Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Born, Viktor Magnus von - Borneo - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Borneo
880
garna 1899—1900, med fasthet mot
russifi-ceringssträvandena. Han blev 1902 förvisad
av Bobrikov, bosatte sig i Sverige men
återvände 1904 för att deltaga i lantdagsarbetet
och var lantmarskalk
vid den sista
stånds-lantdagen (1905—06).
B. var även led. av
enkammarlantdagen
1910—13 och tillhörde
där svenska
folkpartiet. Sina åsikter
i språkfrågan
framlade B. i en broschyr,
»Det svenska partiet»
(1887); han utgav
dessutom en »Beskrifning
och historia om Sarv-
laks egendom» (1888; 2:a uppl. 1898). — Hans
son friherre E r n s t v o n B. (f. 1885)
tjänstgjorde som jurist 1909—13, har sedan 1913
ägnat sig åt skötseln av släktgodset Sarvlaks
och är sedan 1919 riksdagsman. Han tillhör
svenska folkpartiets ledande män och har bl. a.
tagit framträdande del i
språklagstiftningsfrågornas behandling.
Bo’rneo, en av Stora Sundaöarna i
Ostindiska arkipelagen, genom Sydkinesiska havet
skild från Bortre Indiska halvön, omkr. 735,500
kvkm, 2^2 mill. inv., är Ostindiska
arkipelagens och Asiens största ö. Kusterna äro
låga, omgivna av grunda vatten; djupa vikar
saknas. Från öns mitt stråla bergskedjor ut i
nästan alla riktningar; mellan dessa ligga
breda dalslätter. En sänkning på ett 100-tal
m skulle därför ge ön liknande form som
Celebes och Halmahera. Längst i n. ligger
mera isolerad öns högsta topp, Kinibalu
(4,175 m); huvudkedjan, som i regel når
omkr. 2,000 m, går från s. v. till n. ö. och
omfattar bl. a. Schwanerbergen med Raja
(2,278 m), Müllerbergen med Baloei (2,240 m)
och Iranbergen med Tebang (3,000 m).
Härifrån avgrena sig mot v. Kapoewasbergen, mot
ö. och s. ö. andra, lägre kedjor, av vilka
Me-ratusbergen i s. ö. i Mandella nå 1,950 m.
Jfr karta till Bortre Indien och
Ostindiska öar na. Geologiskt utgöra bergen
liksom B. i sin helhet en del av den stora
europeisk-asiatiska veckningszonen från
tertiärtiden, och bergskedjor i n. v. på något
avstånd från kusten samt Kapoewasbergen
och berg innanför öns s. ö. hörn markera
genom sina bågar sammanhanget från Bortre
Indien till Filippinerna. I mellersta delen
av ön finnes ett massiv av äldre bergarter,
som ej deltagit i den tertiära veckningen.
Lägre delar intagas av tertiär och alluvium.
Verksamma vulkaner saknas, men yngre
eruptiv finnas (Müllerbergen). B. skäres i sin
mitt av ekvatorn, tillhör monsunområdet och
täckes till större delen av tropisk urskog.
Kulturlandet är jämförelsevis obetydligt och
samlat vid nedre flodloppen och vid kusten
Irring flodmynningarna. Klimatet är jämnt
och hett med stark fuktighet och nederbörd
(2,000—3,000 mm, tämligen lika fördelad över
året), vilken ger upphov åt talrika, långt in
i landet farbara floder. Största floden är
Kapoewas åt v., åt s. flyter Barito, åt ö.
Koetei. Floran är mycket artrik och
räknar många endemiska arter. Av
regnskogens jätteträd märkas arter av
Dipterocarpa-ceae, Leguminosae, Ebenaceae, Sapotaceae,
Fagaceae. På mager, sandig mark får skogen
xerofil prägel, och där skogen utrotats,
intagas stora sträckor av savanner, vilkas
karaktärsväxt är alanggräset (Imperata
cylin-drica). Karakteristiska äro sagopalmerna,
som finnas i stora mängder omkring floderna
och på sumpiga havsstränder. Vid kusten kring
flodmynningarna växer mangrove.
Djurvärlden liknar mycket Sumatras och Malackas.
Bland dess egendomligheter märkas
orangu-tangen, som blott finnes där och på Sumatra,
gibbonapan, näsapan och spökdjuret. Bland
rovdjuren saknas tigern. Elefanter och
noshörningar finnas. Fågelfaunan är rik,
insektfaunan en av de mest prunkande på jorden,
landmolluskerna utmärkas genom sin storlek
och formrikedom. Om klimat, växt- och
djurvärld se närmare Malajiska öarna.
Befolkningen utgöres övervägande av d a j
a-ker (se d. o.); de äro splittrade i flera
stammar, av vilka de i det inre ännu delvis äro
kringströvande och leva av jakt och fiske. Vid
Dajakby på Borneo.
kusten bo malajer, som grundat stater och
gjort segt motstånd mot européerna. De äro
muhammedaner, och islam sprides genom dem
till dajakerna, som därvid uppgå i malajerna.
Ett viktigt folkelement äro kineserna,
som sedan århundraden bearbetat gruvorna
på B. och haft handeln i sin hand.
Européerna äro fåtaliga, huvudsakligen
ämbets-och tjänstemän. Araber finnas till några
tusental, bugi från Celebes i ö. Om
infödings-stammarna i n. se nedan. — B. har
utomordentliga naturliga rikedomar. Skogen lämnar
timmer av mångfaldigt slag, gummi, hartser,
kamfer (Dryobalanops aromatica), kopra,
be-telnöt, rotting; sagopalmen giver infödingarna
lättvunnen föda. På B. förekomma kol, järn,
nickel,diamanter samt guld och platina i mindre
mängder. Av betydelse äro framför allt de rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
