Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bortre Indien eller Bortre Indiska halvön, Indokina, Indokinesiska halvön - Historia - Borup - Borussia - Borysław - Borysthenes - Borzi, Antonino - Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Borup—Borås
912
i Kina vidmakthölls kännedomen i Europa
om förhållandena i B. 1800-talet betecknar
inbrottet av den nya tiden i B:s historia
genom europeiska erövringar. Burma
införlivades med Brittiska Indien genom tre krig
(1826, 1852, 1886); fransmännen fattade fast
fot i Mekongdeltat genom avträdelser från
Annam 1862, Kambodja ställdes under franskt
protektorat 1863, Annam, Tonkin och Laos
togos 1884—93. På halvön Malacka lade
engelsmännen 1819 grunden till Singapore, som
blev huvudstaden i deras besittningar vid
Ma-lackasundet. På 1880- och 1890-talet
utsträckte de sitt protektorat över
Malajstaterna på halvön. Om de särskilda rikenas
historia se Annam, Burma, Kambodja,
S i a m, T o n k i n o. s. v. A. B—n.
Borup, sista spelet i ett spelparti; det sista,
t. ex. av en dryck (»nu går B.», nu är det
riktigt slut). Uttryckets härledning okänd.
Borup är ett släktnamn i Skåne och Danmark.
Boru’ssia, latiniserat namn på Preussen.
Oljefält vid Boryslaw.
Borystaw [båry’scoaf], by i östgalizien,
Polen, vid foten av Karpaterna, 75 km s. v. om
Lemberg; 16,346 inv. (1921). Är medelpunkt
i det stora östgaliziska nafta- och
jordvax-fältet (se Galizien). Befolkningen utgöres
av judar, rutener och polacker.
Bory’sthenes, forngrekisk namnform. 1.
Namn på Dnjepr. — 2. Vanligaste
benämningen på staden Olbia (se d. o.).
Bo’rzi, An t oni no, italiensk botanist (1852
—1921). B. var professor i botanik vid univ. i
Palermo, för vars berömda botaniska trädgård
han samtidigt var föreståndare. Fil. hedersdr
i Uppsala vid Linnéfesten 1907. Led. av
sv. Vet.-akad. 1920. Hans många skrifter
behandla i synnerhet de lägre växternas,
särskilt algernas, morfologi och
utvecklingshistoria men även fanerogamers fysiologi och
biologi. B. har även varit skönlitteräi t verksam
och i italiensk kommenterad översättning
utgivit bl. a. Selma Lagerlöfs »Le regine di
Kungahella» (1903). G. L-m. (N. S-s.)
Borås, stad i s. delen av Västergötland,
Älvsborgs län, 57 km ö. om Göteborg, belägen
i Viskans övre dalgång, omkr. 130 m ö. h.;
10,345 har, varav 5,093 har på den 1920
inkorporerade Torpa
socken (Vedens härad);
31,437 inv. (1925). Är
huvudorten inom den
gamla
»Sjuhäradsbyg-den» (»knallebygden»)
och centrum för den
industriella
verksamheten i Viskadalen.
Stadens äldsta del
ligger i den jämna
floddalen, under det att
kringliggande nyare
delar stiga från dalen
uppför sluttningarna
till omgivande
furubevuxna åsar. Viskan
flyter i slingrande
lopp genom staden och bildar de små
utbyggda vattenfallen Älgårdsfallet och
Dru-veforsfallet. Trakten rymmer en del smärre
sjöar, av vilka Bamnasjön och Bockasjön
ligga inom själva staden. I dess ö. del
ligger det vackra rådhuset (uppfört 1908
—10; arkitekterna Tengbom och Torulf),
och kring torget samt kring de i dess s. ö.
hörn varandra korsande österlånggatan och
Stora Brogatan äro stadens förnämsta
affärs-kvarter. Nära torget i n. Carolikyrkan,
stadens äldsta, påbörjad under Karl XI, med ett
högt, dominerande torn. Vackra envånings-
Borås vapen.
I rött fält tvenne bjälkvis
ställda ullsaxar i silver,
den högra uppåtvänd, den
vänstra nedåtvänd.
Borås vid slutet av 1600-talet. Kopparstick i Suecia antiqua et hodierna efter teckning av Erik Dahlbergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
