Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgia, Lucrezia - Borgis - Borglum, Solon - Borgläger - Borgmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Borgis—Borgmästare
866
Lucrezia Borgia. Detalj av freskomålning av
Pinturicchio.
med Bembo var hon för en tid även nära
förbunden genom ömsesidig kärlek. Däremot har
nyare forskning (G. Campori i Nuova
Antologia 1866 samt senare Gregorovius och Pastor)
uppvisat grundlösheten i de ohyggliga
beskyllningar, som av gammalt riktats mot henne,
att hon stått i brottsligt förhållande till sin
far och bror. Den litterära kretsen kring
Lucrezia B. glesnade efter Leo X:s val till påve,
då poeter och lärde strömmade till Rom. —
Biogr. av F. Gregorovius (2 bd, 1874; 6:e
uppl. 1920) och Schubert-Soldern (1902); jfr
även L. Pastor, »Geschichte der Päpste», 111
(4:e uppl. 1905).
Bo’rgis (möjl. av fr. bourgeois, borgerlig),
en typstorlek, som i kägeln håller 9
typografiska punkter och alltså står emellan petit och
korpus. B. brukas vanl. till tidningstryck.
Jfr Stil.
Borglum [bå’øglam], Solon, amerikansk
skulptör (f. 1866). Född i Utah av dansk släkt,
studerade B. i Cincinnati och i Paris, bosatte
sig därefter i New York. Hans huvudområde
är hästar i frihet, dem han framställer
omedelbart och livfullt: »Hästar i flykt», »Hästar
infångas», »Inridning»; även bufflar och tjurar
i strid. Fyra monumentalfontängrupper av B.
med ämnen från prärierna funnos på
världsutställningen i S:t Louis 1904. G-g N.
Borgläger, inkvartering av krigsfolk.
Under Gustav I:s och hans söners styrelse var
det inom riket värvade krigsfolket förlagt i
b. på slott och kungsgårdar samt även på
prästgårdar och i städer. Sedan ersattes b.
med penningar; benämningen har för länge
sedan upphört att användas. C. O. N.*
Borgmästare. Om borgmästarämbetets
utveckling i äldre tider se Stad. Det
inrättades i Sverige tidigt och efter tyskt
mönster. Enl. allm. stadslagen av omkr.
1350 bestod större städers råd av 6
borgmästare och 30 rådmän (se R å d m a n), av
vilka blott 1/3 tjänstgjorde för vart år.
Urspr. valdes b. liksom rådets övriga
medlemmar årligen av menigheten, men rådet blev
snart permanent och fick komplettera sig
självt. Under 1600-talet utsågos b. av
regeringen. De voro då vanligen två, en j u s t
i-tieborgmästare med dömande och en
politieborgmästare med förvaltande
myndighet. I städer med blott e n b. utövade
denne båda funktionerna. Under 1700-talet
bestämdes, att b. skulle utses av K. m:t efter
förslag av vederbörande stad. 1809 bestämdes
i R. F., att konungen vid utnämnande av b.
vore bunden inom ett av stadens borgerskap
upprättat förslag på tre lagfarna män. 1866
blev valrätten vid förslagets uppgörande
bunden vid rätten att deltaga i valen till Andra
kammaren, och 1909 bestämdes, att valrätten
skulle tillkomma stadens kommunalt
röstberättigade män. I övrigt gällde om valet olika
regler i olika städer.
Fr. o. m. 1919 började i särskilda k. brev
den regeln tillämpas, att vid upprättande av
förslag till b.-tjänster varje röstberättigad
tillerkändes 1 röst, och detta grundlagfästes
genom ändring av R. F. § 31 vid 1921 års
riksdag, då rösträtten även utsträcktes till
kvinnor. Enl. lagen 14 mars 1921 om val av
b i stad med magistrat (se Magistrat)
samt av rådman och magistratssekreterare i
Stockholm upprättas förslaget sålunda, att
valsedel ej får förses med partibeteckning och skall
innehålla namn å 1, 2 eller 3 behöriga personer,
uppförda i följd. Vid första sammanräkningen
gäller varje valsedel som hel röst för det första
namnet, som halv för det andra och som
tredjedels för det tredje. Den, som har de flesta
rösterna, får första förslagsrummet. Vid
följande sammanräkningar reduceras röstvärdet
på vanligt sätt. — Nya städer läggas numera
vanligen under landsrätt och sakna magistrat.
I dessa städer skall stadsstyrelsen bestå av 1
kommunalborgmästare (den förste
av detta slag, den i Mjölby, utnämndes 12
maj 1922) och minst 2
kommunalrådmän, den förre tillsatt av K. m :t bland 3
behöriga personer, som föreslagits av stadens vid
stadsfullmäktigeval röstberättigade invånare.
I städer under landsrätt, tillkomna före 1
jan. 1921, gäller om stadsstyrelsens
sammansättning vad i särskilt reglemente bestämmes.
Genom näringslagstiftningens förenkling och
den kommunala självstyrelsens införande har
b:s verkningskrets väsentligen minskats i jäm-
III. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
