Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bornholm - Historia - Bornhöft (Bornhöved)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Bornhöft
886
Strandklippor vid Hammershus.
Rundkyrka (Österlars) pä Bornholm.
teckningar under en resa till Bornholm år
1857» (1860); Holm, »Bornholms ældgamle
kirkebygninger» (1878); Frölén, »Nordens
befästa rundkyrkor» (1911). H. W-n.
Historia. B :s äldsta namn,
Burgundar-h o 1 m, är förmodligen bildat av borg (ett
högt, befäst ställe) och holm (ö). ön har
många minnesmärken från förhistorisk tid,
såsom hällristningar (omkr. 100), stensättningar
(omkr. 25), bautastenar (300 äro bevarade,
men omkr. 1,000 äro kända genom tidigare
uppgifter) och runstenar (40).
B. hade länge sina egna hövdingar eller
jarlar. Vid mitten av 1100-talet måste danska
kronan avstå större delen av ön till
ärkebiskopsstolen i Lund, och omkr. 1260 uppförde
ärkebiskop Jakob Erlandsen slottet
Hammershus på öns norra spets. Under de följande
stridigheterna mellan konungarna och
ärkebiskoparna blev slottet upprepade gånger intaget
och återtaget. Kristian II tvang slutligen
ärkebiskopen att avstå ön till kronan, men
hans efterträdare Fredrik I lämnade den 1527
till lybeckarna på 50 år till tack för den hjälp,
som de givit honom. Fredrik II indrog den
efter denna tids förlopp till kronan och gjorde
alltså slut på hanseaternas förtryck. Under
kriget 1643—45 intogs B. av svenske
gene
ralen K. G. Wrangel 1645 men återgavs s. å.
till Danmark, som emellertid 1658 i
Roskilde-freden måste avstå jämväl B. till Sverige.
Under Karl Gustavs andra krig mot Danmark
lyckades i Rönne prästen Poul Ancher och
kapten Jens Kofod 8 dec. 1658 överrumpla
den svenske guvernören, överste
Printzen-sköld, som därvid blev skjuten vid ett
flyktförsök, varefter den lilla besättningen på
Hammershus lockades till dagtingan. Vid
fredsslutet 1660 återfick Danmark ön mot
»vederlagsgods» i Skåne. — Utanför B. ha flera
sjöslag utkämpats. 1535 blev den lybeckska
flottana i grund slagen av en förenad
svensk-dansk eskader. Under nordiska sjuårskriget
vunno svenskarna härstädes tvenne lysande
segrar, den första 1563, då Jakob Bagge slog
en dansk eskader, den andra 1565, då svenska
flottan under Klas Kristersson Horn besegrade
en dansk-lybsk flotta. — Litt.: J. A. Jörgensen,
»Bornholms historie» (2 bd, 1900—01); K.
Stjerna, »Bidrag till Bornholms
befolknings-historia under järnåldern» (1905). (L. D.)
Bornhöft (B o r n h ö v e d), by i Holstein, 44
km n. v. om Lybeck. Här stod det stora slag,
som Valdemar Sejr 22 juli 1227 förlorade mot
de nordtyska furstarna. Vid B. utkämpades
7 dec. 1813 mellan svenskar och danskar en
Striden vid Bornhöft den 7 dec. 1813. Teckning av Hj. Mörner, som deltog i striden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
