Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgå - Borgå stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Borgå stift
874
keri och bokbinderi. Genom B.—Kerava av
ett privat bolag 1872—75 byggda och 1917
av staten inköpta järnväg (33 km) är B.
förenat med Finlands järnvägsnät. Sjöfarten
inskränker sig huvudsakligen till export från
nyssnämnda industriella inrättningar; i inre
hamnen i ån är vattendjupet endast 3^2 m;
yttre redden å Haikäfjärden har ej
järnvägsförbindelse. I staden finnas ett svenskt
stats-lyceum för gossar, en finsk statsskola för
gossar och flickor, en svensk privat flickskola,
en av staten upprätthållen svensk
dövstum-skola och en svensk folkhögskola. I B. utges
en svensk och en finsk tidning. På
kyrkogården äro Joh. Ludv. Runebergs och Eugen
Schaumans gravar; i Runebergs park
skaldens staty. Invid staden ligger Borgbacken
med lämningar av en borg från den tidigare
medeltiden. — Det gamla B. bär ännu i
mycket en medeltida prägel, och dess pittoreska
vyer ha fästs på duken av talrika målare,
bland vilka särskilt Albert Edelfelt och Louis
Sparre böra nämnas.
Det påstås, att B. fick stadsprivilegier redan
på 1300-talet av konung Magnus Eriksson;
visst är, att där redan 1424 funnos
borgmästare och råd. På 1500-talet förstörde
ryssarna staden i grund tre gånger, och även
under »stora ofreden» 1708 ödelädes den.
Efter freden i Nystad (1721) upphöjdes B. till
biskopssäte i st. f. det till Ryssland avträdda
Viborg, och samtidigt inrättades i staden
även ett gymnasium. 1809 hölls där den i
Finlands nyare historia för landets
statsrätts-liga ställning så betydelsefulla Borgå
lantdag, på vilken Finlands ständer 27 mars
mot-togo kejsar Alexander I:s stadfästelse av
landets religion och grundlagar samt två dagar
senare hyllade honom som Finlands storfurste.
— Litt.: T. Hartman, »B. stads historia»,
I—III (1906—08). O. Brn.
Borgå stift i Finland. A. Det gamla
stiftet. Borgå stift avskildes från Abo
stift 1554 med styrelse i Viborg. Stiftet
räknade vid denna tid 33 församlingar, av vilka
de 5 äldsta veterligen uppstodo under
1200-talet; den förste biskopen i Viborg var Paul
Juusten. Stiftet ökades 1617 med den i
Stol-bovafreden vunna delen av Karelen, och även
Ingermanland lydde 1618—41 under biskopen
i Viborg. Sedan Viborg 1710 blivit erövrat,
upplöstes domkapitlet, och efter fredsslutet
flyttades biskopssätet 1723 till Borgå. Genom
freden i Åbo (1743) rycktes flera
församlingar åter från stiftet. Då hela Finland
kommit under den ryske tsarens spira, införlivades
landets s. ö. del med storfurstendömet, och
s. å. (1811) lades hela Viborgs stifts gamla
område under biskopen i Borgå. 1851 och
1897 överfördes en del församlingar till
Kuo-pio och Nyslotts nybildade stift. Vid
stifts-regleringen 1923 avskildes de församlingar,
där befolkningen var övervägande svensk, till
ett nytt stift, benämnt Borgå stift, medan den
återstående delen av det gamla Borgå stift,
Borgå domkyrka.
något tillökat, erhöll benämningen
Tammerfors stift (se d. o.).
B. Borgå svenska stift i Finland
omfattar de församlingar, där befolkningens
flertal är svensktalande. Frågan om
bildandet av ett svenskt stift torde första gången
ha dryftats vid ett privat prästmöte i Åbo
1918. Vid kyrkomötet s. å. inlämnades en
petition om att kyrkomötet skulle ingå med
framställning till regeringen, att vid en
redan tidigare begärd ökning av antalet
bi-skopsstift ett av de nya stiften skulle bli
svenskt. Detta förslag avböjdes, men
minoriteten var rätt betydande, och till den hörde
ett icke ringa antal finska representanter. 1919
ingingo dels Centralkommittén för svenskt
församlingsarbete i Finland, dels Svenska
Gammal gata i Borgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
