Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bosin, Axel - Bosio, François Joseph - Bosio, Jean François - Bosjökloster (socken) - Bosjökloster (gods) - Boskapspenningar - Boskapspest el. Kreaturspest - Boskapsskötsel - Boské - Boskifte el. Skifte av boet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Bosin—Boskifte
920
Bosin, Axel, teaterledare och regissör
(1840—1910). Avlade kameralexamen 1861,
var anställd vid Kungl. teatern 1863, därefter
vid olika teatrar och sällskap både i
Stockholm och landsorten samt 1872—74 i
Helsingfors, regissör vid Södra teatern 1876—83,
ledde tills, m. G. Wagner Södra och
Djurgårdsteatrarna 1883—89, hade eget sällskap 1889—
91 och var från 1894 (utom 1904—06) regissör
hos Ranft. B. var en klok oc*h kunskapsrik
instruktör, skicklig översättare och bearbetare
av lustspel och operetter. G. K-g.
Bosio [båziå’], Frangois Joseph, fransk
skulptör (1768—1845). En av sin tids
inflytelserikaste konstnärer i Paris, var B. direktör
i konstakademien och hade en elevskola, där
bl. a. Fogelberg studerade. Bland B:s verk
äro mytologiska och monumentala statyer (av
Ludvig XIV till häst i Paris, Napoleon och
hertigen av Enghien i Versailles’ park), en
följd porträttbyster i antik karaktär av
Napoleon och hans systrar, relieferna på
Ven-dömekolonnen m. m. G-g N.
Bosio [båziå’], Jean Franjois, fransk
tecknare (1767—1832), den föregåendes broder.
En av revolutionstidens och kejsardömets
främsta tecknare av samtida typer och
situationer ur sällskaps- och vardagslivet, än
behagfullt, än med grotesk komik. G-g N.
Bosjökloster, socken i mellersta Skåne, vid
Ringsjön; Frosta härad, Malmöhus län; 55,79
kvkm, därav 23,47 kvkm vatten; 1,139 inv.
(1925). Den består av flera från varandra
skilda delar kring Ringsjön, störst den i sjön
utskjutande halvön. 2,022 hap åker, 774 har
skogs- och hagmark. Här ligger
Orupssana-toriet. Mer än halva socknen upptas av större
gårdar, bl. a. Bosjökloster (se nedan).
Pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt.
Bosjökloster, gods i mellersta Skåne, på en
halvö i Ringsjön, 14 km ö. om Eslöv,
Bosjö-klosters socken; 550 har, därav 256 har åker.
Tax.-värde 327,300 kr. (1923).
Huvudbyggnaderna bilda ett väldigt stenkomplex av hus
kring en stor gård och äro till stor del
uppförda av material från det gamla klostret.
Var urspr. ett på 1100-talet grundat
nunnekloster, som vid reformationen indrogs och
Borggården på Bosjökloster. sedd från kyrktornet.
Bosjökloster. Kyrkan.
kom i enskild ägo. När Skåne blev svenskt
1658, ägdes B. av Korfitz Ulfeld. Det kom
1735 i släkten Beck-Friis’ ägo och äges
numera, sedan 1909, av greve Philip Bonde.
Boskapspenningar, en av de många
skatte-titlar, som tillsammans bilda m a n
talsräntan. Skatten beviljades vid 1620 års
riksdag till betalande av riksgälden och
underhåll av försvarsverket. Den bestod först i
en avgift av vissa ören för varje kreatur och
varje tunnlands utsäde men blev 1642 en efter
mantal årligen utgående grundränta. Kbg.*
Boskapspest el. Kreaturspest, Pe’stia
bovlna, den mest ödeläggande av alla
nötkrea-turssjukdomar. Den är stationär på de
asiatiska stäpperna hos den där befintliga
nöt-boskapsrasen, den s. k. stäppboskapen, och
utbreder sig hos denna ävensom till boskapen i
andra trakter genom direkt smitta från sjukt
djur samt genom ämnen, som upptagit smitta,
såsom hudar, ull, talg, foder, skötarnas kläder
o. s. v. Sjukdomen är känd sedan 300-talet och
har i synnerhet under folkvandringarna och
under större krig utbretts över Europa. Den
direkta boskapsförlusten i England under pesten
1865—67 uppskattas till 100 mill. kr. 1877
uppträdde sjukdomen i Tyskland därigenom,
att rysk boskap, som varit smittad av b.,
insmugglats över polska gränsen, och från
Tyskland spred den sig till England. I Sverige har
denna farsot ej förekommit sedan 1700-talet. —
Orsaken är ett okänt smittämne, som hör till
filtrerbara virus; inkubationstiden är 10
dagar. Sjukdomen sprides ytterst hastigt; den
har ett synnerligen häftigt förlopp, döden
inträder i regel inom 4—7 dagar. Om
åtgärder mot införande och spridning av b. i vårt
land, se två k. f. av 9 dec. 1898 om
smitto-sarnma husdjurssjukdomars bekämpande och
förekommande av deras införande. Ej blott
nötkreatur angripas av b. utan även andra
idisslande djur, såväl tama som vilda. C. A. L.*
Boskapsskötsel, se Får-, Get-, H ä s t-,
Nötkreaturs- och Svinskötsel.
Boské (fr. bosquet), buskage, dunge.
Boskifte el. Skifte av boet användes
omväxlande med uttrycken arvskifte och
bodelning (se dessa ord).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
