Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgå stift - Boricka - Borinage - Boris (Boris Fedorovitj Godunov) - Boris (bulgariska furstar) - Boris-Gljeb el. Boris-Gleb - Boris och Gljeb - Borisogljebsk - Borkhult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Boricka—Borkhult
876
Boris-Gljeb.
Finlands folkting med framställningar i
ämnet till statsrådet, som redan i febr. 1919
givit kyrko- och undervisningsministeriet i
uppdrag att skrida till förberedande åtgärder
för ökande av antalet stift under beaktande
av att de församlingar, där befolkningens
flertal var svensktalande, skulle sammanföras
till ett särskilt stift. I samband med
förslagen till statsbudget för 1920 och 1921
äskade regeringen anslag för två nya
biskops-stift, men anslagen avböjdes av riksdagen,
främst till följd av socialisternas
obenägenhet att öka statsutgifterna för kyrkliga
ändamål. Likaså begärde regeringen, även nu utan
resultat, i samband med förslaget till
statsbudget för 1922 anslag för ett nytt, svenskt
stift. Först vid budgetregleringen för 1923
godkände riksdagen regeringens förnyade
förslag. Förordning om nyreglering av
biskops-stiften utfärdades 14 juli 1923; däri
stadgades, att socknar med övervägande svensk
befolkning skulle sammanföras till ett nytt stift
med biskopssäte i Borgå, benämnt Borgå stift;
det tidigare förefintliga Borgå stift skulle
benämnas Tammerfors stift och biskopssätet
flyttas till nämnda stad. Den nya indelningen
trädde i kraft 1 dec. 1923, då den förste
biskopen i Borgå svenska stift, M. von
Bons-dorff (se d. o.), tillträdde sitt ämbete.
Till Borgå stift höra f. n. (1925) 72
landsförsamlingar jämte 3 kapellförsamlingar (26
i Nylands län, 9 i Åbo och Björneborgs
län, 14 i landskapet Åland och 26 i Vasa
län), de svenska församlingarna i Helsingfors,
Åbo och Viborg (i vilka städer
församlings-delning på språklig grund skett),
stadsförsam-lingarna i städerna Lovisa, Mariehamn,
Ja-kobstad och Gamlakarleby, de förenade
stads-och landsförsamlingarna i Hangö, Ekenäs,
Borgå, Kristinestad-Tjöck och Nykarleby samt
de tyska församlingarna i Helsingfors och
Viborg. Den svenska bosättningens
geografiska fördelning har vållat, att stiftet ej
utgör ett sammanhängande område. Då de flesta
församlingarna äro territoriella, höra till
stiftet betydande finska minoriteter; 1924 utgjorde
dess hela invånarantal 415,440 pers. Å andra
sidan höra avsevärda svenska
minoriteter till de finska stiften.
Dessa ojämnheter är det i flera
fall meningen att avhjälpa genom
områdesregleringar och
försam-lingsdelningar. O. Brn.
Böricka, se Åsna.
Borinage [bårinä’^], landskap i
belg. prov. Hainaut. Stenkol.
Boris [bari’s], (B. F e d o r
o-vitj Godunov), rysk tsar
(1552—1605). Tillhörde en urspr.
tatarisk adelsätt, kom sig upp
till stort inflytande genom tsar
Ivan IV:s gunst och blev
allrådande under dennes svage son
Fedor (reg. 1584—98), som
förmäldes med B:s syster Irina. B.
förde i Fedors namn en kraftig styrelse,
främjade hierarkiens anseende och gynnade
lågadeln. Med Sverige slöts 1595 en förmånlig
fred, och tataranfall avvärjdes. Efter Fedors
död valdes B. 1598 till tsar. Som sådan hade
han att bekämpa ständiga uppror, särskilt
sedan mot honom uppställts en
tronpretendent (»den falske Dmitrij»), som uppgav sig
vara tsar Fedors försvunne broder och fick
stöd av kosacker och polacker. B. avled
plötsligt. mitt under dessa strider. Se vidare
Ryssland, historia.
Boris [bårfs], bulgariska furstar. B., tsar
Simeons fader (d. 907), var Bulgariens förste
kristne furste. — B. III (f. 1894 30/i), son
till konung (tsar) Ferdinand av Bulgarien,
upptogs 1896 i grekisk-katolska kyrkan (han
var förut döpt efter romersk-katolsk ritus)
och efterträdde vid faderns abdikation denne
3 okt. 1918. — Jfr Bulgarien, historia.
Boris-Gljeb [baris-gljä’p] el. B o r i s - G 1 e b
(fi. Köngäs}, ett litet landområde (3,6 kvkm)
i nordligaste Finland, beläget på västra
stranden av Pasviks älv. Det undantogs från
norska Finnmarken vid gränsregleringen 1826
och förbehölls åt Ryssland, enär där stod ett
kapell, helgat åt Boris och Gljeb och
besökt av i trakten boende grekisk-katolska
lappar. Senare uppfördes där ett nytt kapell
med fast anställd präst. Jämte
Petjenga-området (nu Petsamo, se d. o.) avträddes B.
i Dorpatfreden 1921 till Finland.
Boris och Gljeb [bari’s, gljäp], söner till
storfursten Vladimir den store, blevo 1015
efter faderns död mördade av sin broder
Svja-topolk och senare förklarade för helgon (1071).
Deras minnesdag är 2 maj. I Ryssland finnas
många kloster och kyrkor invigda till dem
(jfr Boris-Gljeb), liksom de ock givit
staden Borisogljebsk (se d. o.) dess namn.
Borisogljebsk [barisagljä’psk], stad i s.
Ryssland vid Dons biflod Choper, guv.
Tambov; 24,299 inv. (1920). Spannmålshandel.
Borkhult, gods i s. Östergötland, 15 km
n. ö. om Åtvidaberg, Yxnerums socken; 5,480
har, därav 579 har åker. Tax.-värde 723,700
kr. (1923). Utgör en del av Burensköldska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
