Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bornhöft (Bornhöved) - Bornhöved - Bornier, Henri - Bornit - Bornsjön - Bornu - Bornö, Stora - Boro-Boedoer, Borobudur - Borodin, Alexander - Borodino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Bornhöved—Borodino
888
fiti id, varvid Mörnerska husarregementet (nuv.
Kronprinsens husarregemente) mycket
utmärkte sig. Då kronprins Karl Johan
senhösten 1813 förde en häravdelning, vars kärna
utgjordes av svenska armén, upp mot
Hol-stein och danskarna 5 dec. utrymt Lybeck,
framsändes svenske kavallerichefen,
generallöjtnant Skjöldebrand, att förfölja. Han
närmade sig 7 dec. B., som var besatt av alla
vapenslag (infanteri, kavalleri och artilleri).
Främst gingo 7 skvadroner av Mörnerska
husarregementet under överste Cederström.
Oaktat fiendens överlägsenhet och den
hinder-fyllda terrängen s. om B. skedde anfallet med
djärvhet och kraft; fienden kastades tillbaka
in i B:s by och n. därom. Hundraårsdagen
av striden, 7 dec. 1913, avtäcktes i B. under
stora högtidligheter, som bevistades av en
deputation av Kronprinsens husarregemente, ett
monument. Litt.: A. Stille, »Striden vid
Born-höft 1813» (1913). M. B-dt.
Bornhöved, se Bornhöft.
Bornier [bårnie’], Henri, vicomte de,
fransk skald (1825—1901). Av hela B:s
alstring, lyriska dikter och flera dramer, har
blott skådespelet »La fille de Roland» (1875;
»Rolands dotter», övers, av E. Bäckström 1876
o. uppf. i Stockholm) blivit allmännare
uppskattat. Det återupplivade den romantiska
traditionen och framförde den gammalfranska
hjältediktens gestalter på scenen. O. W-n.
Bornlt, se Brokig kopparmalm.
Utsikt över Bornsjön.
Bornsjön, sjö i Södertörn, i Salems och
Botkyrka socknar, Stockholms län, 2 mil v. s. v.
från Stockholm, 6,5 kvkm. B:s vatten,
ovanligt klart och rent, har sedan 1904 tagits i
anspråk för Stockholms stads vattenledning.
Bo’rnu, förr självständigt negerrike i
Sudan, v. och s. v. om Tsadsjön, nu till huvuddel
distrikt i britt. Nigeria (omkr. 130,000 kvkm,
500,000 inv.); mindre delar ingå i franska
Sudan och f. d. tyska Kamerun. Omfattade
förr även Kanem (omkr. 243,000 kvkm, 5 mill.
inv.). Huvudfolket är de muhammedanska
kanuri (se d. o.); dessutom finnas araber och
biandfolk av araber, negrer och berber m. fl.
B. förvaltas under brittisk överstyrelse av en
sultan (emir). Främst odlas durra, dessutom
jordnötter, batater, jams m. m., även ris och
vete. Utmärkt bomull och indigo odlas.
Söderut betydande boskapsskötsel. Talrika städer.
— Staten B., som möjligen uppkom redan
på 900-talet, hade sin blomstringstid under
medeltiden och fram till 1600-talet;
huvudstad var 1810—94 Kuka; 1894 erövrades B.
av Rabeh, som gjorde Dikoa till huvudstad
men 1901 besegrades av fransmännen. 1902
uppdelades riket på England, Tyskland och
Frankrike. B. har besökts av bl. a. de tyska
forskningsresandena Barth, Rohlfs och
Nach-tigal. Litt.: Barth, »Reisen und Entdeckungen»
(1857); Nachtigal, »Sahara und Sudan» (1879
—89); Schultze, »Das Sultanat B.» (1910).
Bornö, Stora B. och Lilla B., öar i inre
delen av Gullmarsfjorden, Brastads socken,
Bohuslän. Stora B., en hög och skogbevuxen
klippa, är 4,6 kvkm. Hydrografisk-biologisk
station, upprättad av dr Gustaf Ekman och
prof. O. Pettersson, drives nu av Svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen.
Vattendjupet utanför St. B. är 55 m.
Boro-Boedoer, Borobudur [-bö’dor],
buddistiskt byggnadsverk nära staden
Djokja-karta på mellersta Java, en kolossal stupa i
form av en trappstegspyramid med 157 m sida
och 36 m höjd. Pyramidens nedre terrasser
äro brutna i talrika in- och utspringande hörn,
medan de övre äro cirkelrunda. En kupol
avslutar det hela. Murytorna och terrasserna
äro prydda med rik dekorativ nisch- och
galleria: kitektur. med otaliga
reliefframställning-ar av buddistiska myter och med 420
kupol-krönta nischer med buddhastatyer. På de
övre terrasserna resa sig 72 klockformiga,
genombrutna kupoler, som innehålla var sin
buddhastaty. Detta »Asiens Parthenon», vars
skulpturer ha utförts av hinduiska
bildhuggare och bruka nämnas som den buddistiska
konstens yppersta, är en jättelik relikgömma,
uppförd för att hysa en del av Buddhas aska.
Tiden för dess tillkomst är oviss; vanligen
dateras det till 600-talet eller något av de
närmast följande århundradena. Se bilder på
vidstående plansch. — Litt.: Monografi av
Leemans (1873); E. B. Havell, »Indian
sculp-ture and painting» (1908); J. Fergusson,
»Hi-story of indian and eastern architecture» (2:a
uppl. 1910). H. W-n.
Borodin [baradfn], Alexander, rysk
tonsättare (1834—87). Tillhörde ungryska
skolan, som på 1870-talet slöt sig till
nyromantiska skolan med Liszt; gjorde sig mest känd
som symfoniker och skrev bl. a. en berömd
symfonisk dikt, »En steppskizz», samt två
symfonier i Ess dur och h moll; först 1890 uppfördes
i Petersburg B:s ofullbordade opera, »Furst
Igor». B. var till yrket läkare och prof, i kemi
vid medicinska akademien i Petersburg. —
Biogr. av Stasov (fransk övers. 1893). T. N.
Borodino [baradinå’], by i ry. guv. Moskva,
120 km v. s. v. om Moskva, vid vägen
Smo-lensk—Moskva och vid Kalotsjabäcken, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
