Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borneo - Befolkning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Borneo
882
Pälbyggnad i en dajakby.
oljefälten i ö. och n. v. B. (se nedan).
Tillgodogörandet av naturtillgångarna har
hämmats genom de ogenomträngliga skogarna, det
feberalstrande klimatet och brist på
arbetskraft, men dajakerna antaga allt mera
industriella arbetsvanor, vägar anläggas mellan
floderna, och klimatet förbättras genom
skogsröjning och odling. Främsta platsen bland
odlade växter intar kokospalmen, därnäst
komma kautschukträd och peppar.
B. är politiskt delat mellan Nederländerna
och Storbritannien. Gränsen går utmed
Ka-poewas och Iranbergen och avskiljer till
Storbritannien öns n. v. och n. delar.
Nederländerna inneha öns centrala delar med
omgivande kustpartier i ö., s. och v., tills, nära
3/« av ön i sin helhet. Nederländska
B., 535,638 kvkm, 1,626,001 inv. (1920), utgör
en del av Nederländska Ostindien och är delat
i två provinser, V ä s t - B. (147,211 kvkm,
605,402 inv.) och Syd- och öst -B. (388,427
kvkm, 1,020,599 inv.). Huvudstäderna äro
Pontianak (Väst-B.) och Bandjermasin
(Syd-och Öst-B.). På östkusten ha Balik papan och
Samarinda fått betydelse genom innanför
liggande oljefält. Kol brytes på ön Laoet i s. ö.
(hamnstad Stagen). Diamanter och guld
erhållas särskilt i de s. ö. och v. delarna. Här
ligga ock områdets tätast befolkade distrikt
kring nedre Barito med bifloder och nedre
Kapoewas samt Sambas. I Nederländska B.
ingår som vasallstater under egna sultaner en
del av de forna malaj- och arabstaterna vid
kusten: Sambas, Koetei m. fl. Exporten
omfattar petroleum, skogs- och plantageprodukter
(särskilt kautschuk, kopra, sagomjöl o. peppar).
Brittiska Borneo består av fyra
huvuddelar i olika politisk och administrativ
ställning till brittiska imperiet.
1. Brittiska Nordborneo, 80,582
kvkm, 257,804 inv. (1921), nordligaste delen
av B., är ett brittiskt protektorat under
besittning och administration av British North
Borneo company med styrelse i London.
Styrelsen utser guvernör med bekräftelse av
brit
tiska regeringen. Huvudbefolkningen utgöres
av dusuner (112,287), musuter m. fl. Främsta
exportartiklar voro 1922 kautschuk (310,365
pd st.), timmer (170,411 pd st.), tobak (107,537
pd st.). Guvernörens säte är Jesselton på
västkusten. Största stad Sandakan (11,936 inv.)
på n. ö. kusten med utmärkt hamn. Järnväg
från Jesselton till Weston vid Bruneiviken.
2. Brunei, 10,400 kvkm, 25,454 inv.
(1921), ett mindre område på nordvästkusten
s. om Bruneiviken och vid floden Limbang,
utgör ett sultanat under britt, protektorat. Nuv.
sultan är sir Muhammed Jemal-ul-alam (från
1906). Huvudstad Brunei (10,000 inv.).
Staden har gravar och andra lämningar från
sultanatets storhetstid.
3. L a b u a n, ö utanför Bruneiviken på
n. v. kusten, 74 kvkm, 5,922 inv. (1922), är
administrativt en del av brittiska
kronkolonien Straits settlements och är inkorporerad
i Singapore. Huvudort Victoria (1,500 inv.).
Befolkningen är mest malajer.
Avsättningsort för kustens produkter.
4. S a r a w a k, omkr. 109,000 kvkm, 600,000
inv., större delen av n. v. B. med gräns i n. ö.
till sultanatet Brunei, utgör ett rike under
ärftlig raja av europeisk härkomst och under
brittiskt protektorat. Nuvarande raja är
Charles Vyner Brooke (från 1917), systersons
son till ättens grundläggare, sir James Brooke
(se d. o.). Huvudstad är Kuching (omkr. 25,000
inv., förr kallad Sarawak). Befolkningen
utgöres av dajaker och andra
infödingsstam-mar samt malajer vid kusten och kineser.
Timmer är landets huvudrikedom. Ett
betydande oljefält är upptaget vid Miri och
Ba-kong i n. ö. Viktigaste exportartiklar voro
1922 bensin, kerosen, olja (1,549,000 pd st.),
kautschuk (268,000 pd st.), sagomjöl (248,000
pd st.), peppar, kalksten.
Historia. Malajerna (se d. o.) kommo till
B. som erövrare sannolikt under sin stora
utbredningstid från och med 1200-talet. Av
européerna blev B. först känt genom
portugiserna (efter 1521), som inledde
handelsförbindelser med det då blomstrande sultanatet
Brunei. Portugiserna undandrevos av
hol-ländsk-ostindiska kompaniet på 1600-talet,
men först i början av 1800-talet lyckades
holländarna upprätta ett fast välde, sedan de
tävlande engelsmännen nödgats vika. (Jfr
Java, historia.) Sultanaten Bandjermasin
och Koetei bjödo dock motstånd till 1850- och
1860-talet. Utanför holländska inflytandet
låg nordväst- och nordkusten. Här grundade
britterna sitt välde. James Brooke (se d. o.)
blev raja av Sarawak under sultanen av
Brunei 1841; genom honom förvärvade England
Labuan år 1846. Är 1877 förvärvade ett
brittiskt bolag (1882 omvandlat till British North
Borneo company) rättigheter i Nord-B. av
sultanen av Sulu. 1888 proklamerade
Storbritannien protektorat över Sarawak, Brunei
och Brittiska Nord-B. Litt.: C. Bock,
»Hufvud-jägarne på B.» (1881); A. W. Nieuwenhuis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
