Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boskillnad - Bosna - Bosna-Seraj - Bosnien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Boskillnad—Bosnien
922
Boskillnad, hävande av den makar emellan
bestående ekonomiska gemenskapen i syfte
att bereda trygghet för de faror, varmed dess
fortsättande kan vara förenat. B. innebär
däremot ej, att sammanlevnaden häves. B.
beviljas av domstol på vissa lagbestämda skäl;
se härom lag om b. 1 juli 1898 (för de
äktenskap, på vilka fortfarande äldre
giftermals-balken är tillämplig) och (för under nya
gif-termålsbalken lydande äktenskap) denna balks
9 kap. Frågan om b. avgöres efter
summarisk prövning, dock, för så vitt 1898 års
boskillnadslag skall tillämpas, först sedan
bouppteckning upprättats. (Nya
giftermälsbal-ken medger, att bouppteckning uppskjutes till
efter boskillnadsdomen.) Slutpunkten på det
inledda förfarandet bildar bodelningen
(skiftet). För att skydda borgenärerna har
föreskrivits bodelningens kungörande i
tidningarna och befogenhet för makes
konkursborgenärer att under vissa förutsättningar påyrka
delningens återgång. Särskilda beslut, som
kunna påkallas i samband med b., äro för
övrigt: åläggande att edfästa
bouppteckningen, förordnande av god man till hustruns
biträde (ej om nya giftermålsbalken är
tilllämplig) samt förändringar i
förvaltnings-förhållandena under tiden före bodelningen.
B:s förnämsta rättsverkningar kunna angivas
så, att all egendom blir enskild och att
hustrun i viss omfattning befrias från ansvar
för tidigare gjord gäld; vad angår äktenskap
under äldre giftermålsbalken tillkommer
ytterligare, att hustrun själv äger förvalta sin
egendom, att make ej ansvarar för gäld, som
andra maken gör efter ansökan om b., samt
att makarna var för sig kunna försättas i
konkurs. Urspr. sammanföll b. med
undan-skiftande; först småningom har den fått en
självständig uppgift. Jfr Bouppteckning
och Undanskiftande. A. W. (C. G. Bj.)
Bo’sna. 1. Serb, och turk, namn på
Bosnien. — 2. Flod i Bosnien, biflod fr. h. till
Sava; 200 km lång.
Bo’sna-Sera’j, turkiskt namn på Sarajevo
(se d. o.).
Bo’snien, serb, och turk. Bosna, landskap i
v. Jugoslavien, gränsar i n. till
Kroatien-Slavonien, i ö. och s. till Serbien och
Herce-govina, i v. till Dalmatien. Tills, m.
Herce-govina omfattade B. 51,199 kvkm (B. ensamt
42,058 kvkm) med 1,889,929 inv. år 1921.
Huvudstad: Sarajevo (66,317 inv., 1919). Gränsen
mellan B. och Hercegovina dragés i allm.
längs Narentadalens n. rand. Gränsflod mot
Serbien är Drina, mot Slavonien-Kroatien
Sava—Una. Längs Dalmatiens gräns gå
Dina-riska alperna i n. v.—s. ö. riktning; deras
förgreningar (p 1 a n i n a) fylla landet.
Området, i synnerhet i v., är ett typiskt
karst-landskap (se Kars t). Högsta punkten i B.
är Vraniea, 2,107 m. Dalgångarna vidga sig
stundom till s. k. p o 1 j e r med jämn botten.
Den största, Livansko polje, omkring Livno,
omfattar 380 kvkm. Skoplje polje, slätten
Ruin av en turkisk fästning i Bosnien.
kring floden Vrbas, är omkr. 16 km lång.
Poljerna ha bördig jord, karstområdet i
övrigt är till stor del ofruktbart och öde, och
först ö. om Bosna vidtaga de skogrika delarna
av landet. B. bevattnas, förutom av
gränsfloderna, av Savas bifloder Una, Vrbas och Bosna.
Om klimat, växt- och djurvärld se
Jugoslavien. — Invånarna i B. äro övervägande
serbo-kroater och tala serbiska. 1910 funnos
i B. och Hercegovina 825,418 grekiska
katoliker (huvudsakligen i Bosnien), 612,137
muhammedaner, 434,061 rom. katoliker
(huvudsakligen i Hercegovina) och 11,868 judar
(delvis spansktalande, »spanioler»).
Muhammedanerna i B. pläga kalla sig själva turkar. B.
uppvisar alltjämt många ålderdomliga drag,
en följd av dess ställning som islams
västligaste utpost. Städerna äro ofta
muhammedanska anläggningar med moskéer och
minareter sida vid sida med grekiska och
romersk-katolska kyrkor. I de katolska
trakterna äro franciskanklostren sedan gammalt
Muhammedansk kyrkogård i Bosnien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
