Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bossuet, Jacques Bénigne - Bostad - A. Naturfolkens bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Bostad
932
J. B. Bossuet. Kopparstick efter målning av H. Rigaud.
ning Henriette av England. 1670 blev han
lärare för dauphin (Ludvig XIV :s son), i
vilken egenskap han författade flera politiska
och historiska arbeten, bl. a. »Discours sur
1’histoire universelle» (tr. 1681), märklig som
första försöket till en pragmatisk
historieuppfattning, låt vara i utpräglat teologisk
anda. 1681 blev han biskop i Meaux, där han
slog sig ned för återstoden av sitt liv, helt
uppgående i de religiösa striderna, dels mot
protestanter, jansenister och mystiker (den
ryktbara strid, varunder han krossade
Fé-nelon), dels mot jesuiterna på motsatta
flygeln. Alla ytterlighetsriktningar hade i B.
en svuren motståndare. Hans mest betydande
arbete under denna tid är »Histoire des
variations des églises protestantes» (1688), där han
framställer den på en obruten katolsk
tradition vilande kyrkliga enheten som
utvecklingens nödvändiga slutmål. Sin största
be
Bild 1. Vindskärm. Buschmän, Sydatrika. ’1’. v. stomme, t. n. den färdiga skärmen.
römmelse vann B. dock som andlig vältalare
— den enda form av vältalighet, som fick fritt
utvecklas på Ludvig XIV :s tid. En samling
av B:s »Oraisons funèbres» utkom 1689;
däremot blevo hans icke mindre lysande
»Ser-mons», i den mån de bevarats, tryckta först
1772. — B. är den förnämste kyrklige
representanten för »det stora seklets»
auktoritets-tro och centralisationssträvanden på olika
områden; ryktbar är hans sats: »kättare är var
och en, som har en mening» — underförstått:
stridande mot kyrkans eller statens. Skolad
som han är i den kartesianska logiken, söker
han åvägabringa en försoning mellan
förnuftet och läran, med bibelns vittnesbörd som
rättesnöre. Den fria tanken är honom lika
motbjudande som all mystik. Likväl kan han
icke frånkännas en djup religiös känsla som
underlag för den trångt begränsade religiösa
övertygelsen. Som skriftställare är B. den
klassiska franska högprosans normgivande
mästare, med ett inflytande, som än i dag
är märkbart. Träffande har hans pompösa
oratoriska stil förliknats vid »ett Versailles
i ord». Litt.: Monogr. av G. Lanson (1890),
A. Rébelliau (1900) och F. Brunetière (1914);
Ingold, »B. et le jansénisme» (1898). Kj. S—g.
Bostad. Byggnad, undantagsvis även grotta,
tält, riskoja o. s. v., avsedd till stadigvarande
hemvist för en eller flera människor. — Om
bostad i statsrättslig mening se
Medborgarrätt och Rösträtt, om bostad i
kommunal betydelse se Fattigvård,
Lösdriva r e och Mantalsskrivning.
A. Naturfolkens bostäder. Bostaden
är ett av de tidigaste kulturförvärven,
säkerligen äldre än dräkt och prydnader. De äldsta
påvisbara b. äro väl naturliga grottor och hålor.
För de gamla grekerna voro troglodyterna
(se d. o.) de lägst stående folken med avseende
på bostäder och övrig kultur. Än i dag finnas
bär och var över hela jorden människor, som
bo i hålor. I många fall äro dessa dock endast
tillfälliga uppehållsplatser, t. ex. i krigstid.
På inga villkor får man tro, att grottboendet
är ett särskilt primitivt stadium, ej heller
att det genomgåtts av alla folk. En annan
naturlig tillflyktsort äro täta buskar och träd
med nedhängande lövverk, som det ligger nära
till hands att förbättra genom att
sammanfläta kvistar i »taket» och på vindsidan (så
göra buschmän, som dock även bygga hyddor,
och skogsstammar i Brasilien). Ihåliga träd
ha brukats som b., så av
de nu utdöda tasmanierna.
Första steget till verkligt
husbygge är väl
vindskärmen (australier, buschmän,
vissa negritoer, gesfolken i
ö. Brasilien). En form av
denna består av i
marken i halvkrets nedstuckna
grenar, upptill böjda
samman och fästa vid varandra
(bild 1). Genom att halv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
