Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgerskap - Borgerskapets bemedlingskommission - Borgerskapets femtio äldste - Borgerskapets gubbhus - Borgerskapets änkehus - Borgesman - Borgfred - Borgfrid - Borggreve - Borggårdstalet - Borghamn - Borghese, släkt - Borghese, Camillo - Borghesiske fäktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Borgerskapets bemedlingskommission—Borghesiske fäktaren
858
ställdes 1902, sedan förutv. indelning gällt fr.
1849, följande klasser: grosshandlare (12
röster); minuthandlare (12); fabrikanter (5);
sjökaptener (2); byggmästare, murarmästare,
stenhuggare, grundläggare och
kakelugnsma-kare (2); bryggare och källarmästare (2);
bagare och sockerbagare (1); juvelerare,
guldsmeder, urmakare, gulddragare och guldslagare
(1); målare, lackerare och tapetserare (1);
snickare och svarvare (1); smeder, plåtslagare,
bleckslagare och kopparslagare (1); skräddare
(1); skomakare (1); hyrkuskar och åkare (1);
samt det övriga b. (7). Jfr B u r s k a p.
Borgerskapets bemedlingskommission, se
Bemedlingskommission.
Borgerskapets femtio äldste i Stockholm
hade sedan 1745 en av rådet utsedd
representation, »fullmäktige på menighetens vägnar»;
i början 24, sedan 48 och slutligen 50 led.
Dessa 50 äldste/vilkas befattning med stadens
förvaltning upphörde genom kommunallagen
för Stockholm 1862, väljas av de
burskaps-ägande borgarna (se B u r s k a p) och utgöra
numera överstyrelse för borgerskapets
änke-och gubbhus samt ha att yttra sig om
bur-skapsansökningar.
Borgerskapets gubbhus, Högalidsgatan 28,
Stockholm, lämnar vård åt fattiga borgare,
minst 60 år gamla. Direktionen väljes av
Borgerskapets femtio äldste. Dess kapital och
fonder uppgå f. n. till omkr. 3,186,000 kr.
Erhöll kungl. reglemente 1788.
Borgerskapets änkehus, Norrtullsgatan 45,
Stockholm, avser att giva bostad och
underhåll åt ålderstigna fattiga borgaränkor, som
skola vara minst 60 år gamla. Anstalten
erhöll kungl. reglemente 1724, och dess kapital
och fonder uppgå f. n. till omkr. 2,892,000 kr.
Borgesman, dets. som borgensman, se
Borgen.
Borgfred, bevarandet av fred mellan
politiska partier under en för fäderneslandet
hotfull situation. I denna bet. nyttjades ordet i
Sverige under världskriget. I Frankrike
kallades samma sak union sacré.
Borgfrid. Det särskilda rättsskydd, som
konungens person åtnjöt i medeltidens
germanska riken (konungsfrid), gällde även den
plats, där han vistades, och utsträcktes till
kungliga borgar jämväl under hans frånvaro.
Så uppkom ur konungsfriden en b., som
innebar, att en våldsgärning inom en kunglig borg
straffades hårdare, än om den begåtts
annorstädes. Även enligt nu gällande sv. lag
(strafflagen II: 5—7) är fridsbrott inom konungens
slott i huvudstaden eller annorstädes i slott,
hus eller gård, där konungen vistas, belagt
med svårare straff.
Borggreve (ty. Bur g gr af) var i Tyskland
under medeltiden den tjänsteman, som förde
befälet på en kunglig borg och där tillika
utövade den grevliga domsrätten. Understundom,
t. ex. i Nürnberg och Magdeburg, blev denna
värdighet ärftlig med furstlig rang. S. B.*
Borggårdstalet, se Bondetåget.
Borghamn, gammalt kalkstensbrott n. om
Omberg i Östergötland, tillhörigt staten.
Därifrån har sten hämtats till en mängd
byggnader inom landet, såsom Alvastra och
Vadstena kloster och slott, Karlsborgs fästning,
Nationalmuseum m. m.
Borghese [-ge’-], ryktbar romersk
adelssläkt. Nämnes först 1238 i Siena;
överflyttade till Rom, där C a m i 11 o B. (1552—1621)
blev påve 1605 som Paul V (se d. o.). Han
grundläde släktens rikedom bl. a. genom att
åt systersonen kardinal Scipione C a f f
a-r e 11 i jämte namnet B. förläna släkten
Cen-cis konfiskerade vidsträckta jordagods. Dessa
övergingo genom arv 1633 till Pauls brorson
Marcantonio B. (d. 1658), som 1605
erhållit furstendömet Sulmona. Från denne
härstammar släkten, som tog plats bland
Roms förnämsta genom sonen P a o 1 o s (d.
1646) äktenskap 1614 med Olimpia
Aldobran-dini, senare omgift med furst Camillo Pamfili.
Efter hundraårig process med denna släkt
tillföllo de rika aldobrandinska arvegodsen
1769 släkten B., till vilken då även knötos
titlarna furst Aldobrandini och furste av
Ros-sano. Furst C a m i 11 o B. (se nedan) hade
brodern Francesco B., furst Aldobrandini
(1776—1839), efter vars död släkten delade sig
i 3 linjer: B., Aldobrandini ooh Salviati.
Francesco B:s sonson Giulio B. (1847—1914)
antog 1875 efter sitt gifte med furst
Torlo-nias dotter för sig och efterkommande namnet
T o r 1 o n i a. Hans äldre bror furst P a o 1 o
B. (1845—1920) förlorade en stor del av
släktförmögenheten, varefter huset B:s dyrbara
samlingar måste försäljas. Familjearkivet
inköptes till Vatikanen; italienska staten
för-värva’de släktens väldiga parkområde Villa
Borghese (se om detta art. Rom) jämte i
därvarande sommarpalats befintliga tavel- och
antiksamlingar och överlämnade parken till
staden Rom. — Om släktpalatset Palazzo
Borghese se Rom. B. H-d.
Borghese [-ge’-], Camillo, furst, italiensk
aristokrat (1775—1832). Blev 1796 fransk
militär och 1803 gift med Napoleons syster
Pau-line (se Bonaparte, P.), änka efter general
Leclerc. Han fick av Napoleon i mars 1806
hertigdömet Piacenza och Guastalla men
måste redan i maj s. å. avträda det till det
nybildade konungariket Italien; titeln behöll han
dock. 1808 generalguvernör över de
trans-alpinska departementen (Piemonte), ärvde han
efter den florentinska familjen Salviati
hertigdömet Giuliano. Efter Napoleons fall levde
B. som privatman i Florens och Rom.
Borghesiske fäktaren [ gé’-], antik
marmorstaty, funnen i början av 1600-talet vid Antium,
länge i familjen Borgheses ägo, sedan 1806 i
Louvremuseet i Paris. Statyn (se sp. 859), som
föreställer en naken krigare i kraftfull
ut-fallsställning, är signerad med namnet
Aga-s i a s och utförd i början av sista årh. f. Kr.,
sannolikt såsom kopia efter en bronsstaty av
någon konstnär i Lysippos’ skola. H. W–n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
