institutet flyttades därför åter till
staden. 1819 utsågs B. ånyo till föreståndare
för det allmänna institutet, som förlädes till
Manhem och sammanslogs med B :s enskilda
institut. 1823 hade B. tjänstledighet för att
i Portugal upprätta ett institut för
dövstumma. Efter återkomsten 1828 mottog han en
tid jämväl svagsinta personer i sin vård. Pr.
Borgafjällen, fjällmassiv på gränsen mellan
Jämtland och Lappland, s. om Kultsjön.
Högsta punkten, Jenjenjetjem, når 1,455 m.
Borganäs, medeltida fäste i s. Dalarna,
förstört av Engelbrekt midsommaren 1434.
Enligt Styffe skulle B. ha legat i Stora Tuna
på ett näs i Dalälven intill Domnarvet; äldre
tradition anger en holme invid Grådö, 4 km
s. ö. om Hedemora. På båda platserna ha
grunderna till befästa gårdar från medeltiden
framgrävts.
Borgarbeväpning, trupper, bildade av
städers borgerskap. Första början till en ordnad
b. har man att söka i de italienska städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
