Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgen, Borgensförbindelse - Borgensman, Borgesman - Borgenstierna, Carl-Gustaf Otto Strang - Borgenär (Fordringsägare) - Borgenärsförteckning - Borgerlig - Borgerlig död - Borgerlig månad - Borgerligt namn och rykte - Borgerligt år - Borgerskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Borgensman—Borgerskap
856
Proprie-borgensmannens ansvarighet upphör
dock, om förbindelsen ej mot honom göres
gällande inom 360 dagar från förfallodagen,
därest sådan är bestämd. Om flera personer
gått i borgen för samma skuld, äro de efter
regeln ansvariga var och en för lika stor del
av densamma (efter huvudtalet, »pro rata
parte»). Dock kan ansvarigheten även sträcka
sig för var och en till skuldsumman i dess
helhet (solidarisk borgen); sådant måste
då vara uttryckligen åtaget (»en för alla och
alla för en»). En borgensman, som betalt
skulden, förvärvar därmed borgenärens rätt
mot huvudgäldenären och kan alltså av denne
kräva igen beloppet. Jfr Underborgen.
I. Afz. (C. G.Bj.)
Borgensman, Borgesman, se Borgen.
Borgenstierna, Carl-Gustaf Otto
Sträng, brandskyddsman (1871—1924).
Inträdde 1900 i Stockholms brandkår, där han
1910 blev vice brandchef och bl. a. biträdde
vid brandkårens modernisering från början
av 1900-talet. B. var mest känd genom sitt
energiska arbete för det förebyggande
brandskyddet, utövade livlig konsulterande
verksamhet, bedrev kraftig propaganda i tal och skrift
och deltog i flera officiella utredningsarbeten.
Inom brandskyddskommissionen, som bl. a.
utarbetat förslag till brandskyddsföreskrifter för
hotell, teatrar, offentliga samlingslokaler m. m.
samt avgivit förslag till ny brandstadga, var
B. den drivande kraften. R. G—m.
Borgenär (Fordringsägare), den, som
har något att fordra av annan (»gäldenären»).
Det mellan b. och gäldenären sålunda
bestående förhållandet kallas obligationsförhållande
el.fordringsförhållande (se Fordran). C.G.Bj.
Borgenärsförteckning, en före exekutiv
auktion å fast egendom (el. tomträtt el.
vatten-fallsrätt) av myndighet, som skall förrätta
auktionen, uppgjord förteckning å vissa
rättigheter i den egendom auktionen gäller.
Sådan förteckning erfordras för tillämpning av
den grundsats, att försäljning vid detta slags
auktion ej får komma till stånd, om den ej
leder till att fordran, för vilken auktion
begärts, blir åtm. delvis gulden. Medelst b.
fastställes 1) hur mycket av köpeskillingen kräves
för fullgörande av betalningar, som utgå med
förmånsrätt framför nämnda fordran, samt 2)
vilka rättigheter (t. ex. arrende- el.
hyresrätt, undantag, servitut o. dyl.) köparen
måste låta bestå, såsom i fråga om
förmånsrätt bättre ställda än samma fordran, och
därför ej få rubbas för att bereda likvid åt
denna. Därefter bestämmes lägsta budet
för egendomens försäljning. B. skall även ge
upplysning om den inbördes ordning, vari här
angivna och övriga rättigheter erhålla del i
köpeskillingen, samt hur mycket därav
köparen skall gälda kontant, resp, åtaga sig
betalningsansvar för. Se vidare Auktion och
Exekutiv auktion. C. G.Bj.
Borgerlig, ett i svenskt språkbruk ofta
nyttjat ord med ganska olikartad innebörd.
B. brukas sålunda i rättsspråket (i viss mån
även annars) för att beteckna något, som
tillhör el. utmärker borgare (idkare av
stads-mannanäringar el. i allmänhet stadsbor); så
»borgerlig näring», »borgerlig tunga». I det
politiska livet betecknar b. motsatsen till
socialdemokratisk el. kommunistisk (t. ex.
»borgerlig samling»). Mindre vanlig är betydelsen
medborgerlig; den återfinnes i
uttryckssätt som »borgerlig död» (se d. o.) och
»borgerligt namn och rykte» (se d. o.). Oftast
betyder b. något, som tillhör el. utmärker det
stora flertalet människor, i motsats till
särskilda klasser, yrken el. sysselsättningar;
»borgerlig tid» i motsats till astronomisk
(se Soltid); »borgerlig rätt» (dock oftare:
»civilrätt») i motsats till dels handelsrätt,
militärrätt el. annan för viss yrkesgrupp
tilllämplig rättsordning, dels ock den
offentliga rätten, som omedelbart rör samhället
självt; »borgerlig kommun» i motsats till
kyrklig (se Kommun); »borgerlig
begravning» (se Gravskick och J ordfäst»
ning), »borgerlig vigsel» (se
Civiläktenskap), i motsats till kyrklig (här betyder
dock b. något säreget). C. G. Bj; -1m-
Borgerlig död. 1. Om en person längre tid
(i regel 20 år) varit borta utan att låta höra
av sig, skall på ansökan av hans presumtiva
arvingar domstolen i den ort, där han senast
haft sitt hemvist — med iakttagande av
föreskrifterna i en k. f. 27 nov. 1854 —, genom
kungörelse tre gånger i Post- och Inrikes
Tidningar kalla den bortkomne att ge sig
tillkänna hos domstolen eller dess ordförande.
Kommer han ej inom ett år från tredje
kungörandet, då äger domstolen, på förnyad
ansökan, förklara, att han »skall för död anses»,
varefter med hans kvarlåtenskap förfares så,
som om han avlidit. Se vidare
Dödförklaring.
2. Enl. äldre straffrätt i Frankrike, Belgien,
Holland, Italien och en del tyska och
nordamerikanska stater medförde vissa brott jämte
själva straffet den påföljd, att den brottslige
förklarades borgerligt död, vilket innebar
förverkande av alla eller ett flertal borgerliga
rättigheter. Våra äldre lagar stadgade ett
liknande straff: att läggas biltog. Jfr Akt,
Bann, Biltog och Fredlöshet.
-1m-Borgerlig månad, se Månad.
Borgerligt namn och rykte är i svensk
lagstiftning, liksom det därmed liktydiga
»gott namn och medborgerligt anseende»,
uttryck för det anseende, som en oförvitlig
medborgare har rätt att av andra åtnjuta. Denna
rätt är genom straffbestämmelser skyddad
mot skriftliga och muntliga »angripelser». Se
tryckfrihetsförordn. § 3 mom. 11 och straffl.
kap. 16 § 8. Jfr Ärekränkning. -1m-
Borgerligt år, se Ä r.
Borgerskap, en stads samtliga borgare. I
vissa städer har b. sedan gammalt varit
indelat i klasser med visst antal röster i
»stadens äldste» (se d. o.). För Stockholms b.
fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
